Ojnareskogen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Martall i Ojnareskogen
Martall i Ojnareskogen.
Ojnareskogen
Ojnareskogen.

Ojnareskogen är ett skogsområde i Bunge socken på norra Gotland. Ojnareskogen är ett vattenskyddsområde, har nyckelbiotoper, ligger mellan två Natura 2000-områden, definieras som riksintresse för naturvård, definieras som riksintresse för turism och friluftsliv, är föreslagen nationalpark samt har flera rödlistade arter varav flera endemiska. Bland de hotade och för Sverige endemiska arterna är gaffelfibbla som bara växer på Gotland och Öland och är rödlistad som starkt hotad.[1] Andra rödlistade arter är gotlandssnok, kungsörn, havsörn, nattskärra, ängshök och falsk guldskivlav. Ojnareskogen fick stor uppmärksamhet under sommaren och hösten 2012 på grund av planerad och påbörjad exploatering för att anlägga ett kalkbrott, samt stora protester mot detta. Frågan löstes med att regeringen beslutade att Ojnare blir naturskyddsområde, och gjorde samtidigt en satsning på annan industriell näringslivsutveckling på Gotland.

Nationalpark[redigera | redigera wikitext]

I utförandeplanen för tilltänkta nationalparker 2009-2013 finns skogen omnämnd i samband med det planerade prioriterade bildandet av Nationalpark Bästeträsk.

Exploatering[redigera | redigera wikitext]

Kalkföretaget Nordkalk påbörjade i augusti 2012 en avverkning i Ojnareskogen med syftet att göra plats för ett nytt stenbrott för kalkutvinning. Nordkalks stenbrott planeras täcka ett område på 170 hektar och vara 25 meter djupt. Händelsen väckte snabbt stor uppmärksamhet inom miljörörelsen samt i nyhetsmedier då området ur miljöhänseende anses vara mycket känsligt. Platsen för det planerade kalkbrottet är belägen mellan två så kallade Natura 2000-områden (Bräntings haid och Bästeträsk) där många utrotningshotade växt- och djurarter finns. Den planerade kalktäkten är också placerad rakt över tillrinningsområdet till Bästeträsk, Gotlands största sjö och färskvattentäkt för norra Gotland. Hela området har av Naturvårdsverket föreslagits bli en framtida nationalpark förutsatt att kalkbrytningen inte genomförs.[2]

Mellanskog, som på uppdrag av Nordkalk avverkade i skogen, beslutade 1 september 2012 att avbryta arbetet tills Högsta domstolen har kunnat avhandla fallet. Högsta domstolen meddelade i oktober 2012 att de har beviljat partiell prövning av målet.[3]

Rättslig prövning[redigera | redigera wikitext]

Nordkalk har sedan 2005 arbetat för att få tillstånd att bryta kalk i området. Miljööverdomstolen sa ja 2012 och ändrade därmed Mark- och miljödomstolens beslut 2011 avseende tillstånd. Efter det började avverkandet.

Naturskyddsföreningen, Sveriges Botaniska Förening och Föreningen Bevara Ojnareskogen har överklagat till Högsta domstolen då de anser att beslutet bryter mot EU-rättens krav i art- och habitatdirektivet. Även Naturvårdsverket har överklagat Mark- och miljööverdomstolens beslut.[4]

  • I december 2005 ger Miljödomstolen tillstånd till provbrotten
  • I december 2008 avvisar Miljödomstolen Nordkalks ansökan för hela täkten
  • I oktober 2009 godkänner Miljööverdomstolen Nordkalks överklagan och beslutar om tillåtlighet
  • I december 2010 kritiserar Justitieombudsmannen SGU, Sveriges geologiska undersökning, för myndighetens dubbla roller i ärendet eftersom tjänstemän på myndigheten också har varit konsulter åt Nordkalk.
  • I december 2010 skriver Naturskyddsföreningen Gotland med flera till EU.
  • I november 2011 beslutar Miljödomstolen att inte upprätta föreskrifter vilket innebär att Nordkalk inte får något tillstånd.[5]
  • I november 2011 bekräftar Högsta domstolen att Justitieombudsmannens beslut visar att SGU har gjort fel, men river inte upp beslutet.
  • i juli 2012 beslutar Mark- och miljööverdomstolen om föreskrifter för kalkbrytningen och ger därmed Nordkalk tillstånd.
  • Under sommaren 2012 överklagar myndigheter och föreningar till Högsta domstolen.
  • I juli 2012 slår Fältbiologerna, fristående aktivister och engagerade privatpersoner läger i skogen på Naturvårdsverkets mark.
  • Under sommaren 2012 avvisar Högsta domstolen alla krav på inhibition, och i augusti påbörjas avverkningarna
  • I augusti 2012 hindrar lokalbefolkning och miljökämpar Mellanskogs maskiner och Gotlands största polisinsats någonsin inleds 28 augusti.
  • I september 2012 avbryter Mellanskog avverkningarna, och Länsstyrelsen på Gotland ger Nordkalk ett föreläggande.
  • I oktober 2012 beslutar Högsta domstolen om inhibition[6] och påbörjar partiell prövning.[7]

Protester mot avverkningarna[redigera | redigera wikitext]

I juli 2012 slog Fältbiologerna, fristående aktivister och engagerade privatpersoner läger i Ojnareskogen. Tillsammans med lokalbefolkningen protesterade lägret mot avverkningarna på plats och hindrade maskinerna att påbörja avverkning av Ojnareskogen.[8] Under augusti 2012 hölls flertalet demonstrationer runt om i Sverige under devisen att Ojnareskogen "inte bara är en fråga som är viktig för Gotlänningarna utan det berör alla i hela Sverige".[9] Den 26 augusti 2012 anlände en stor polisstyrka till Gotland, den 28 augusti började polisinsatsen. Den 1 september avbröts avverkningarna sedan Mellanskog dragit sig ur.

En av de engagerade fick som representant för protestlägret Världsnaturfondens pris "Årets miljöhjälte" i oktober 2012.[10]

Ett aktivt arbete har fortsatt under 2013, 2014 och 2015, och i juli 2015 konstaterade Fältbiologernas ordförande att "Ojnareskogen ska skyddas - och allt som krävs nu är ett regeringsbeslut".[11]

Ojnareskogen skyddas av regeringen[redigera | redigera wikitext]

Regeringen Löfven meddelade 31 augusti 2015 att Ojnare blir naturskyddsområde. "Dagens beslut visar att regeringen tar skyddet av Sveriges natur på stort allvar", skrev dåvarande klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) pressmeddelandet.[12] Beskedet möttes av jubel från miljörörelsen. "Äntligen!" blev rubriken på Fältbiologernas hemsida[13].

Samtidigt beslutade regeringen att utse en statlig kontaktperson som, tillsammans med regionen, näringslivet och facket, ska ta fram ett näringslivspaket för Gotland om 100 miljoner kronor, som motåtgärd för att de uteblivna planerna på kalkbrytning. Nordkalk begärde 2016 en rättsprövning av regeringens beslut att inkludera själva täktområdet i Natura 2000-nätverket. I oktober 2016 beslutade högsta förvaltningsdomstolen att regeringens beslut om att utse Bästeträsk-området och Ojnareskogen till Natura 2000-område inte kommer att gälla förrän de beslutat om fallet i rätten.[14] 2017 beslutade högsta Förvaltningsdomstolen att regeringens beslut, att utvidga Natura 2000-området Bästeträsk och därmed skydda Ojnareskogen, var rätt. Därmed fastställer Högsta Förvaltningsdomstolen regeringens utpekande av området som Natura 2000. [15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artdatabanken - Gaffelfibbla
  2. ^ ”Bäste träsk föreslås bli nationalpark”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=2483861. Läst 18 juni 2013. 
  3. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15344366.ab
  4. ^ Mild, Krister. ”Bakgrund kalkbrytning i Bunge”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 24 september 2012. https://web.archive.org/web/20120924075116/http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Takter/Yttranden-och-domar-om-takter/Kalkbrytning-i-Bunge---folj-arendet-fran-2006-2012/Bakgrund-kalkbrytning-i-Bunge/. Läst 25 oktober 2012. 
  5. ^ http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Takter/Yttranden-och-domar-om-takter/Kalkbrytning-i-Bunge---folj-arendet-fran-2006-2012/Miljodomstolens-avslag-till-kalktakt-i-Bunge-2011/[död länk]
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 september 2013. https://web.archive.org/web/20130902171710/http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2012/T%203158-12%20ab%2072.pdf. Läst 20 november 2012. 
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121017104429/http://naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Takter/Yttranden-och-domar-om-takter/Kalkbrytning-i-Bunge---folj-arendet-fran-2006-2012/. Läst 25 oktober 2012. 
  8. ^ Gelin, Lovisa (9 juli 2012). ”Fältbiologer vaktar Ojnareskogen”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714162117/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/faltbiologer-vaktar-ojnareskogen. Läst 5 juli 2014. 
  9. ^ ”Protest i Örebro mot avverkning på Gotland - P4 Örebro”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=5251789. Läst 31 augusti 2015. 
  10. ^ TT. ”Kungen prisade inte miljöhjälte | SvD”. http://www.svd.se/kungen-prisade-inte-miljohjalte. Läst 31 augusti 2015. 
  11. ^ ”Debattartikel: ”Vad väntar MP på?””. http://www.svt.se/opinion/article3071982.svt. Läst 31 augusti 2015. 
  12. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (31 augusti 2015). ”Ojnare blir naturskyddsområde och regeringen satsar för industriell näringslivsutveckling på Gotland” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/08/ojnare-blir-naturskyddsomrade-och-regeringen-satsar-for-industriell-naringslivsutveckling-pa-gotland/. Läst 24 januari 2017. 
  13. ^ ”Äntligen! Regeringen skyddar Ojnareskogen!” (på sv). Fältbiologerna. https://www.faltbiologerna.se/pressmeddelanden/regeringen-skyddar-ojnareskogen. Läst 24 januari 2017. 
  14. ^ ”Regeringens beslut om Ojnareskogen läggs på is” (på sv). Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/regeringens-beslut-om-ojnareskogen-laggs-pa-is. Läst 29 juni 2017. 
  15. ^ ”Dom: Rätt av regeringen att skydda Ojnare” (på sv). Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6728979. Läst 29 juni 2017.