Olja av icke-biologiskt ursprung

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Abiotisk/abiogenisk olja är ett begrepp som används för att beskriva ett antal hypoteser som menar att råolja, naturgas och andra kolväten kan skapas på inorganisk väg istället för den vanliga vägen genom omvandlig av döda organismer. Hypoteserna runt detta har vetenskapligt granskats utan att ha något tungt stöd för ekonomiskt exploaterbara förekomster[1]

Tidigare studier av bergarter från många platser runt jorden har visat att kolväten från mantelregionen kan påträffas, men innehållet av sådana kolväten är extremt lågt.[2]. Globalt signitikanta förekomster av abiotisk olja i jordskorpan kan till och med uteslutas.[3]

Det råder en vetenskaplig koncensus om att fossila bränslen är av biologisk härkomst. Dock bedrivs forskning runt hur man kan skapa små mängder olja/gas på abiotisk väg.

Teoretisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av dagens experter hävdar att den stora delen av det petroleum som idag utvinns har ett biologiskt ursprung, det vill säga kommer ifrån döda djur och växter. Det finns dock en minoritet av forskare som hävdar att olja inte alls bildats av döda växter och djur utan istället bildats då kolväten utsatts för hårt tryck djupt ner i jordens mantel och i jordskorpan. Denna alternativa teori som oljans ursprung togs fram av forskare i Sovjetunionen under 1960- och 1970-talet. I väst förkastade man från början teorin helt och hållet, men under perioder har flera oberoende forskare, ifrån både väst och öst, fört arbetet vidare i vetenskapens utkanter. Exempelvis publicerade den amerikanske kosmologen med mera Thomas Gold från Österrike, nytt material 1992, där han stödde den icke-biologiska teorin om oljans ursprung.

Forskare vid KTH, Stockholm (ref. Vladimir Kutcherov, professor vid avdelningen för energiteknik) har nu (år 2009) simulerat process med tryck och värme som förekommer naturligt i jordklotets inre lager. Den process som genererar kolväten, den primära beståndsdelen i olja och naturgas. Enligt Vladimir Kutcherov är resultatet en tydlig indikation att på oljan inte är på väg att ta slut, vilket forskare och experter på området länge befarat. Vladimir Kutcherov, Anton Kolesnikov och Alexander Goncharovs forskningsarbete publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience, volym 2, augusti 2009.

Eventuella svenska fyndigheter[redigera | redigera wikitext]

Astrobiologi[redigera | redigera wikitext]

Forskare har även spekulerat om, huruvida det skulle finnas kolväten på andra planeter och månar. NASA försökte exempelvis, med hjälp av rymdsonden Cassini-Huygens, fastställa om det finns kolväten på Saturnus måne Titan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Höök, M.; Bardi, U.; Feng, L.; pang, X. (2010). ”Development of oil formation theories and their importance for peak oil”. Marine and Petroleum Geology 27 (10): sid. 1995-2004. doi:10.1016/j.marpetgeo.2010.06.005. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:338107. Läst 5 oktober 2017. 
  2. ^ Sugisuki, R.; Mimura, K. (1994). ”Mantle hydrocarbons: abiotic or biotic?”. Geochimica et Cosmochimica Acta 58 (11): sid. 2527-2542. doi:10.1016/0016-7037(94)90029-9. 
  3. ^ Sherwood Lollar, B.; Westgate,, T.D.; Ward, J.D.; Slater, G.F.; Lacrampe-Couloume, G. (2002). ”Abiogenic formation of alkanes in the Earth's crust as a minor source for global hydrocarbon reservoirs”. Nature 446 (6880): sid. 522-524. doi:10.1038/416522a.