Olov Janse

Robert Ture Olov Janse, född 3 augusti 1892 i Norrköping, död 6 mars 1985 i Washington D.C., var en svensk arkeolog.

Biografi

Olov Janse var son till fabrikören Ture Janse och Hilma Svensson. Han gick på De Geer-skolan i Norrköping, och disputerade 1922 vid Uppsala universitet på avhandlingen Le travail de l'or en Suède à l’époque mérovingienne. Åren 1920–1930 var han anställd som attaché vid Musée des Antiquités nationales i Paris, nuvarande Musée d’Archéologie nationale. Han innehade professuren i "antiquités nationales et préhistorie" vid École du Louvre i Paris 1925–1927, föreläste såsom docent under många år vid École pratique des Hautes Études vid Sorbonne och utnämndes till hedersprofessor vid universitetet i Paris 1934. Åren 1934–1938 var Olov Janse chef över en forskargrupp av arkeologer och etnologer som gjorde viktiga utgrävningar i Franska Indokina.

Under andra världskriget vistades Janse i Förenta Staterna, där han arbetade som rådgivare åt den amerikanska underrättelsetjänsten OSS. Han blev därefter professor i östasiatisk arkeologi vid Harvard University (1940–1943), var verksam vid Unesco och sedan i Korea. Han var utländsk ledamot i Vitterhetsakademien. År 2002 mottog Vitterhetsakademien en donation av änkan Renee Janse som instiftats till Olov och Renee Janses minnesfond. Janses östasiatiska samlingar förvaras idag bland annat på Östasiatiska museet i Stockholm, Musée Cernuschi och Louvren i Paris, samt Peabody Museum of Archaeology and Ethnology i Cambridge, Massachusetts i USA.

Bibliografi i urval

• Ljusmannens gåta - arkeologiska upplevelser i Sydöstasien, Rabén & Sjögren, Stockholm 1959

Källor

• Vem är det 1961, Stockholm 1962, sidan 502
• https://archive.is/20121130034650/http://ejournal.anu.edu.au/index.php/bippa/article/view/97/88