Oral galvanism

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Oral galvanism var beteckningen på besvär som de drabbade förknippade med tandfyllningsmaterialet amalgam, framför allt under 1970- och 1980-talen. Teorin var att metaller i tandfyllningar och tandproteser skulle kunna fungera som ett galvaniskt element med saliv som elektrolyt, det vill säga att det skulle kunna bildas elektriska spänningar i munnen och att detta skulle kunna leda till läckage av kvicksilver från amalgamfyllningar.[1] År 1993 tillsatte Socialstyrelsen en expertgrupp som granskade de vetenskapliga rapporterna i ämnet. Gruppens rapport, Blir man sjuk av amalgam? (SoS 1994:21), slog fast att det inte kunde påvisas att kvicksilver från amalgam kunde påverka hälsan, utöver eventuella, sällsynta fall av allergiska reaktioner.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SoU 2003:53: Dentala material och hälsa, sid. 35, läst 4 september 2015
  2. ^ ”DN Debatt 24 februari 1995: "Amalgamsjukan psykosomatisk". Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310091924/http://www.dn.se/arkiv/debatt/amalgamsjukan-psykosomatisk-livskriser-eller-stress-i-arbetslivet-forklarar-misstankar-om. Läst 3 september 2015.