Orangebrynad trupial

Från Wikipedia
Orangebrynad trupial
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrupialer
Icteridae
SläkteIcterus
ArtOrangebrynad trupial
I. bullockii
Vetenskapligt namn
§ Icterus bullockii
Auktor(Swainson, 1827)
Utbredning
Synonymer
  • Bullocks trupial
  • Bullocktrupial
  • Icterus bullockiorum

Orangebrynad trupial[2] (Icterus bullockii) är en fågel i familjen trupialer inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Orangebrynad trupial är en medelstor (17–19 cm) sångfågel, med slank men kraftig kropp och medellång stjärt. Liksom andra trupialer har den en lång näbb som är tjock vid roten men smal och vass vid spetsen. Hanen är lysande orangefärgad under med svart rygg och stora vita vingfläckar. Även ansiktet är orangefärgat med svart strupe och ett svart streck genom ögat. Honan och ungfågeln är gulorange med gråaktig rygg och vitkantade vingtäckare. Hanens sång består av en tre sekunder lång serie med fylliga visslingar uppblandat med skallrande ljud, ofta inlett av gnissliga toner. Även honan sjunger med en liknande serie som avslutas hårdare. Från båda könen hörs hårda, tjattrande varnings- och lockläten, liksom en vass ton.[4]

Hona fotograferad i Colorado.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Orangebrynad trupial delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Icterus bullockii bullockii – förekommer i sydvästra Kanada, sydvästra USA och norra Mexiko, flyttar till nordvästra Costa Rica
  • Icterus bullockii parvus – förekommer längst i sydvästra USA, norra Baja och nordvästra Sonora, flyttar till Guerrero

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Orangebrynad trupial hittas i öppna skogslandskap utmed vattendrag, framför allt bland poplar. De förekommer även i fruktträdgårdar, parker och i mer buskiga marker med ek eller mesquite. Födan består av insekter, men tar även frukt och nektar. De är aktiva och akrobatiska i sina rörelser och ses ofta hänga upp och ner på jakt efter föda.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Honan utser en boplats, vanligen mellan tre och åtta meter ovan mark i ett isolerat träd eller i ett skogsbryn, ofta nära vatten. Det flaskformade boet hängs längst ut på en gren och vävs av växtfibrer och djurhår, huvudsakligen av honan men ibland med hjälp från hanen. Boet är i genomsnitt djupare och bredare än baltimoretrupialens, men med mindre ingång. Däri lägger honan tre till sju ägg.[4]

Orangebrynade trupialens bo.

Status[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC) och uppskattar att beståndsutvecklingen är stabil.[1] North American Breeding Bird Survey visar dock att beståndet minskat med 29 % mellan 1966 och 2014.[5] Lokalt tros den påverkas av habitatförlust och möjligen av miljögifter.[4]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Bullock, Sr. (1775?-1849), engelsk naturforskare och entreprenör samt hans son William Bullock, Jr. (fl. 1826), gruvagent, konstnär och samlare av specimen i Mexiko.[6] Tidigare kallades den Bullocks trupial eller bullocktrupial även på svenska, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Icterus bullockiorum Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Bullock's Oriole Faktablad om orangebrynad trupial på allaboutbirds.org
  5. ^ Sauer, J. R., J. E. Hines, J. E. Fallon, K. L. Pardieck, Jr. Ziolkowski, D. J. and W. A. Link. The North American Breeding Bird Survey, results and analysis 1966-2013 (Version 1.30.15). USGS Patuxent Wildlife Research Center (2014b). Available from http://www.mbr-pwrc.usgs.gov/bbs/.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]