Hoppa till innehållet

Osmia calaminthae

Från Wikipedia
Osmia calaminthae
Osmia calaminthae som besöker bergmyntan Clinopodium ashei.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljBuksamlarbin
Megachilidae
SläkteMurarbin
Osmia
UndersläkteMelanosmia[1]
ArtO. calaminthae
Vetenskapligt namn
§ Osmia calaminthae
AuktorRightmyer, Deyrup, Ascher & Griswold, 2011[1][2]
Hitta fler artiklar om djur med

Osmia calaminthae är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin som enbart förekommer i Florida i USA.

Hona (till vänster) och hane av Osmia calaminthae

Honan är mörkblå, även om mellankroppen ibland kan vara något ljusare. Hanen har ljusblått huvud och mellankropp, medan bakkroppen är mörkblå. Hos båda könen är mundelarna, antennerna, labrum, clypeus[a] övre del, nedre delen av benen, de bakre kanterna på tergiterna och sterniterna[b] alla bruna. Hos hanen är dessutom de fyra främsta sterniterna helt bruna, inte bara bakkanterna. Som hos alla buksamlarbin har honan en scopa, en hårborste på buken avsedd för polleninsamlingen. Men hos denna art, samt hos släktingen Osmia conjunctoides, är ansiktsbehåringen hos honan modifierad, med korta, upprättstående hår som utgör det egentliga verktyget för polleninsamling. Vingarna är rökfärgade, kraftigare hos honan. Kroppslängden är 10 till 11 millimeter hos honan, med en längd på framvingen (den längre vingen) på 6 till 7 mm. Motsvarande mått hos hanen är omkring 10 mm för kroppen och 6 mm för framvingen.[2]

Arten finns endast i ett litet område nära Lake Placid i den amerikanska delstaten Florida. Den är mycket sällsynt, bland annat den amerikanska frivilligorganisationen NatureServe har klassificerat den som "Critically Imperiled", och försök har gjorts för att få den fridlyst.[3] 2015 tog sig United States Fish and Wildlife Service an fallet, som ännu 2020 är under behandling.[4][5] Arten beskrevs för första gången 2011[2], och återupptäcktes efter flera års ovisshet i mars 2020[6].

Osmia calaminthae lever i chaparralliknande buskageterräng på sandjord, och är specialiserad på bergmyntan Clinopodium ashei vad gäller pollen.[4][2] Nektar kan även hämtas från ärtväxten Lupinus diffusus[1]. Flygtiden är kort, vanligtvis från mitten av mars till större delen av april.[4] En egenhet hos arten är att den nickar med huvudet när den besöker en blomma.[6]

Som alla murarbin är Osmia calaminthae solitär.[7]

  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  1. ^ [a b c] Osmia calaminthae Latreille, 1805” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Osmia+calaminthae. Läst 22 maj 2020. 
  2. ^ [a b c d] Molly G. Rightmyer, Mark Deyrup, John S. Ascher & Terry Griswold (2011). Osmia species (Hymenoptera, Megachilidae) from the southeastern United States with modified facial hairs: taxonomy, host plants, and conservation status”. Zookeys (148). doi:10.3897/zookeys.148.1497 språk=engelska. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3264411/. Läst 21 maj 2020. 
  3. ^ Olivia N. Kyle (5 februari 2015). ”A Petition to list the Blue Calamintha Bee (Osmia calaminthae) as an Endangered, or Alternatively as a Threatened, Species Pursuant to the Endangered Species Act and for the Designation of Critical Habitat for this Species” (på engelska) (PDF, 924 kB). Defenders of Wildlife. Arkiverad från originalet den 10 december 2021. https://web.archive.org/web/20211210030737/https://www.fws.gov/southeast/pdf/petition/blue-calamintha-bee.pdf. Läst 22 maj 2020. 
  4. ^ [a b c] Osmia calaminthae Blue Calamintha Bee” (på engelska). NatureServe. 8 januari 2019. https://explorer.natureserve.org/Taxon/ELEMENT_GLOBAL.2.872575/Osmia_calaminthae. Läst 22 maj 2020. 
  5. ^ ”Additional information on six petitioned species including two snakes, two bees, a butterfly and a snail found in the Southeast” (på engelska). United States Fish and Wildlife Service. 27 oktober 2017. Arkiverad från originalet den 31 december 2019. https://web.archive.org/web/20191231034717/https://www.fws.gov/southeast/endangered-species-act/90-day-finding/september-2015-batch/. Läst 22 maj 2020. 
  6. ^ [a b] Rachel Delia Benaim (11 maj 2020). ”Florida’s Lost Blue Bee Rediscovered” (på engelska). The Weather Channel. https://weather.com/news/news/2020-05-11-floridas-lost-blue-bee-rediscovered. Läst 22 maj 2020. 
  7. ^ ”murbin”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/murbin. Läst 25 maj 2020.