Osterman (släkt)

Osterman även skrivet Ostermann är ett efternamn av tyskt ursprung. Den 31 december 2013 var följande antal personer bosatta i Sverige med stavningsvarianterna

• Osterman 201
• Ostermann 6

Tillsammans blir detta 207 personer.

Personer med efternamnet Osterman eller Ostermann

• Aleksandr Osterman-Tolstoj (1770–1857), rysk greve och general
• Cat Osterman (född 1983), australisk softbollspelare
• Einar Osterman (1902–1964), svensk överläkare och politiker (folkpartist)
• Elvine Osterman, (1908–1997), svensk konstnär
• Hans Osterman (1883–1941), svensk pionjär inom bilhandeln
• Heinrich Ostermann (1686–1747), tyskfödd rysk greve och politiker
• Hilma Osterman (1833–1913), svensk konstnär
• Hilma Johanna Osterman (1863–1949), svensk konstnär
• Ivan Osterman (1725–1811), rysk greve och diplomat
• Jenny Osterman (1866–1934), svensk konstnär
• Johanna Lazcano Osterman (född 1983), svensk skådespelare
• John Osterman (1871–1942), svensk tidningsman
• Kerstin Osterman (född 1950), svensk målare
• Lennart Osterman (1911–1996), svensk företagare i bilhandels- och flygbranscherna
• Oscar Osterman (1874–1956), svensk militär
• Wilhelm Ostermann, flera personer
  • Wilhelm Ostermann (pedagog) (1850–1922), tysk pedagog
  • Wilhelm Ostermann (författare) (1876–1936), tysk författare

Se även

• Osterman Helicopter
• Ostermans marmorhallar

Släkten Osterman från Westfalen

I skattboken för grevskapet Mark år 1486 omtalas ”Ostermann Hof” som en av sju bondgårdar i Wiemelhausen, då en förort till Bochum. Gården var stor och anses vara familjens stamgård. Den äldste kände medlemmen i släkten är Matthäus (Matthias) Ostermann, som också kallad sig Westfalus. Han var student i Graz 1582 och avlade borgared i Bochum 1583, då han skrev in sig i borgarboken som ”Matheus Ostermann aus Wymelhausen”. Han blev borgarråd i Bochum 1593 och återfinns 1598 och 1618 som stadens borgmästare. Han var gift med Grete Sewerin. Matthäus äldste son, Johann Ostermann var under åren 1637–1675 kyrkoherde i lutherska församlingen i Bochum och lät 1655 bygga den första lutherska kyrkan (Pauluskyrkan) där. Han var gift med Clara Zythopäus. Johann efterlämnade minst fyra söner, Christopher Diedrich f 1638, Ewert f 1641, Johan Heinrich f ? och Johann Conrad f 1647. Av dessa blev Ewert pastor i Werden, Johann Conrad faderns efterträdare som kyrkoherde i Bochum och Johan Heinrich advokat i Lübeck där han dog barnlös. Johann Conrads son var den kände ryske statsmannen Heinrich Johann Friedrich som där tog namnet Andrej Osterman (1687–1747). Han ledde bland annat den ryska delegationen vid förhandlingarna med Sverige vid fredskongressen i Lövö på Åland 1718–1719 och vid freden i Nystad 1721. Hans son var den i svensk riksdagshistoria under frihetstiden kände Ivan Osterman (1725–1811) och dennes systerson den ryske generalen greve Aleksandr Osterman-Tolstoj (1770–1857).

Kyrkoherden Johann Ostermanns äldste son Christopher Diedrich utvandrade till Karlskrona där han blev rådman och titulärborgmästare och blev stamfader för släktens svenska gren. Han avled i Karlskrona 1724, vid 86 års ålder.

Referenser

Tryckta källor

• "Svenska släktkalendern", Berg G, Broomé B, Möller P, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1978. Sid 311-324 (tyvärr med en del fel rörande första generationerna i Tyskland)
• "Vår närmaste släkt", Red Bröderna Osterman, Eget förlag 2011; http://vihussar.se - Fotoalbum - Bröderna Ostermans familjearkiv
• "Mina förfäder Osterman 1600-1800-talet", Per Olof Osterman, Eget förlag 2015; http://vihussar.se - Fotoalbum - Bröderna Ostermans familjearkiv