Paul Juringius
| Paul Juringius | |
| Född | 19 november 1745[1] Västra Eneby församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 april 1808[1] (62 år) Kimstads församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag, Riksdagen 1800[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag, Riksdagen 1789[1] Hovpredikant (1774–1776)[1] Kyrkoherde, Kimstads församling (1776–1808)[1] Kyrkoherde, Kullerstads församling (1786–1808)[1] Kontraktsprost, Norrköpings kontrakt (1790–1808)[1] | |
| Barn | Carl Axel Juringius (f. 1777)[1] |
| Föräldrar | Zacharias Juringius[1] |
| Utmärkelser | |
| Prost (1782)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Paul Juringius, född 19 november 1745 i Västra Eneby församling, Östergötlands län, död 28 april 1808 i Kimstads församling, Östergötlands län, var en svensk präst och riksdagsman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Juringius föddes 1745 i Västra Eneby församling. Han var son till kyrkoherden Zacharias Juringius. Juringius studerade i Linköping och blev 1761 student vid Uppsala universitet. Han avlade magisterexamen 18 juni 1770 och prästvigdes 21 december samma år. Juringius blev 1 mars 1774 extra ordinarie hovpredikant hos änkedrottningen och blev 27 december 1774 kyrkoherde i Kimstads församling, tillträde 1776. Han fick 31 januari 1786 Kullerstads församling som personligt prebende. Den 8 juni 1782 blev han prost och 16 juli 1790 blev han kontraktsprost i Norrköpings kontrakt. Juringius avled 1808 i Kimstads församling.[2]
Juringius var predikant vid prästmötet 1787 och vice preses vid prästmötet 1793. Han var ledamot av psalmförbättringssällskapet 1780, riksdagsman vid riksdagen 1789 och riksdagen 1800, samt deputerad vid jubelfesten i Uppsala 1793.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Juringius gifte sig 21 april 1776 med Margareta Bergqvist (1740–1816). Hon var dotter till en kantor i Stockholm. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Carl Axel Juringius (1777–1832) i Kimstads församling och Zacharias Juringius (1779–1781).[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1764 – Dissertatio monstrans perfectum prosae eloquentiae decus, sub principe operis M. T. Cicerone, erupisse monstratura, Uppsala.[2]
- 1770 – De virtute heroica, Uppsala.[2]
- 1771 – Lefvernes-Beskriftning om Gref Burchard Christoffer v. Munnich, Stockholm.[2]
- 1772 – Tal om Konung Gustaf III:s och Drottning Sophia Magdalenas Kröning, Ett skaldestyke, Stockholm.[2]
- 1774 – Svar, på den af Kongl. Patriotiska Sällskapet framtäldte fråfan om en National Klädedräft.[2]
- 1782 – Less, Förklaringar öfver Söndags-Evangelierna (översättning), Uppsala.[2]
- 1787 – Prästmötespredikan, Linköping.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 313-316, läst: 4 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 313-316. Libris 41149