Visa källa för Persiska

{{språk
| namn = Persiska
| inhemskt namn = Farsi
| familycolor = 
| stat = {{flaggbild|Iran}} [[Iran]]<br>
{{flaggbild|Afghanistan}} [[Afghanistan]] (varianten [[dari]]),<br />
{{flaggbild|Tadzjikistan}} [[Tadzjikistan]] (varianten [[tadzjikiska]]),<br />
{{flaggbild|Uzbekistan}} [[Uzbekistan]] <br />
{{flaggbild|Ryssland}} [[Ryssland]] (varianten [[Tat]] och [[tadzjikiska]])
{{flaggbild|Kurdistan}} [[Kurdistan]] <ref name="sor">{{Webbref |url=https://www.soran.edu.iq/soran-city.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2021-03-22 {{flaggbild|Pakistan}} [[Pakistan]] (varianten farsi och [[dari]])
|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210422113847/https://www.soran.edu.iq/soran-city.html |arkivdatum=2021-04-22 }}</ref>
| region = [[Centralasien]] och [[Mellanöstern]]
| talare = 130 miljoner
| status = världsspråk
| fam1 = Indoeuropeiska språk
| placering = 8
| språkfamilj = [[Indoeuropeiska språk]]
* [[Indoiranska språk]]
** [[Iranska språk]]
*** [[Västiranska språk]]
**** [[Sydvästiranska språk]]
***** [[Persiska språk]]
****** '''Västpersiska'''
| land = {{flaggbild|Iran}} [[Iran]]<br> {{flaggbild|Afghanistan}} [[Afghanistan]] (varianten dari) <br> {{flaggbild|Tadzjikistan}} [[Tadzjikistan]] (varianten [[tadzjikiska]]).
| myndighet = [[Akademien för persiskt språk och litteratur]]
| iso1 = fa
| iso2b = per
| iso2t = fas
| iso3 = fas
| sil = PRS
}}
[[Fil:Persian Language Location Map.svg|miniatyr|Geografisk utbredning av persiska som modersmål]]
'''Persiska''' (persiska: {{lang|fa|فارسی}}, ''fārsi'', /[[Internationella fonetiska alfabetet|fɒːɾsiː]]/), är ett [[Iranska språk|iranskt språk]] inom den [[Indoiranska språk|indoiranska]] grenen av de [[Indoeuropeiska språk|indoeuropeiska språken]]. Det talas främst i [[Iran]] (där kallat ''fārsi'' eller ''pārsi''), [[Afghanistan]] (där kallat ''[[dari]]'' sedan 1964 av politiska skäl<ref>Asta Olesen, "Islam and Politics in Afghanistan, Volume 3", Psychology Press, 1995, s. 205: "There began a general promotion of the Pashto language at the expense of Farsi – previously dominant at the educational and administrative level – and the term 'Dari'
for the Afghan version of Farsi came into common use, being officially adopted in 1958"</ref>), [[Tadzjikistan]] (officiellt kallat ''[[Tadzjikiska|tājik]]'' av politiska skäl av [[Sovjetunionen]])<ref>{{Bokref|förnamn1=
Mona |efternamn1=Baker|förnamn2=Kirsten|efternamn2=Malmkjr|titel=Routledge Encyclopedia of Translation Studies|sid= 518: among them the realignment of Central Asian Persian, renamed Tajiki by the Soviet Union|url= http://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC&pg=PA518&dq=USSR+tajiki+name+of+persian+language&hl=en&sa=X&ei=4nSkUKfsMou80AHb4IGICA&ved=0CEoQ6AEwBzgK#v=onepage&q=USSR%20tajiki%20name%20of%20persian%20language&f=false}}</ref> och andra länder som historiskt varit under persiskt inflytande. 

Persiska är ett av världens äldsta levande språk och omfattar tre historiska faser: 
* [[fornpersiska]] (500 f.Kr.–200 e.Kr.)
* [[medelpersiska]] (200–900 e.Kr.) 
* nypersiska (800 e.Kr.–nutid). 

Språket kallades ursprungligen ''pārsi''; namnet ''fārsi'' tillkom som en följd av den [[Islamiska expansionen#Sasaniderna|arabiska erövringen av Persien]] eftersom ljudet [[Tonlös bilabial klusil|[p]]] saknas i [[arabiska]]. Termen ''fārsi'' är en [[endonym]] och ska allmänt sett inte användas om persiska på andra språk. Den är dock bruklig för att skilja mellan persiskans [[högspråk]]svarieteter – främst iransk persiska (''fārsi'') och afghansk persiska (''dari'') – vid till exempel [[Tolkning (översättning)|tolkning]] och [[modersmål]]sangivelse.

Fornpersiskan uppstod i södra [[Iran]] och spreds från [[Akemenider|akemenidiska riket]] till [[Främre Asien]] och [[Centralasien]]. Dagens nypersiska utvecklades under [[medeltiden]] i städerna [[Bukhara]] och [[Samarkand]] och blev tidigt ett handelsspråk längs [[Sidenvägen]].

Persiska är [[Officiellt språk|statsbärande språk]] i [[Iran]] och modersmål för ungefär 70 procent av befolkningen i landet. Persiskan har influerat och påverkat många av de språk som talas i andra asiatiska länder, såsom [[Pakistan]], [[Indien]], [[Turkiet]] och [[Armenien]]. Även i europeiska språk återfinns persiska [[lånord]], till exempel [[sjal]], [[schack]], [[kebab]] och [[paradis]].

Den högspråksvarietet av persiska som talas av en betydande del av befolkningen i [[Afghanistan]] kallas [[dari|dari (''fārsi-ye dari'')]] och är så nära besläktad med iransk persiska att den betraktas som en persisk dialekt.<ref name="ad">[[Ashk Dahlén]], ''Modern persisk grammatik'', Stockholm: Dragoman bokförlag, 2023, s. 12.</ref> Skillnaden mellan språkformerna kan liknas vid skillnaden mellan rikssvenskan och finlandssvenskan. Dari talas som [[modersmål]] av cirka hälften av den afghanska befolkningen och är även det dominerande språket i huvudstaden [[Kabul]].

I [[Tadzjikistan]] är [[tadzjikiska]] officiellt språk. Även denna språkform står persiskan mycket nära och betraktas emellanåt som en persisk dialekt. Tadzjikiskan skrivs dock med det [[kyrilliska alfabetet]] och har en något annorlunda struktur, i synnerhet när det gäller vokalerna. Skillnaden mellan språkformerna kan liknas vid skillnaden mellan [[svenska]] och [[norska]].

Vidare talas persiska (inklusive dari och tadzjikiska) av minoriteter i många av grannländerna, såsom [[Uzbekistan]], [[Irakiska Kurdistan]]<ref name="sor"/>, [[Qatar]], [[Förenade arabemiraten]] och [[Irak]], liksom av mycket stora grupper av utvandrade iranier och afghaner i framför allt [[USA]] (närmare 3&nbsp;miljoner), [[Kanada]] och [[Västeuropa]]. I [[Sverige]] talas (2023) persiska av omkring 170&nbsp;000 personer.<ref name="ad"/> Språkets markanta utbredning utanför Iran och Afghanistan beror till stor del på att persisktalande under de senaste decennierna har emigrerat från dessa länder av sociala, politiska och ekonomiska skäl.

Persiska var [[2004]] det fjärde vanligaste språket bland bloggar; det beräknades samma år finnas mer än 75&nbsp;000 persiskspråkiga bloggar.<ref>{{Tidningsref|titel=Freedom in Farsi blogs|tidning=[[The Guardian]]|url=http://www.guardian.co.uk/technology/2004/dec/20/iran.blogging/}}</ref>

== Geografisk fördelning ==
[[Fil:Agra castle India persian poem.jpg|miniatyr|[[Persisk litteratur|Persiska verser]], [[Röda fortet i Agra]], [[Indien]]]]
Förutom i Iran talas persiskan i [[Centralasien]], [[Afghanistan]], och [[Pakistan]]. Som folkspråk sträcker det sig över hela gamla Persien (men har dock i norra [[Azerbajdzjan]] undanträngts av [[turkiska]]n och i norra [[Khorasan]] av [[turkmenska]]n) samt västkusten av [[Kaspiska havet]] upp till [[Baku]].

Bland de moderna språkvarianter som närmast sammanhör med persiska gruppen av de iranska språken kan nämnas följande grupper: 
* De [[kaspiska språk]]en (''Mazenderani'' i [[Mazenderan]] och ''Gilaki'' i [[Gilan]]), nära besläktade med [[medelpersiska]]n.
* De centrala, motsvarande den centrala fornpersiskan (i bland annat [[Jesd]], [[Kirman]]{{förtydliga|Kerman (provins)?|datum=2022-12}})
Andra med de persiska parallella språkgrupper: 
* [[Kurdiska]] språk
* De [[nordvästiranska]] språkvarianterna, till denna hör en art av medelpersiska (se de kaspiska ovan), och moderna nordiranska dialekter samt den gamla [[sogdiska]]n med det moderna [[yaghnobi]], eventuellt [[ossetiska]]n 
* De [[nordöstiranska]] dialekterna eller [[pamir]]språken
* De [[östiranska]] ([[pashto]] samt [[baluchi]]).

== Historia ==
Persiska språket tillhör den iranska grenen av de [[indoiranska språk]]en och delar sig efter sin historiska utveckling i tre skeden: forniranskan som omfattar [[avestiska]]n och [[fornpersiska]]n, [[medelpersiska]]n (även kallad ''pehlevi'' eller ''pahlavi'') och nypersiskan (nutida persiska). Fornpersiskan har bevarats åt eftervärlden i de [[Akemenider|akemenidiska]] [[kilinskrift]]erna ([[520 f.Kr.|520]]–[[350 f.Kr.]]) i [[Persepolis]] [[ruin]]er, på klippväggarna vid [[Behistan]], Naqsh-e Rostam (nära [[Susa]]) och på andra ställen. Efter akemenidernas fall ([[331 f.Kr.]]) finns inga lämningar på persiskt språk under fem århundraden. Dessa uppstår först igen under [[arsaciderna]]s och [[sassaniderna]]s tid, dåmedelpersiskan uppträder med eget [[alfabet]], först i inskrifter, sedermera i den så kallade [[pahlavilitteraturen]].

Efter att [[Iran|Persien]] underkuvats av [[araberna]] ([[650]]) följde åter en nästan litteraturlös period på över 200 år, varefter nypersiskan som skrivs med arabiska bokstäver uppstår med [[Hanzala Badghisi]], [[Rudagi]], [[Balami]] och [[Ferdousi]]. Nypersiskan har behållit ungefär samma [[Grammatik|grammatiska]] formbyggnad sedan dess.

=== Språkets utveckling ===
Den språkliga utvecklingen från forn- till nypersiska karakteriseras i fonetiskt avseende huvudsakligen av slutvokalernas bortfall jämte följande ljudskridningar: Tonlösa ''k, t, p, c'' (tch) blir tonande ''g, d, b, z'' (lent s). Till exempel:

{| class="wikitable" style="width:600px; margin:auto;"
|-
| &nbsp;
| <div class="center">''fornpersiska''</DIV>
| <div class="center">''medelpersiska''</DIV>
| <div class="center">''nypersiska''</DIV>
| <div class="center">''modern persiska''</DIV>
|-
| &nbsp;''död''
| <div class="center">mahrka</DIV>
| <div class="center">mark</DIV>
| <div class="center">marg</DIV>
| <div class="center">marg</DIV>
|-
| &nbsp;''själv''
| <div class="center">xvato</DIV>
| <div class="center">xvat</DIV>
| <div class="center">xud-</DIV>
| <div class="center">xod-</DIV>
|-
| &nbsp;''vatten''
| <div class="center">api</DIV>
| <div class="center">ap</DIV>
| <div class="center">ab</DIV>
| <div class="center">âb</DIV>
|-
| &nbsp;''dag''
| <div class="center">raucah</DIV>
| <div class="center">rojj</DIV>
| <div class="center">roj, roz</DIV>
| <div class="center">ruz</DIV>
|}

Vidare har ''f'' och stundom ''d'' blivit ''h''. Till exempel:

{| class="wikitable" style="width:600px; margin:auto;"
|-
| &nbsp;
| <div class="center">''fornpersiska''</DIV>
| <div class="center">''medelpersiska''</DIV>
| <div class="center">''nypersiska''</DIV>
| <div class="center">''modern persiska''</DIV>
|-
| &nbsp;''berg''
| <div class="center">kaufa</DIV>
| <div class="center">kof</DIV>
| <div class="center">koh</DIV>
| <div class="center">kuh</DIV>
|-
| &nbsp;''plats''
| <div class="center">gaðué<sup>1</sup></DIV>
| <div class="center">gås</DIV>
| <div class="center">gäh</DIV>
| <div class="center">jâ</DIV>
|-
| &nbsp;''jag ger''
| <div class="center">dadämi</DIV>
| <div class="center">&nbsp;</DIV>
| <div class="center">mihdam</DIV>
| <div class="center">mi daham</DIV>
|-
| &nbsp;''fot''
| <div class="center">pāða<sup>2</sup></DIV>
| <div class="center">&nbsp;</DIV>
| <div class="center">päy, pah</DIV>
| <div class="center">pâ</DIV>
|}
<center><sup>1</sup>I stället för ''-tus''.
<sup>2</sup>På [[avestiska]].</center>

I [[morfologi (lingvistik)|formläran]] står fornpersiska ungefär på samma nivå som [[sanskrit]]. Nomen (men ej [[verb]]) har [[dualis]], och av sanskrits åtta [[kasus]] saknas endast [[dativ]]. Verbet har både [[konjunktiv]] och [[optativ]], samma rika utbildning av presensstammen och ungefär samma [[Tempus|tempora]] som sanskrit. Medelpersiskan visar en total ombildning, och dess formbyggnad är redan i allt väsentligt identisk med nypersiskans med mindre skillnad än mellan forn- och nysvenska. Fornpersiska skiljer sig mot nypersiska ungefär så som fornisländska från svenska.

Från början hade nypersiskan de korta [[vokal]]erna ''a'', ''i'', ''u'', och de långa ''ä'', ''i'', ''u'', ''e'' (ursprungligen ''ai'') och ''ö'' (ursprungligen ''au''). I nutida persiska uttalas ''a'' som öppet e (eller ä), ''ä'' som svenskans å, samt e och ö som i och u. Till exempel hette det förr ''Eran'', nu ''Iran'' och förr ''kõh'' och ''rõz'', nu ''küh'' och ''rüz''. Denna [[Fonetik|fonetiska]] förändring är, utöver det [[arabiska]] språkets inflytande på språkbruk och ordförråd, nästan den enda utveckling nypersiska genomgått under de senaste 900 åren.

=== Skriftens utveckling ===
Det persiska språket har haft ett antal olika icke-iranska eller iranska alfabet genom historien. 
Ett av de äldsta är [[kilskrift]]stecken som återfunnits i olika delar av Iran, bland annat i [[Behistun]], och som användes under [[akemenidiska]] dynastin. Persiskan som språk har förändrats och utvecklats och med expansionen av det persiska riket har olika kulturer och folk påverkat det persiska alfabetets natur. Bland de viktigaste är följande:

'''Medelpersiskan (Pahlavi)''': Alfabetet utvecklades från [[arameiska]]n och blev officiellt under [[sassaniderna]] (224–651 e.Kr.). Kännetecken:
* Skrevs från höger till vänster 
* Vokalerna hade en mängd olika uttal
* De röda bokstäverna i tabellen nedan användes för att skriva lånord från arameiska.

'''Parthiska alfabetet''' utvecklades cirka 200 f.Kr. Den senaste inskriptionen dateras år 292 e.Kr.<br />
[[Fil:Parthiska.GIF]]

'''Psalter''' är en variant av det persiska alfabetet som mestadels användes för att skriva på papper. [[Bibeln|Davidspsalmerna]] skrivna på psalter-alfabetet har bland annat hittats i nordvästra [[Kina]].<br />
[[Fil:Psalter.GIF]]

== Ljudlära ([[Fonetik]] och [[fonologi]]) ==
=== [[Betoning]] ===
Betoningen ligger i huvudsak på ordets sista stavelse. 
* Vissa ändelser utgör en integrerad del av ordet och blir därmed betonade. Detta gäller bland annat ändelserna för bildning av plural, infinitiv och perfekt particip, liksom samtliga ordbildningsändelser, till exempel '''-i''' i ett ord som '''irâni''' ''iransk''.
* En rad andra morfem är alltid obetonade (enklitiska), till exempel '''-i''' som anger obestämd form, '''râ''' ('''-o/-ro''') som anger bestämt objekt, '''e''' som utgör attributmarkör, liksom de olika personändelserna som fungerar som verbens personändelser samt som objekt- och possessivmarkörer.

För verben bör det särskilt påpekas att 
* betoningen inte ligger på personändelserna, 
* betoningen alltid flyttas från själva verbet till prefixen '''mi-''' (anger utsträckning i tiden; presens och upprepad/utdragen [[imperfekt]]) och '''be-''' (anger en ej förverkligad handling; konjunktiv/imperativ/futurum),
* betoningen i sammansatta verb (bestående av ett huvudord och ett betydelsesvagt verb) flyttas till huvudordets sista stavelse, även från prefixen '''mi-''' och '''be-''',
* betoningen alltid flyttas till verbnegationen '''na-/ne-''', både från själva verbet, från prefixen '''mi-''' och '''be-''' samt från ett eventuellt föregående betydelsemässigt huvudord i ett sammansatt verb.

=== [[Vokal]]er ===
{| class="wikitable" style="width:300px; float:left;"
|+ '''Vokaler'''
|-
| &nbsp; || <div class="center">''främre''</DIV>
| <div class="center">''bakre''</DIV>
|-
| &nbsp;''hög''
| <div class="center">/i/</DIV>
| <div class="center">/u/</DIV>
|-
| &nbsp;''medel'' || <div class="center">/e/</DIV>
| <div class="center">/o/</DIV>
|-
| &nbsp;''låg'' || <div class="center">/a/</DIV>
| <div class="center">/â/</DIV>
|}
{{Clear}}

Följande detaljer bör observeras:
* '''/u/''' låter som svenskans ''o''.
* '''/o/''' låter som svenskans ''å''.
* '''/â/''' låter som svenskans ''a'' i till exempel ''far''.
* '''/a/''' låter som svenskans ''a'' i till exempel ''hatt'', men många gånger även som i eng. ''hat''; uttalet av /a/ varierar helt enkelt en aning.

Vokallängd är inte av någon betydelse i den modern persiskans ljudsystem. Att man ändå ofta refererar till '''/i, â, u/''' som långa vokaler och till '''/e, a, o/''' som korta beror på att den språkvetenskapliga traditionen utgår från förhållanden i klassisk arabiska, samt möjligheten att med "långa" referera till vokaler som skrivs ut med bokstäver, medan "korta" refererar till vokaler som normalt inte markeras i skrift.

=== [[Konsonant]]er ===
{| class="wikitable" style="float:left; text-align:center;"
|+ '''Konsonanter'''
|- style="height:40px;"
|
| ''[[labial]]er''
| ''[[alveolar]]er''
| ''[[palatal]]er''
| ''[[velar]]er''
| ''[[guttural]]er''
| ''[[glottal]]er''
|-
| style="padding-left:.5em; text-align:left;" | ''[[tonlös]]a [[klusil]]er'' || /p/
| /t/
| /č/
| /k/ || || /’/
|-
| style="padding-left:.5em; text-align:left;" | ''[[Tonande konsonant|tonande]] [[klusil]]er''
| /b/ || /d/
| /dž/
| /g/ || /q/ || 
|-
| style="padding-left:.5em; text-align:left;" | ''tonlösa [[frikativa|frikativor]]''
| /f/ || /s/
| /š/ || 
| /x/ || 
|-
| style="padding-left:.5em; text-align:left;" | ''tonande frikativor'' || /v/
| /z/ || /ž/
| /h/
| || 
|-
| style="padding-left:.5em; text-align:left;" | ''[[Nasal konsonant|nasal]]er'' || /m/
| /n/
| || || || 
|-
| style="padding-left:.5em; text-align:left;" | ''[[likvida|likvidor]]'' || 
| /l/, /r/
| || || || 
|-
| style="padding-left:.5em; text-align:left;" | ''[[glidljud]]'' || &nbsp; || &nbsp;
| /j/ || /w/
| || 
|}
{{Clear}}

Följande detaljer bör observeras:

* När de tonande konsonanterna /b/, /d/, /dž/, /g/, /z/, /ž/ uttalas sist i ord (och inget annat ord följer) är konsonanten många gånger mer eller mindre tonlöst och kan därmed komma att låta som /p/, /t/, /č/, /k/, /s, /š/.
* /č/ uttalas med tydligt t-förslag som '''c''' i italienskans '''ciao''', '''ciabatta'''.
* /dž/ uttalas med tydligt d-förslag som '''j''' i eng. '''journalist''', '''jam''', '''jeep'''.
* /x/ uttalas som ett tyskt ach-laut, men som regel med ännu starkare [[frikativa|friktionsljud]].
* /h/ uttalas sällan sist i ord.
* /q/ uttalas på lite olika sätt beroende på individuella vanor och ljudets position i ordet.
* /’/ representerar en stöt eller så kallat [[Glottal klusil|glottal stop]], men uttalas som regel inte. I den mån ljudet uttalas, är det vanligast före vokal.
* /w/ uttalas som regel mycket svagt eller inte alls i diftongen /ow/.

== Skrift ([[Ortografi]]) ==
=== Det persisk-arabiska alfabetet ===
{{huvudartikel|Persiska alfabetet}}
De bokstäver som är markerade med rött finns inte i det [[arabiska alfabetet]], utan endast i den persiska varianten av detta alfabet.
[[Fil:Persiska alfabetet.gif|640px|vänster|]]
{{Clear}}

=== Unipers och Eurofarsi ===
Det finns en del språkforskare och författare som vill latinisera persiskan, på samma sätt som man 1928 gjorde med [[turkiska]]n. De båda genomarbetade förslag till latinsk skrift kallas [[UniPers|unipers]] ("Pârsiye Jahâni")<ref>{{Webbref |url=http://www.unipers.com/ |titel=UniPers: A 21st Century Alphabet for the Persian Language |utgivare=unipers.com |hämtdatum=2008-07-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180807023204/http://www.unipers.com/ |arkivdatum=2018-08-07 }}</ref> respektive eurofãrsi<ref>{{Webbref |url=http://www.eurofarsi.com/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-07-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080314075132/http://www.eurofarsi.com/ |arkivdatum=2008-03-14 }}</ref> och har många anhängare, bland annat på Internet. Förslagen skiljer sig åt endast i mycket liten grad och bygger båda på det latinska standardalfabetet med tilläggsbokstäverna '''â''' eller '''ã''' samt '''š''' och '''ž''' . Anhängarna menar att det [[arabiska alfabetet]] inte återger persiskans uttal på ett adekvat sätt, främst beroende på att vokalerna /a/, /e/, /o/ i princip inte skrivs ut, och att det därmed är opraktiskt och försvårar läsning, språkinlärning och ett korrekt uttal. Det persisk-arabiska alfabetet är svårare att använda på datorer än det latinska, eftersom många program inte stödjer det. Införandet av [[Unicode]] innebär mycket bättre stöd för det persisk-arabiska alfabetet.

Följande vedertagna skrivkonventioner rekommenderas i både unipers och eurofârsi:
* ljudet /dž/ skrivs '''j''', vilket uttalas som i engelskans '''journalist'''.
* ljudet /č/ skrivs '''c''', vilket uttalas som i italienskans '''ciao'''.
* ljudet /j/ skrivs '''y''', vilket uttalas som i engelskans '''yes'''.

== Formlära ([[morfologi (lingvistik)|Morfologi]]) ==
Inom formläran har persiskan förenklats kraftigt i jämförelse med de flesta indoeuropeiska språk.

Däremot har språket bland annat utvecklat en ny [[Attribut (lingvistik)|attribut]]partikel mellan det styrande och styrda ledet samt en markör för bestämt objekt.

=== [[Nomen]] ===

Grammatiskt [[grammatiskt genus|genus]] finns ej.

Bestämd [[bestämd artikel|artikel]] finns ej i standardspråket.

Obestämd form kan vid behov uttryckas med framförställt '''yek''' ''en'' och/eller med den obetonade ändelsen '''-i''', till exempel '''yek gol''', '''yek goli''' eller '''goli''' ''en blomma/någon blomma''.

Böjning i [[kasus]] finns ej.

Substantiven och vissa pronomen har pluraländelsen '''-hâ''' (i vardagligt språk endast '''-â'''). Vid sidan av denna förekommer ändelsen '''-ân''' vid ord som betecknar personer samt vid enstaka andra ord, till exempel '''mardhâ''' ('''mardâ''') / '''mardân''' ''män'', '''golhâ''' ('''golâ''') ''blommor''. Pluraländelsen är alltid betonad.

Enstaka ord har även arabisk plural med vokalförändringar i stammen, till exempel '''harf''' ''ord, bokstav'', pl. '''horuf'''.

=== [[Adjektiv]] ===
Ungefär som i engelskan är gränsen mellan adjektiv och substantiv inte helt skarp. Adjektiven kan många gånger användas som substantiv och bland annat sättas i plural, till exempel '''pirhâ''' ''gamla (människor)''.

Adjektiv böjs annars endast i komparativ och superlativ. Dessa former bildas med hjälp av de betonade suffixen '''-tar''' resp. '''-tarin''', till exempel '''bozorg''' ''stor'', '''bozorgtar''' ''större'', '''bozorgtarin''' ''störst''.

=== [[Adverb]] ===
Åtskillnad mellan adjektiv och adverb görs endast sällan.

=== [[Pronomen]] ===
Personliga [[pronomina|pronomen]] har både betonade och obetonade former. De obetonade formerna uppvisar dessutom olika subjektsformer och objektsformer.

{| class="wikitable" style="width:500px; float:left;"
|+ Personliga pronomen <sup>1</sup>
|-
| &nbsp; |
| <div class="center">betonad form</DIV>
| <div class="center">obetonad subjektsform</DIV>
| <div class="center">obetonad objektsform</DIV>
|-
| &nbsp;1 p sg
| <div class="center">'''man'''</DIV>
| <div class="center">'''-am'''</DIV>
| <div class="center">'''-am'''</DIV>
|-
| &nbsp;2 p sg
| <div class="center">'''to'''</DIV>
| <div class="center">'''-i'''</DIV>
| <div class="center">'''-at''' ('''-et''')</DIV>
|-
| &nbsp;3 p sg
| <div class="center">'''u'''</DIV>
| <div class="center">'''-ad''' ('''-e''') <sup>2</sup></DIV>
| <div class="center">'''-aš''' ('''-eš''')</DIV>
|-
| &nbsp;1 p pl
| <div class="center">'''mâ'''</DIV>
| <div class="center">'''-im'''</DIV>
| <div class="center">'''-emân''' ('''-emun''')</DIV>
|-
| &nbsp;2 p pl
| <div class="center">'''šomâ'''</DIV>
| <div class="center">'''-id''' ('''-in''')</DIV>
| <div class="center">'''-etân''' ('''-etun''')</DIV>
|-
| &nbsp;3 p pl
| <div class="center">'''ânhâ'''</DIV>
| <div class="center">'''-and''' ('''-an''')</DIV>
| <div class="center">'''-ešân''' ('''-ešun''')</DIV>
|}
{{Clear}}
<sup>1</sup> Formerna inom parentes är mera vardagliga.

<sup>2</sup> Imperfekt saknar ändelse i 3 person singular.

Personligt pronomen som objekt uttrycks antingen med betonad form följd av objektsmarkören '''râ''' (i vardagligt språk '''-ro''', efter konsonant endast '''-o''') eller med hjälp av den obetonade objektsformen, till exempel '''to râ did''' ('''toro did''') eller '''didat''' ('''didet''') ''han såg dig''.

Både de betonade formerna och de obetonade objektsformerna kan användas för att uttrycka ägare och motsvarar därmed andra språks possessiva pronomen, till exempel '''pedar e man''' eller '''pedaram''' ''min far''.

Demonstrativa pronomen är: '''in''' ''den här'' och '''ân''' (vardagligt '''un''') ''den där''.

Relativt pronomen är '''ke''' ''som''. Detta är oböjligt.

=== [[Verb]] ===
Persiskan har förhållandevis få egentliga verb. Oftast motsvaras svenska verb av en verbfras som består av ett nomen och ett verb med förhållandevis allmän betydelse, till exempel '''zendegi kardan''' [liv göra] ''bo'', '''guš dâdan''' [öra ge] ''lyssna'', '''zamin xordan''' [mark äta] ''falla omkull''.

Persiska [[verb]] uppvisar ungefär samma [[tempus]] och [[modus]] som svenska verb. De böjs i [[grammatisk person|person]] och [[numerus]]. Verbet sätts normalt sist i satsen.

Till verbet kan man foga både subjekts- och objektsändelser, till exempel '''didamat''' ('''didamet''') ''jag såg dig''.

==== [[Infinitiv]] ====
Alla persiska verb slutar i den traditionella infinitiven på den betonade ändelsen '''-an'''. Denna form används dock inte alls på samma sätt som infinitiven i västeuropeiska språk. Persisk infinitiv motsvarar snarare till sin användning det som i svenskan brukar kallas [[verbalsubstantiv]] eller svenska infinitivformer föregångna av ''att'' när de används som [[Subjekt (grammatik)|subjekt]], [[objekt (satsdel)|objekt]] eller [[predikatsfyllnad]] i satsen. Däremot används inte denna form efter hjälpverb, vilket är den vanligaste funktionen i svenskan. Efter hjälpverb använder persiskan i stället i de allra flesta fall konjunktiv. I vissa fall används dock en kortare infinitiv som sammanfaller med den stam som blir kvar om man avlägsnar ändelsen '''-an''' från den längre infinitiven eller verbalsubstantivet.

{| class="wikitable" style="width:700px; float:left;"
|-
| traditionell term
|
|
| motsvarar närmast
| funktion
|-
| lång infinitiv
| '''xaridan''' ''att köpa, köpande''
| '''xordan''' ''att äta, ätande''
| verbalsubstantiv
| nominalfras
|-
| kort infinitiv
| '''xarid''' ''köpa''
| '''xord''' ''äta''
| infinitiv
| efter ett fåtal hjälpverb
|}
{{Clear}}

==== [[Ordstam|Stam]]mar ====
Verbets böjning utgår från två stammar, presensstammen och preteritumstammen. Preteritumstammen är identisk med den korta infinitiven och fås alltså genom att infinitivändelsen '''-an''' avlägsnas, presensstammen därefter genom att preteritumsuffixet '''-id''', '''-âd''', '''-d''' eller '''-t''' avlägsnas från preteritumstammen. En del verb är mer eller mindre oregelbundna.

{| class="wikitable" style="width:600px; float:left;"
|+ Verbets stammar
|-
| infinitiv
| '''xaridan''' ''köpa''
| '''oftâdan''' ''falla''
| '''xordan''' ''äta''
| '''raftan''' ''gå''
| '''didan''' ''se''
|-
| preteritumstam
| '''xarid'''
| '''oftâd'''
| '''xord'''
| '''raft'''
| '''did'''
|-
| presensstam
| '''xar'''
| '''oft'''
| '''xor'''
| '''rav'''
| '''bin'''
|}
{{Clear}}

==== [[Preteritum]], [[imperfekt]] och [[presens]] ====
Preteritum, imperfekt och presens böjs med samma ändelser, de personliga pronomenens obetonade subjektsformer, med undantag för 3 person singular, där preteritum och imperfekt saknar ändelse. I imperfekt och presens tilläggs ett särskilt prefix '''mi-''' som betecknar en fortlöpande process eller regelbundet upprepad handling.

I preteritum ligger betoningen på stammens sista stavelse, inte på personändelserna.

I imperfekt och presens övertar prefixet '''mi-''' alltid betoningen från stammen.

{| class="wikitable" style="width:600px; float:left;"
|+ Personböjning i presens och imperfekt
|-
|
| preteritum
| imperfekt
| presens
|-
| 1 p sg
| '''xaridam''' ''köpte''
| '''mixaridam''' ''köpte''
| '''mixaram''' ''köper''
|-
| 2 p sg
| '''xaridi'''
| '''mixaridi'''
| '''mixari'''
|-
| 3 p sg
| '''xarid'''
| '''mixarid'''
| '''mixarad (mixare)'''
|-
| 1 p pl
| '''xaridim'''
| '''mixaridim'''
| '''mixarim'''
|-
| 2 p pl
| '''xaridid (xaridin)'''
| '''mixaridid (mixaridin)'''
| '''mixarid (mixarin)'''
|-
| 3 p pl
| '''xaridand (xaridan)'''
| '''mixaridand (mixaridan)'''
| '''mixarand (mixaran)'''
|}
{{Clear}}

Prefixet '''mi-''' i imperfekt markerar att verbhandlingen var utsträckt eller upprepades över tid, till exempel '''mixaridam''' ''jag höll just på att köpa'' eller ''jag köpte vid flera tillfällen''.

För att ytterligare markera att verbhandlingen handlingen är eller var av pågående karaktär i ett visst ögonblick kan presens respektive imperfekt av verbet '''dâštan''' ''ha'' sättas före huvudverbet. Detta verb förses dock aldrig med prefixet '''mi-''', inte heller när det används självständigt.

{| class="wikitable" style="width:600px; float:left;"
|+ Aktualiserat presens och imperfekt
|-
|
| progressiv imperfekt
| progressivt presens
|-
| 1 p sg
| '''dâštam mixaridam''' ''höll på att köpa''
| '''dâram mixaram''' ''håller på att köpa''
|-
| 2 p sg
| '''dâšti mixaridi'''
| '''dâri mixari'''
|-
| 3 p sg
| '''dâšt mixarid'''
| '''dârad mixarad (dâre mixare)'''
|-
| 1 p pl
| '''dâštim mixaridim'''
| '''dârim mixarim'''
|-
| 2 p pl
| '''dâštid mixaridid (dâštin mixaridin)'''
| '''dârid mixarid (dârin mixarin)'''
|-
| 3 p pl
| '''dâštand mixaridand (dâštan mixaridan)'''
| '''dârand mixarand (dâran mixaridan)'''
|}
{{Clear}}

==== [[Konjunktiv]] ====
Konjunktiven betecknar i grund och botten en ännu icke förverkligad handling. Detta gör att persisk konjunktiv i många fall motsvaras av svenskt futurum.

Konjunktivens former bildas genom att presensformernas partikel '''mi''' byts mot konjunktivprefixet '''be-'''. Betoningen ligger alltid på detta prefix.

{| class="wikitable" style="width:600px; float:left;"
|+ Konjunktiv
|-
| 1 p sg
| '''bexaram''' ''skulle köpa, skall köpa, köper, köpte, hade köpt''
|-
| 2 p sg
| '''bexari'''
|-
| 3 p sg
| '''bexarad (bexare)'''
|-
| 1 p pl
| '''bexarim'''
|-
| 2 p pl
| '''bexarid (bexarin)'''
|-
| 3 p pl
| '''bexarand (bexaran)'''
|}
{{Clear}}

Före verb vars rot innehåller /o/ eller /u/ används i vissa fall formen /bo/- av konjunktivprefixet, till exempel '''boxoram''' ''jag ska/skulle äta''.

Före verb vars rot börjar med vokal används formen /bi/- av konjunktivprefixet, till exempel '''biâyam''' ''jag ska/skulle komma''.

==== [[Imperativ]] ====
Särskild imperativform finns bara i 2 person singular. Den bildas genom att personändelsen '''-i''' avlägsnas från konjunktiven, till exempel '''bexar''' ''köp''. I övriga personer används konjunktivformerna som imperativer.

Ett fåtal verb har en aning avvikande imperativform på grund av att /j/ eller /v/ sist i stammen faller bort:
* '''begu''' ''säg'' av '''beguyi''' ''du ska/skulle säga'' resp. '''miguyi''' ''du säger''.
* '''biâ''' ''kom'' av '''biâyi''' ''du ska/skulle komma'' resp. '''miâyi''' ''du kommer''.

Om stammen slutar på /av/ övergår dessutom /a/ till /o/ när /v/ faller vilket även för med sig att vokalen i prefixet förändras:
* '''boro''' ''gå'' av '''beravi''' ''du ska/skulle gå'' resp. '''miravi''' ''du går''.

==== [[Futurum]] ====
Traditionellt bildas futurum med hjälpverbet '''mixâhad''' ''vill'' utan prefixet '''mi-''' följt av huvudverbets korta infinitivform. Denna konstruktion används dock inte i särskilt stor utsträckning i modernt vardagligt språk. I stället används helt enkelt presens eller en omskrivande konstruktion med det fulla hjälpverbet '''mixâhad''' följt av huvudverbet i konjunktiv. I talspråket dras dessutom hjälpverbet gärna samman till en förkortad form.

{| class="wikitable" style="width:600px; float:left;"
|+ Futurum
|-
|
| traditionellt futurum
| modernare omskrivet futurum
|-
| 1 p sg
| '''xâham xarid''' ''ska köpa''
| '''mixâham bexaram (mixâm bexaram)''' ''vill / tänker köpa''
|-
| 2 p sg
| '''xâhi xarid'''
| '''mixâhi bexari (mixâi bexari)'''
|-
| 3 p sg
| '''xâhad xarid'''
| '''mixâhad bexarad (mixâd bexare)'''
|-
| 1 p pl
| '''xâhim xarid'''
| '''mixâhim bexarim (mixâim bexarim)'''
|-
| 2 p pl
| '''xâhid xarid'''
| '''mixâhid bexarid (mixâin bexarin)'''
|-
| 3 p pl
| '''xâhand xarid'''
| '''mixâhand bexarand (mixân bexaran)'''
|}
{{Clear}}

==== [[Perfekt particip]] ====
Av imperfektstammen bildas prefekt particip med den betonade ändelsen '''-e''', till exempel '''xaridé''' ''köpt''.

==== [[Perfekt]], [[pluskvamperfekt]] ====
Med utgångspunkt i detta particip bildas perfekt och pluskvamperfekt. Perfekt bildas med pronomenens obetonade subjektsformer med undantag för 3 person singular som har ändelsen '''-ast''' (vilket är presens 3 person singular av verbet ''vara''). Pluskvamperfekt bildas med imperfektformerna av verbet ''vara''.

I det vardagliga talspråket dras dock gärna ändelsen i perfekt samman med stammen så att formerna sammanfaller med imperfekten. Den enda skillnaden utgörs då av betoningens placering, i imperfekt på stammen, i perfekt på ändelsen.

{| class="wikitable" style="width:600px; float:left;"
|+ Perfekt och pluskvamperfekt
|-
|
| Imperfekt
| Perfekt
| Pluskvamperfekt
|-
| 1 p sg
| '''xar<u>i</u>dam''' ''köpte''
| '''xarid<u>e</u>'am (xarid<u>a</u>m)''' ''har köpt''
| '''xarid<u>e</u> budam''' ''hade köpt''
|-
| 2 p sg
| '''xar<u>i</u>di'''
| '''xarid<u>e</u>'i (xarid<u>i</u>)'''
| '''xarid<u>e</u> budi'''
|-
| 3 p sg
| '''xar<u>i</u>d'''
| '''xarid<u>e</u>'ast (xarid<u>e</u>)'''
| '''xarid<u>e</u> bud'''
|-
| 1 p pl
| '''xar<u>i</u>dim'''
| '''xarid<u>e</u>'im (xarid<u>i</u>m)'''
| '''xarid<u>e</u> budim'''
|-
| 2 p pl
| '''xar<u>i</u>did (xar<u>i</u>din)'''
| '''xarid<u>e</u>'id (xarid<u>i</u>n)'''
| '''xarid<u>e</u> budid (xarid<u>e</u> budin)'''
|-
| 3 p pl
| '''xar<u>i</u>dand (xar<u>i</u>dan)'''
| '''xarid<u>e</u>'and (xarid<u>a</u>n)'''
| '''xarid<u>e</u> budand (xarid<u>e</u> budan)'''
|}
{{Clear}}

== Satslära ([[Syntax]]) ==
=== [[grundordföljd|Ordföljd]] ===
Ordföljden är i huvudsak [[Subjekt (grammatik)|subjekt]] – [[objekt (satsdel)|objekt]] – [[adverbial]] – [[predikat]].

Attribut (adjektiv, genitiv etc.) placeras så gott som alltid efter huvudordet, till exempel '''pedar e dust e xub e man''' [father of friend of good of I] ''min gode väns far''. Undantag utgör superlativer och vissa ordningstal som slutar på '''-in''', till exempel '''bozorgtarin xane''' [big most house] ''det största huset'', '''avvalin ruz''' ''första dagen'' vid sidan av '''xane ye bozorgtar az hame''' [house of big more from all] resp. '''ruz e avval''' [day of first].

Frågeorden placeras som regel på den plats i satsen där motsvarande satsdel skulle stå i ett påstående, till exempel '''Pedar e šomâ kojâ zendegi mi konad?''' [Father of you where life makes?] ''Var bor er far?''

=== [[Objekt (satsdel)|Objekt]] ===
Obestämt direkt objekt markeras inte särskilt. Kontext och ordföljd är i stället avgörande.

Bestämt objekt följs av den enklitiska objektsmarkören '''râ''' som placeras efter hela satsdelen med alla ingående bestämningar, till exempel '''pedar e pir e to râ didam''' [father of old of you def.obj. I saw] ''jag såg din gamle far''.

=== [[Attribut (lingvistik)|Attribut]] ===
Alla typer av attribut uttrycks med hjälp av attributmarkören '''e''' som i många fall motsvaras av engelskans ''of''. Med hjälp av detta '''e''' uttrycks bland annat 
* adjektivattribut (som placeras efter huvudordet): '''gol e xub''' [flower of beauty] ''en fin blomma'',
* genitivattribut (ägande): '''mâdar e dust e man''' [mother of friend of I] ''min väns mor'',
* apposition (förtydligande): '''šahr e Tehrân''' [city of Teheran] ''staden Teheran''.

== Litteratur på svenska ==
* [[Ashk Dahlén]], ''Persiska för nybörjare'', Stockholm: Ferdosi Publication, 2016 (upplaga 2). {{ISBN|978-91-873594-6-0}} / E-bok: Dragoman bokförlag, 2023 (upplaga 3). {{ISBN|978-91-988602-1-4}}. (En modern lärobok i persiska som är inriktad på kommunikativ språkinlärning.)
* [[Ashk Dahlén]], ''Modern persisk grammatik'', Stockholm: Ferdosi Publication, 2017 (upplaga 3). {{ISBN|978-91-873595-0-7}} / E-bok: Dragoman bokförlag, 2023 (upplaga 4). {{ISBN|978-91-988602-2-1}}. (En komplett grammatik som kan användas som referens och läromedel.)
* Chokofeh Ghobadi, ''Vill du lära dig persiska?'', Uppsala: Hallgren & Fallgren, 1993. ({{ISBN|91-7382-703-7}})
* Chokofeh Ghobadi, ''Persiska: vilket verb, vilken preposition?'', Uppsala: Hallgren & Fallgren, 1993. ({{ISBN|91-7382-704-5}})
* Elsie Wijk-Andersson & Chokofeh Ghobadi, ''Likt och olikt i persiska och svenska : en minibeskrivning för invandrare, deras lärare och andra intresserade'', Uppsala: Studieförlaget, 1989. ({{ISBN|91-7382-643-X}})
* Nader Sani & Anders Thulin, ''Persiska är inte svårt'', Uppsala: Farsi, 1986. (utan ISBN)
* Shahin Naraghi, ''Nybörjarpersiska. Grundläggande lärobok i det persiska talspråket'', Södertälje: Ellve läromedel, 1994. ({{ISBN|91-971490-6-3}})
* Touran Azem, ''Säg det på persiska!'', Göteborg: To.Yo Kvinnoförlaget, 1996. ({{ISBN|91-972836-0-6}})

==Referenser==
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Persian language}}
* [https://ashkdahlen.wordpress.com/bokforlag/persiska-for-nyborjare/ ''Persiska för nybörjare'' på svenska av Ashk Dahlén]
* [https://ashkdahlen.wordpress.com/bokforlag/modern-persisk-grammatik/ ''Modern persisk grammatik'' på svenska av Ashk Dahlén]
* [https://web.archive.org/web/20190513203918/http://learn-persian.com/ Lär dig persiska]
* [http://mena.orient.su.se/ Persiska vid Stockholms universitet]
* [https://web.archive.org/web/20080619095900/http://www.fazel.de/dastur/ Navid Fâzel: Descriptive Grammar of New Persian]
* [http://www.angelfire.com/rnb/bashiri/Lessons/PfBindex.html Iraj Bashiri: Persian for Beginners]
* [http://www.nyu.edu/pages/gsasweb/dept/mideast/virtualpersian/index.html M. M. Khorrami m.fl.: Virtual Persian]
* [https://web.archive.org/web/20160306083730/http://www.ashkdahlen.com/index.php?id=67 Allmän fakta om persiska språket]
* [http://www.omniglot.com/writing/persian.htm Omniglot]
* [https://web.archive.org/web/20180807023204/http://www.unipers.com/ Det nya persiska alfabetet Unipers]
* [http://www.persiancity.com/listings.cfm?typeID=6&SubTypeID=239 Persiancity.com]

{{auktoritetsdata}} 

[[Kategori:Indoeuropeiska språk]]
[[Kategori:Iranska språk]]
[[Kategori:Språk i Iran]]
[[Kategori:Språk i Afghanistan]]
[[Kategori:Språk i Tadzjikistan]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Subjekt–objekt–verb-språk]]