Perstorp AB
Perstorp AB är en kemiindustri belägen i Perstorp. Industrin är bland annat känd för sin tillverkning av ättika och plastlaminat, den så kallade perstorpsplattan. Idag är företaget en koncern inriktad på specialkemi.
== Tidig historia till 1940 == Företaget grundades 1881 under namnet Stensmölla Kemiska Tekniska Industri av Wilhelm Wendt (1854-1924) i närheten av Perstorp. Från början tillverkades ättika, tjära, träkol och träsprit. I 1900-talets början startade även produktionen av formalin och kreosot. Under första världskriget steg efterfrågan efter ättiksyra markant och Perstorp började att tillverka sina egna glasflaskor. Företaget hette nu Skånska Ättikfabriken AB. 1918 introducerade man Skandinaviens första plastmaterial, indolack och isolit(en motsvarighet till bakelit), på grundval av upptäckter gjorda av företagets tysklandsutbildade indiske kemist Innanendra Das Gupta. Under 1920-talet kom även tillverkning av högtryckslaminat igång. Årtal då vissa produkter började tillverkas: Trätjära 1884, Träkol 1881, Kreosot 1902, Kimrök 1898, Metanol 1898, Ättiksyra 1884, Glas 1914, Aceton 1898, Formalin 1905, Lösningsmedel 1888, paraformaldehyd 1921, hexamin 1921.
Historia från 1940 till idag
Andra världskriget innebar ett uppsving för företaget och vid slutet av kriget var Perstorp Skandinaviens första moderna plastindustri med över 10 000 olika produkter. Perstorps plastlaminat( utgöres av kraftpapper impregnerad med fenol-formaldehydlack med ett ytskikt av en plast tillverkad av melamin och formaldehyd) som marknadsfördes som Perstorp-Plattan fick på 1950- och 1960-talen stor användning i Sveriges bostadsproduktion och företagets omsättning ökade kraftigt under flera år. År 1966 ändrades företagets namn till Perstorp AB. Polyalkoholer(polyoler) började tillverkas år 1951 (pentaerytritol), och år 1959 började trimetylolpropan att tillverkas. År 1992 invigdes en fabrik för tillverkning av neopentylglykol. -
År 1950 hade företaget 734 arbetare och 329 tjänstemän. År 1960 hade företaget 1071 arbetare och 570 tjänstemän. Av arbetarna arbetade 585 vid plastfabrikerna, 94 vid de kemiska fabrikerna 275 vid serviceavdelningarna, 72 vid möbelfabriken, 22 vid såg- och emballageavdelning och 23 övrigt. År 1961 invigdes den nya laminatfabriken, en 216 meter lång och 30 meter bred byggnad. Här fanns världens då största laminatpress, med ett presstryck av 6800 ton.
1970 börsnoterades företaget och inledde en lång period av både internationalisering och diversifiering från sin bas inom kemi, plast och laminat. På 1980-talet tillkom laminatgolv (Pergo, namnet bildat av PERstorp GOlv) i firmans utbud liksom analysinstrument, fordonskomponenter, akustikprodukter med mera.
Efter avknoppning av bioteknikverksamheten som Perbio Science och golvverksamheten Pergo AB 2001 förvärvades koncernen av IK (IndustriKaptial) för att 2005 överlåtas till PAI partners, som är ett franskt riskkapital-bolag. 2013 såldes varumärket Perstorps Ättika till Kavli men produktionen av ättiksyra hade då redan flyttats från Perstorp några år tidigare.[1]
Perstorp AB är idag en koncern med inriktning mot specialkemi med produkter som polyoler, kaprolaktoner mm. Koncernen har cirka 1 500 medarbetare och omsätter 10 miljarder kronor. Tillverkning sker i åtta länder i Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien.
Fabriker (urval)
Vidare läsning
- Ehrlemark, Ulla (1985). Sistem. Affärsledaren, 99-0519783-4. Stockholm: Timbro. Libris 7648122. ISBN 91-7566-053-9 (inb.)
- Enefält, Carl-Axel (1995). Att göra pengar ur rök: Perstorp AB 1881-1981 ([Ny utg.]). Perstorp: Perstorp AB. Libris 9900587
- Nordberg, Sten (1997). ”Perstorp Plattan: Sveriges äldsta och mest sålda plastprodukt : en personlig och historisk återblick”. Dædalus (Stockholm) 1998(66),: sid. [87]-102 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris 2648672
Referenser
Noter
Externa länkar