Peter Bratt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med arkeologen och chefen för Stockholms läns museum med samma namn.

Peter Lennart Bratt, född 29 april 1944 i Stockholm, är en svensk journalist.

Bratt är son till direktören i SAF Lennart Bratt (1903-2001) och Elsa Facht (1905-1997) och sonson till läkaren och direktören i Vin- och spritcentralen Ivan Bratt (1878-1956).[1] Bratt var i många år verksam som journalist på tidningen Dagens Nyheter där han slutade 2004.

I tidskriften Folket i Bild/Kulturfront avslöjade Bratt tillsammans med journalisten Jan Guillou den 3 maj 1973 den så kallade IB-affären. För detta dömdes han i Stockholms tingsrätt den 4 januari 1974 till 12 månaders fängelse för spioneri.[2] Han gav även ut en egen bok om IB på Gidlunds förlag 1973, IB och hotet mot vår säkerhet, och har skrivit flera kritiska redogörelser över den svenska socialdemokratin. I november 1977 skrev Peter Bratt en artikel i DN om en promemoria där rikspolischefen skrivit att justitieminister Lennart Geijer var en säkerhetsrisk.[3] Detta inledde den så kallade Geijeraffären.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Peter Bratt — Med rent uppsåt Blaskan, ISSN:1653-0985
  2. ^ Lennart W, Frick; Lars Rosander (2004). Bakom hemligstämpeln. Historiska Media. sid. 266. ISBN 91-85057-11-8 
  3. ^ Bordellhärvan blev till att börja med Geijeraffären, som därefter blev ingenting Världen idag, 23 januari 2008