Petra (stad)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Petra
"Skattkammaren" i Petra
"Skattkammaren" i Petra
Geografiskt läge
Koordinater 30°19′50″N 35°26′36″Ö / 30.33056°N 35.44333°Ö / 30.33056; 35.44333 (Petra)
Land Jordanien Jordanien
Region* Arabstaterna
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, iii, iv
Referens 326
Historik
Världsarv sedan 1985  (? mötet)
Petra på kartan över Jordanien
Red pog.svg
Petra
Petra på kartan över Jordanien.
* Enligt Unescos indelning.
Karta över Petra
Kungagravarna i Petra
Vägen in i Petra

Petra (grekiska πέτρα, Petra, "sten"”; arabiska: البتراء, Al-Batrāʾ) var en stad under antiken och är idag en arkeologisk plats i Jordanien. Den är belägen omkring 100 kilometer norr om Aqaba intill orten Wadi Musa i provinsen Ma'an. Platsen är omgiven av berg och befinner sig i en sänka som formar en östlig flank av Wadi Arabah, den stora dalgång som leder från Döda havet till Akabaviken.

Petra upptogs på Unescos världsarvslista 1985[1] och den 7 juli 2007 blev den utsedd till ett av världens sju nya underverk.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Strabon, Plinius den äldre och andra nämner Petra som nabatéernas huvudstad och centrum för karavanhandel. Staden har vattentillgång, samt är inmurad av tornlika klippor, något som inte bara ger den fördelar som befästning, utan läget, där handelsrutter möttes, från Gaza i väst, Bosra och Damaskus i norr, Eilat och Leuce Come vid Röda havet och genom öknen till Persiska viken gjorde den mycket betydelsefull.

Precis norr om Petra vid Al-Beidha hittades 1950 lämningar från Neolitikum daterat från runt 7000 f.Kr.. Nabatéerna kom till området på 500-talet f.Kr. och byggde under de kommande 500 åren upp staden Petra. Stadens blomstringstid var under tiden för kung Aretas IV (r. 8 f.Kr. - 40) då staden hade 30 000 invånare. Petra förlorade sin betydelse på 100-taler efter att handelsägarna ändrade sig till att gå över Palmyra och Röda havet i stället för genom Petra. Jordbävningar år 363 och 551 förstörde mycket av staden, och Petra blev övergivet. [3]

Petra blev senare en del av romarriket och på 600-talet blev den en del av Bysantinska riket och många byggnader blev till kyrkor. I takt med att stadens livsnerv, den södra sidenvägen, ersattes med fartygstrafik så tappade staden alltmer sitt berättigande. Efter att varit mycket jordbävningsdrabbat övergavs staden och föll under 12001300-talet i glömska.

Petra blev känd i västvärlden först 1812, då den schweiziske upptäcktsresanden Johann Ludwig Burckhardt återupptäckte den.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Mycket av arkitekturen i Petra är uthugget direkt ur klipporna. Än idag finns cirka 800 olika byggnader och monument bevarade däribland tempel, kungagravar, kolonner, vattenkanaler, bad, monumentala trappor, stenlagda gator, offerplatser samt en amfiteater.

  • Obeliskkammaren ligger utanför själva området före klippgången, byggd i två våningar som krönts med 4 obelisker.
  • Skattkammaren - Khazne al-Firaun, troligen den mest kända byggnaden i Petra och den första man ser när man kommer ut från den trånga klippgången Al-Siq. Den är ca 40 m hög och uthuggen i flera våningar.
  • Fasadgatan, på båda sidor om vägen ligger klippgravar på rad uthuggna i romersk, grekisk och nabatéersk stil.
  • Kungagravarna, Urn-, Silk-, Korinthianska- och Palatsgravarna.
  • Teatern, i slutet på Fasadgatan finns teaterbygget med 33 rader och plats för cirka 5 000 åskådare.
  • Centrala staden, många kringliggande byggnader, bland annat Pelaravenyn, Kungapalatset, Nymphaeumet och Bågporten.
  • Al-Uzza, bevingade Lejon-templet lite upp mot höjden från centrala delen.
  • Qasr al-Bint, Dusharestemplet med den största fasadytan i Petra.
  • Klostret - Ad-Deir, med strax över 40 m ligger den högsta byggnaden i området lite utanför själva centrum men till skillnad från de övriga byggnaderna ligger den helt öppen och synlig. Trappan är 816 steg upp i bergen. Den näst mest besökta byggnaden i Petra.
  • Ad Deir, eller El Deir, "Klostret" är den näst mest besökta byggnaden i Petra. Ungefär 40 m hög.
  • Siq, den smala passagen som leder i till Petra. På sina smalaste ställen bara 3 m bred.

Petra i populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Petrea har varit en del av filmerna Indiana Jones och det sista korståget (1989), Arabian Nights (1942), Passion in the Desert (1998), Mortal Kombat: Annihilation (1997), Sinbad och tigerns öga (1977), Mumien - återkomsten (2001) och Transformers: De besegrades hämnd (2009). Petra var även med i TV-serien En idiot på resa (2010).

Petra har även varit scen för en rad datorspel såsom SpyHunter (2001), King's Quest V: Absence Makes the Heart Go Yonder! (1990), Sonic Unleashed, Knights of the Temple: Infernal Crusade (2004) och Civilization V (2010).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Petra” (på engelska) (html). UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/326. Läst 4 januari 2016. 
  2. ^ ”New7Wonders of the World” (på engelska) (html). New7Wonders. http://world.new7wonders.com/?n7w-page=new7wonders-of-the-world. Läst 4 januari 2016. 
  3. ^ Jenny Walker / Paul Clammer (2015). ”Petra” (på engelska). Lonely Planet Jordan. Lonely Planet. ISBN 9781742208015. https://books.google.se/books?id=tJe9CQAAQBAJ&pg=PT433&dq=Petra+jornadian&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi2hJW3s47KAhULDywKHVx_DxQ4ChDoAQhQMAU#v=onepage&q=Petra&f=false 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]