Petrus Fontelius
| Petrus Fontelius | |
| Född | 1622 Ålands församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 27 april 1684[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde i Gävle församling (1669–1684)[1] Kontraktsprost i Gävle kontrakt (1669–1684)[1] | |
| Maka | Katarina Bure (g. 1651–1684) |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Olai Fontelius Uplandiensis, född 1622 i Ålands församling, död 27 april 1684 i Gävle församling, var en svensk präst och professor samt rektor för Uppsala universitet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Petrus Fontelius blev 1642 student vid Uppsala universitet, och disputerade 1650 för Martinus Olai Nycopensis med Eclipsigraphia praeceptis & exemplis breviter delineata.[2] 1652 blev han filosofie magister och 1660 professor i matematik vid Uppsala universitet. 1667 prästvigdes han samt 1669 blev han pastor i Gävle.
Fontelius utgav som professor ett stort antal disputationer av vilka dock endast ett par behandlar matematiska ämnen, bland dessa respondenten Samuel Schults Cyclometria veterum (1667). Denna avhandling utgår från den grekiske geometrikern Antifon och dennes teorier, dels att cirkelns area skulle motsvara medeltalet av areorna av en om cirkeln omslutande och en omsluten kvadrat, dels att det skulle vara möjligt att skapa en månghörning som sammanfaller med cirelkns omkrets. Den första av Antifons teorier grusas i avhandlingen, vilket är korrekt. Även den andra teorin vederläggs emellertid, vilket tyder på att infinitesimaler ännu var svåra att föreställa sig i Uppsala. Han var preses för ett tiotal avhandlingar, som försvarades av bland andra Uno Terserus, Johan Columbus och Johan Bergenhielm
I nio år var Fontelius professor i Uppsala och var 1667 universitetets rektor. Därefter lämnade han Uppsala för en tjänst som prost i Gävle. År 1671 invigdes Gävle gymnasium och Fontelius blev i egenskap av prost inspektor. Fontelius var öppet kritisk mot de häxprocesser som försiggick i landet, och hade upphört med häxbönen på sina gudstjänster. Detta ledde till att borgmästaren Carl Falck började ogilla honom. Falck drog då upp att Katarina Bures gudmor ansetts för en häxa, och ryktena ledde till att flera barn steg fram under häxprocessen i Gävle 1675 och anklagade Katarina för att ha fört dem till Blåkulla. Ett av dessa barn var borgmästarens son. Hon dömdes till döden. Fontelius försökte hjälpa sin hustru, författade flera brev, så även till kungen, för att få sin hustru frikänd. Slutligen rymde han med henne till Stockholm, där saken togs upp än en gång. Hon frikändes i Stockholm 1676, sedan det framkommit att personer tvingats att vittna. Fontelius skrivelser i målet finns på det svenska Riksarkivet.
Fontelius återgick sedan till sitt ämbete i Gävle och var riksdagsman i prästeståndet vid 1680 års riksdag.
Fontelius är begravd i Trefaldighetskyrkan i Gävle, men inte hustrun som annars brukligt är, vilket beror på att hon en gång var anklagad för trolldom.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Fontelius gifte sig 1651 med Katarina Bure, dotter till kyrkoherden Roland Olai Bure i Nora församling. De fick tillsammans barnen Olof Fontelius, kyrkoherden Roland Fontelius i Ystads församling, kaptenen Abraham Fontelius vid Amiralitetet, löjtnanten Pehr Fontelius vid Amiralitetet, studenten Lars Fontelius, Margareta Fontelius som var gift med notarien O. Hiller och kyrkoherden Michael Ström i Nordingrå församling, Catharina Fontelius som var gift med kyrkoherden Gabriel Jonæ Phragmenius i Västerlövsta församling och kyrkoherden Olof Noraeus i Nora församling, Anna Fontelius som var gift med kyrkoherden J. Rönqvist i Alfta församling och Elisabet Fontelius som var gift med rådmannen Anton Martin i Gävle.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fontelius, Petrus Olai, 1904–1926.
- Gymnasieskolan i Gävle[död länk]
- Prästfru anklagad som häxa
- Staffan Rodhe, Matematikens utveckling i Sverige fram till 1731, avhandling vid Uppsala universitet 2002
- Karin Jönsson, Häxprocesser i Gävle och Ockelbo på 1600-talet, Högskolan i Gävle 1999
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 August Theodor Låstbom & Johan Eric Fant, Upsala ärkestifts herdaminne, vol. 1, 1842, s. 451-453, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Libris post http://libris.kb.se/bib/10505076
- ↑ Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael (1842). Upsala ärkestifts herdaminne. Första delen. D. 1. Upsala 1842. Wahlström & Låstbom.: Wahlström & Låstbom. sid. 451-453. Libris 1799832. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/FantJE/titlar/Upsala%C3%84rkestiftsHerdaminne1/sida/468/faksimil