Poppelsläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Popplar
Svartpoppel
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Malpigiaordningen
Malpighiales
Familj Videväxter
Salicaceae
Släkte Poppelsläktet
Populus
Vetenskapligt namn
§ Populus
Auktor Linné, 1753
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om växter med

Poppelsläktet (Populus)[1][2] är ett släkte i familjen videväxter.[1] Släktet kännetecknas av sina trekantiga blad och kraftiga barkstammen. Flera arters förmåga att skjuta rotskott gör att den inte är särskilt populär att få in i trädgårdarna. Det blir ett helt hav av skott runt trädet och arten är snabbvuxen. De är dioika, tvåbyggare.

Poppeln bildar inte skog i Sverige.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Balsampoppel är den poppel som först infördes till Sverige i början av 1700-talet. De flesta av de andra arterna kom in under samma århundrade. Med några undantag förökar sig poppeln inte i vilt tillstånd utan måste odlas genom sådd, ympning eller genom sticklingar.[3]

Poppel är idag Värmlands landskapsträd.[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Poppelved kan utgöra basmaterial för produktion av fordonsbränsle.[källa behövs] Poppel och hybridpoppel skjuter många stubbskott men relativt få rotskott. För asp och hybridasp är det tvärt om, de får många rotskott och få stubbskott. Poppel planteras med sticklingar medan asp och hybridasp förökas med sticklingar.

Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet tror att det går att producera 500 kubikmeter poppelved per hektar på 20 år på marker med god vattenhållande förmåga, även om detta är inte påvisat. De har ungefär hundra olika poppelvarianter som de arbetar med för att studera detta.[4]

Eftersom poppel huvudsakligen är mjuk och föga motståndskraftig används den sällan som virke. Eftersom den är lättbearbetad har den dock använts till vissa husgeråd, som virke i träskor, till tändstickor med mera.[5]

Poppel är också vanligt vid tillverkning av alpinskidor.

Några arter[redigera | redigera wikitext]

Hybrider:

Dottertaxa till poppelsläktet, i alfabetisk ordning[1][redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källa[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17266446. Läst 26 May 2014. 
  2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012-. Populus L. - Poppelsläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 23 maj 2015
  3. ^ [a b] Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
  4. ^ Christersson,, Lars (2013). Papperspopplar och energipilar. Trilöv förlag. Sid. 334. ISBN 978-91-980827-1-5 
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1018 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]