Poppelsläktet

	Popplar
	Svartpoppel
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Malpigiaordningen; Malpighiales
Familj	Videväxter; Salicaceae
Släkte	Poppelsläktet; Populus
Vetenskapligt namn
	§ Populus
Auktor	Linné, 1753
Arter
	Se text

Poppelsläktet (Populus)^[1]^[2] är ett släkte i familjen videväxter.^[1] Släktet kännetecknas av sina trekantiga blad och kraftiga bark på stammen. Flera arters förmåga att skjuta rotskott gör att de arterna ofta inte är särskilt populära att få in i trädgårdarna. De är dioika, tvåbyggare.

Poppeln bildar inte skog i Sverige.

Historik

Balsampoppel är den poppel som först infördes till Sverige i början av 1700-talet. De flesta av de andra arterna kom in under samma århundrade. Med några undantag förökar sig poppeln inte i vilt tillstånd utan måste odlas genom sådd, ympning eller genom sticklingar.^[3]

Poppel är idag Värmlands landskapsträd.^[3]

Användning

Poppel och hybridpoppel skjuter många stubbskott men relativt få rotskott.^{[källa behövs]} För asp och hybridasp är det tvärtom, de får många rotskott och få stubbskott. Poppel planteras med sticklingar medan asp och hybridasp förökas med sticklingar.^{[källa behövs]}^{[förvirrande]}

Poppelved kan utgöra basmaterial för produktion av fordonsbränsle, men denna användning har globalt sett begränsad betydelse.^[4]

Eftersom poppel huvudsakligen är mjuk och föga motståndskraftig används den sällan som virke. Eftersom den är lättbearbetad har den dock använts till vissa husgeråd, som virke i träskor med mera.^[5] Asp ingår i poppelsläktet och används vid tillverkning av tändstickor.

Arter inom poppelsläktet är också vanliga vid tillverkning av alpinskidor.^{[källa behövs]}

Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet tror att det går att producera 500 kubikmeter poppelved per hektar på 20 år på marker med god vattenhållande förmåga, även om detta är inte påvisat. De har ungefär hundra olika poppelvarianter som de arbetar med för att studera detta.^[6]

Några arter

Amerikansk asp (Populus tremuloides)
Asp - (Populus tremula)
Balsampoppel - (Populus balsamifera)
Japansk poppel (Populus maximowiczii)
Jätteasp (Populus tremula 'Erecta')
Jättepoppel - (Populus trichocarpa)
Kinesisk poppel (Populus simonii)
Koreapoppel (Populus koreana)
Lagerpoppel (Populus laurifolia)
Poppel - (Populus fremontii)
Sibirisk poppel (Populus suaveolens)
Silverpoppel - (Populus alba)
Storbladig poppel (Populus lasiocarpa)
Svartpoppel - (Populus nigra)
Wilsonpoppel (Populus wilsonii)
Populus angustifolia

Hybrider:

Berlinerpoppel (Populus × berolinensis)
Engelsk poppel (Populus × generosa)
Furstepoppel (Populus × rasumowskiana)
Gråpoppel (Populus × canescens)
Kanadapoppel (Populus × canadensis)
Ontariopoppel (Populus × jackii)
Praktpoppel (Populus × wilsocarpa)
Tsarpoppel (Populus × petrowskiana)

Dottertaxa till poppelsläktet, i alfabetisk ordning^[1]

Bildgalleri

Plantering av sticklingar av poppel för biobränsleproduktion.

Se även

Poppelodling

Källa

^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (27 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17266446. Läst 26 maj 2014.
^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Populus L. - Poppelsläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 23 maj 2015
^ [a b] Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
^ International Poplar Commission: Report of the 22nd Session of the Commission and of the 42nd Session of its Executive Committee, Santiago, Chile, 28 November – 2 December 2004. (pdf) sid.9-10
^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1018
^ Christersson,, Lars (2013). Papperspopplar och energipilar. Trilöv förlag. sid. 334. ISBN 978-91-980827-1-5

Externa länkar

Den virtuella floran - Popplar

Wikimedia Commons har media som rör Poppelsläktet.
Bilder & media

Wikispecies har information om Poppelsläktet.
Artförteckning

[COL-1] [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (27 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17266446. Läst 26 maj 2014.

[SKUD-2] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Populus L. - Poppelsläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 23 maj 2015

[A-3] [a b] Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.

[IPC_2004-4] International Poplar Commission: Report of the 22nd Session of the Commission and of the 42nd Session of its Executive Committee, Santiago, Chile, 28 November – 2 December 2004. (pdf) sid.9-10

[5] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1018

[6] Christersson,, Lars (2013). Papperspopplar och energipilar. Trilöv förlag. sid. 334. ISBN 978-91-980827-1-5

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]