Prickskyttegevär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tävlingsskytte, se Sportskytte.
Prickskyttegevär

Prickskyttegevär används för att träffa mål på långt avstånd. Frammatningen av ammunition till loppet sker antingen genom repeterprincipen eller halvautomatiskt. De prickskyttegevär som används idag är i regel speciellt framtagna för ändamålet, till skillnad från tidigare då prickskyttegevär baserades på de standardgevär som var standardbeväpningen för de flesta infanterisoldater.

En prickskytt med ett prickskyttegevär kan normalt verka effektivt på avstånd upp till 1 000 meter, och under gynnsamma förhållanden ända upp till 2 500 meter.

Normalt används vapnet för att slå ut enstaka nyckelpersoner (främst högre befäl, piloter, stridsvagnsbesättningar, signalister, riktare, med flera) eller förstöra eller skada viktig materiel. Det kan också användas för att bekämpa slumpvis utvalda fiender och på det viset skrämma soldater till overksamhet. Typ av prickskyttegevär som används väljs om möjligt beroende på uppgiften.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första prickskyttegeväret som kunde skjutas på långt håll var Whitworth som designades av uppfinnaren Sir Joseph Whitworth år 1854.[1] Fram tills dess skapades stor friktion mellan kulan och pipans insida, vilket gjorde att utgångshastigheten blev relativt liten. Under andra världskriget tog utvecklingen verkligen fart och många länder insåg nu prickskyttegevärens stora potential i strid.[2] De enkla och ordinära repetergevären som användes under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har sedan dess utvecklats, förfinats och utrustats med bland annat kikarsikte och benstöd för ytterligare precision.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.americancivilwarstory.com/whitworth-rifle.html
  2. ^ http://hubpages.com/education/Made-in-America-Sniper-Rifles-A-History


Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]