Proportionellt valsystem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett proportionellt valsystem vid val till en politisk församling är en fördelning av mandatpartier i proportion till respektive partis andel av rösterna. Proportionella valsystem kan också tillämpas i andra sammanhang. Eftersom röstandelarna mycket sällan ger helt exakta proportioner, måste systemet kompletteras med avrundningsregler. Ofta gör man också andra avsteg från ett renodlat proportionellt valsystem, exempelvis för att motverka partisplittring eller ge större vikt åt glesbefolkade områden.

Proportionella valsystem med större eller mindre modifikationer används i ett stort antal av världens stater. I Sverige används ett i stort sett proportionellt valsystem vid val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Man tillämpar dock den jämkade uddatalsmetoden, och dessutom vissa spärregler för småpartier. Både jämkningen och spärreglerna tenderar att missgynna småpartier, och medför alltså begränsade avsteg från ren proportionalitet.

Avrundningsproblematiken[redigera | redigera wikitext]

Eftersom varje parti skall tilldelas ett helt antal mandat, är en helt exakt proportionell fördelning bara möjlig, om varje parti har fått ett antal röster som är en heltalsmultipel av det totala röstetalet delat med antalet mandat. Annars måste någon form av avrundningsregel tillkomma.

Exempel 1[redigera | redigera wikitext]

I en valkrets skall 10 mandat fördelas på 3 partier, A, B och C. Totalt har 10 000 röster avgivits. Parti A har fått 5000, parti B 2000, och parti C 3000 röster.

I detta exempel är en exakt proportionell fördelning möjlig. Parti A har fått exakt 5 tiondelar av alla röster, och tilldelas därför 5 av de 10 mandaten. På samma sätt får parti B 2 mandat, och parti C 3 mandat.

Exempel 2[redigera | redigera wikitext]

I en annan valkrets skall också 10 mandat fördelas på dessa tre partier, och också här har totalt har 10 000 röster avgivits. Parti A har fått 5539, parti B 934 och parti C 3527 röster. En exakt fördelning skulle ge parti A 5,539 mandat, parti B 0,934 mandat och parti C 3,527 mandat. Om varje mandat skall besättas av en person, och alla dessa personer skall ha en röst var i den politiska församlingen, så är detta omöjligt. Se artiklarna under Kategori:Valsystem för olika sätt att lösa detta problem.

Valsystem som inte är proportionella kallas exempelvis

Se även[redigera | redigera wikitext]