Stejnegerpetrell

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pterodroma longirostris)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stejnegerpetrell
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePterodroma
ArtStejnegerpetrell
P. longirostris
Vetenskapligt namn
§ Pterodroma longirostris
Auktor(Stejneger, 1893)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stejnegerpetrell[2] (Pterodroma longirostris) är hotad en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar som häckar på en enda ö utanför Chiles kust.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Stejnegerpetrellen är en liten (26 cm) petrell med tydligt ”M”-tecken på mörkgrå vingovansidan. Den har en utmärkande mycket mörk hjässa och mask över ögat, övergående i mörkgrått på övre delen av bröstet. Även övergump och övre stjärttäckare är mörkgrå. Strupen är vit, liksom nedre delen av bröstet och buken, liksom undersidan av vingen, dock med svart vingspets och smal svart kant både bak och fram.[1]

Arten skiljs från de flesta andra petreller genom den vita vingundersidan. Liknande cookpetrellen och robinsoncrusoepetrell har blekare hjässa och nacke samt blekare yttre stjärtpennor. Pycroftpetrellen har mindre mörk fläck kring ögat och juanfernándezpetrellen är större med vitt på övergumpen och svart knogfläck.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar på ön Isla Alejandro Selkirk som tillhör ögruppen Juan Fernández-öarna utanför Chile). Till havs rör den sig i östra och norra Stilla havet.[3] Den påträffas regelbundet i Chile, Franska Polynesien, Guam, Japan, Marshallöarna, Mikronesien och Nordmarianerna.[1] Tillfälligt har den även setts i Nya Zeeland.[1]

Stejnegers petrell häckar enbart på ön Isla Alejandro Selkirk utanför Chile.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Stejnegerpetrellen häckar i bohålor på sluttningar med ormbunksskog (Dicksonia externa) och angränsande gräsmarker på mellan 700 och 1120 meters höjd. Den födosöker pelagiskt efter huvudsakligen bläckfisk och småfisk. Fågeln häckar i kolonier med juanfernándezpetrell. Den inleder häckning i november och lägger ett enda ägg som kläcks mellan slutet av januari och mitten av februari. Först i maj är ungarna flygga.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar baserat på det faktum att arten häckar på en enda liten ö. Världspopulationen uppskattades 1986 till 131.000 par, men senare studier antyder att den kan vara mindre och minskande, troligen på grund av predation från katt, brunråtta och husmus.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska artnamn hedrar Leonhard Hess Stejneger (1851–1943), norsk zoolog bosatt i USA 1881-1943 och curator för Smithsonian Institution 1884-1943.[4] Han beskrev arten 1893.

Fågeln har fått sitt svenska och vetenskapliga namn efter ornitologen Leonhard Stejneger som beskrev arten.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2012 Pterodroma longirostris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]