Ralph Copeland
| Ralph Copeland | |
 Ralph Copeland. | |
| Född | 3 september 1837 Woodplumpton, Lancashire, England |
|---|---|
| Död | 27 oktober 1905 (68 år) Edinburgh, Skottland |
| Begravd | Morningside Cemetery, Edinburgh |
| Nationalitet | England |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland[1] |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Kirkham Grammar School  |
| Sysselsättning | Astronom |
| Befattning | |
| Astronomer Royal for Scotland (1889–)[1] | |
| Arbetsgivare | Edinburghs universitet[1] |
| Känd för | Kunglig astronom för Skottland |
| Maka | Susannah Milner (gift 1859) Theodora Benfey 1871 (gift 1871) |
| Redigera Wikidata | |
Ralph Copeland, född 3 september 1837 i Woodplumpton, Lancashire, död 27 oktober 1905 i Edinburgh, Skottland, var en engelsk astronom och den tredje kungliga astronomen för Skottland.[2][3]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Copeland var son till Robert Copeland, bonde, och hans hustru Elizabeth Milner, och studerade vid Kirkham Grammar School.[4] Han tillbringade fem år i Australien där han upptäckte sitt intresse för astronomi. Han återvände 1858 för att satsa på en karriär inom ingenjörsvetenskap.[2][3]
Ivrig att fortsätta sina astronomiska intressen byggde Copeland ett litet observatorium, gav upp ingenjörsyrket och reste sedan till Tyskland för att studera astronomi vid universitetet i Göttingen där han också arbetade vid universitets observatorium. När han återvände till England, som beskyddad av Lord Rosse, tog Copeland med sig tyska astronomimetoder. Senare utsåg han många tyska astronomer till assistenter, såsom Oswald Lohse.
Copeland deltog 1869-70 i den andra tyska nordpolsexpeditionen, anställdes 1870 som assistent vid lord Rosses observatorium i Parsonstown på Irland, 1874 vid observatoriet i Dublin och 1876 vid lord Lindsays observatorium i Dun Echt. Han reste ofta på expeditioner världen över och observerade Venuspassagerna 1874 och 1882 från Mauritius respektive Jamaica, och utförde andra astronomiska observationer från Grönland.[2][3]
Den 29 januari 1889 blev Copeland Astronomer Royal for Scotland, varefter han först arbetade vid Calton Hill-observatoriet i Edinburgh. Han fick i uppdrag att välja en plats för ett nytt observatorium och valde slutligen Blackford Hill i Edinburgh. Lord Crawford, hans tidigare välgörare, donerade den astronomiska samlingen från Dun Echt till den nya platsen, som öppnades 1896.
Copeland gav bland annat ut Mittlere Örter in den zonen - 0° und -1° der Bonner Durchmusterung enthaltenen Sterne bis zu 9:e Größe (1869, tillsammans med Karl Nikolai Jensen Börgen). Han valdes till ledamot av Royal Society of Edinburgh år 1889 på förslag av John McLaren, Lord McLaren, Alexander Forbes Irvine, Alexander Buchan och P.G. Tait och var sällskapets vice ordförande 1892–96 och 1898–1903.[4]
Copeland upptäckte 35 NGC-objekt, de flesta med Lord Rosses 72-tums reflektor. Planetariska nebulosor hittades genom visuell spektroskopi vid Dun Echt och under en expedition i Anderna. Sju av galaxerna i stjärnbilden Lejonet bildar den berömda " Copeland-septetten ": NGC 3745, 3746, 3748, 3750, 3751, 3753 och 3754.
Utmärkelser och erkännanden
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 9850 Ralphcopeland är uppkallad efter honom.[5]
Mount Copeland, i Monasheebergen nordväst om Revelstoke, British Columbia, fick sitt namn efter honom 1939, liksom Copeland Ridge (som Mount Copeland är toppen av) och närliggande Copeland Creek.[6][7][8] Mount Copeland är platsen för det högsta registrerade snöfallet i Kanada under en säsong (1 juli 1971 – 30 juni 1972).[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ralph Copeland, 12 mars 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 läs online, www.biodiversitylibrary.org , läst: 5 december 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Dreyer, J. L. E. (1906). ”Ralph Copeland”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society (Royal Astronomical Society) 66 (4): sid. 164–174. doi:. Bibcode: 1906MNRAS..66..164..
- 1 2 3 ”Obituary–Ralph Copeland”. The Observatory 28: sid. 472–473. 1905. Bibcode: 1905Obs....28..470.. http://articles.adsabs.harvard.edu/full/1905Obs....28..470./0000472.000.html.
- 1 2 Waterston, C. D.; Macmillan Shearer, A. (2006). Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh, 1783–2002, Part 1, A–J. Edinburgh: Royal Society of Edinburgh. Arkiverad från originalet den 24 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130124115814/http://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf. Läst 14 september 2019.
- ↑ ”Minor Planet Center 9850 Ralphcopeland” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9850. Läst 27 mars 2022.
- ↑ "Copeland, Mount". BC Geographical Names.
- ↑ "Copeland Ridge". BC Geographical Names.
- ↑ "Copeland Creek". BC Geographical Names.
- ↑ ”Greatest Snowfalls in North America (reference), teachervision.com”. Arkiverad från originalet den 27 april 2007. https://web.archive.org/web/20070427001116/http://www.teachervision.fen.com/weather/meteorology/3825.html. Läst 27 oktober 2025.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Dreyer, J. L. E. (1906). ”Ralph Copeland”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 66 (4): sid. 164–174. doi:. Bibcode: 1906MNRAS..66..164..
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ralph Copeland.
|