Ransomware

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ransomware, på svenska även utpressningsprogram, utpressningsvirus[1] eller gisslanprogram[2], är en typ av skadlig programvara vars syfte är att utpressning, ofta genom att ta filer som gisslan via kryptering. För att häva krypteringen eller återfå kontrollen över datorn kräver utpressningsprogrammet en lösensumma eller eventuellt annan handling som gynnar förövaren som ligger bakom programmet.

Karakteristik[redigera | redigera wikitext]

Ett typiskt ransomware tar sig in i en dator via oförsiktig hantering av bilagor i e-post[3], alternativt säkerhetshål i tjänster för fjärrstyrning av datorer[4]. Det krypterar de filer det kan komma åt på datorn och eventuellt även på anslutna datorer i samma nätverk via säkerhetshål i dem (vilket var fallet med exempelvis WannaCry). En del ransomware visar endast en skärm som hindrar användaren från att använda datorn. Användaren märker ofta programvaran genom att datorn plötsligt bara kan visa en enda skärm eller webbsida, som förklarar hur man betalar för att låsa upp de krypterade filerna. När det gäller krypterande ransomware märker offret detta genom att filerna på datorn inte går att använda och ofta byts skrivbordsbakgrunden. I de flesta fallen öppnas även ett program som berättar att offrets filer har blivit krypterade. Det visar även en nedräkning och betalningsinformation.

Vanligt är att lösensumman sätts kring några tusental kronor för en enskild dator, men kan vara hundratals eller tusentals gånger högre om ett större företag eller myndighet angrips[5]. För att stressa offren ökas kravet successivt efter en tidsfrist på ett par dagar. Som betalningsmetod väljs ofta en svårspårad valuta, exempelvis bitcoin. Då utpressaren ser att betalning har influtit signalerar han eller hon ofta (det finns dock ingen garanti att datorn fungerar fast man betalar.[6]) till programmet att låsa upp (dekryptera) offrets låsta filer eller skickar en nyckel för att användaren skall kunna göra det själv. Det är också möjligt[6] att betalningen gör en till offer för mer malware.

En ytterligare variant av ransomware är så kallad doxware. I det fallet laddas innan krypteringen en utvald del av datorns filer upp till förövaren. Sedan hotas offret med att dessa filer (som kan vara privata eller konfidentiella) kommer att spridas offentligt om betalning inte görs. [7] Eftersom det inte går att bekräfta att förövaren raderat filerna efter att eventuell betalning gjorts är det mycket tveksamt att förhandla med eller betala förövaren i syftet att hålla den komprometterade informationen hemlig.


Historik[redigera | redigera wikitext]

Det första exemplet på ransomware var AIDS-trojanen (PC Cyborg Trojan) från 1989, skriven av evolutionsbiologen Joseph Popp, som spred den genom en utdelning av 20 000 disketter till AIDS-forskare i 90 länder.[8]

Den första stora ransomware-attacken var CryptoLocker under hösten 2013. Den andra var CryptoWall, som härjade under sommaren 2014. Enligt amerikanska FBI gav CryptoWall upphov till 992 anmälningar och rapporterade skador samt lösesummebetalningar på sammanlagt cirka 150 miljoner kronor.[9] I juni 2016 meddelade kanadensiska University of Calgary att man betalat motsvarande 20 000 Canadadollar i lösesumma för att åter få tillgång till sina datafiler.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pablo Dalence. "70-tal datorer utslagna i cyberattack", sverigesradio.se, 12 maj 2017. Åtkomst den 15 maj 2017.
  2. ^ Joel Westerholm. "Sverige lindrigt drabbad av nätattacken", sverigesradio.se, 28 juni 2017. Åtkomst den 29 juni 2017.
  3. ^ ”Postnord-bedragarna vägrar ge sig – ny våg av bluffmejl som kan kapa din dator” (på sv). IDG.se. https://www.idg.se/2.1085/1.648597/postnord-bluff-bedrageri-trojan. Läst 14 juli 2019. 
  4. ^ ”Ransomware-spreading hackers sneak in through RDP” (på en). Naked Security. 15 november 2017. https://nakedsecurity.sophos.com/2017/11/15/ransomware-spreading-hackers-sneak-in-through-rdp/. Läst 14 juli 2019. 
  5. ^ Gibbs, Samuel (3 augusti 2017). ”WannaCry: hackers withdraw £108,000 of bitcoin ransom” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/technology/2017/aug/03/wannacry-hackers-withdraw-108000-pounds-bitcoin-ransom. Läst 14 juli 2019. 
  6. ^ [a b] ”Ransomware facts - Microsoft Malware Protection Center”. www.microsoft.com. https://www.microsoft.com/en-us/security/portal/mmpc/shared/ransomware.aspx. Läst 30 november 2016. 
  7. ^ Demisto, Rishi Bhargava, Co-founder and VP Marketing (27 februari 2017). ”The latest ransomware threat: Doxware” (på en). Network World. https://www.networkworld.com/article/3174678/the-latest-ransomware-threat-doxware.html. Läst 13 juli 2019. 
  8. ^ The Computer Virus That Haunted Early AIDS Researchers” (på engelska). The Atlantic. 10 maj 2016. https://www.theatlantic.com/technology/archive/2016/05/the-computer-virus-that-haunted-early-aids-researchers/481965/. Läst 25 oktober 2017. 
  9. ^ Konsultrapport april 2016
  10. ^ Pressmeddelande om lösesummebetalning