Rasprofilering
Rasprofilering, av engelska racial profiling, används som begrepp när ordningsmakt som polis och väktare kontrollerar, eller misstänker människor utifrån hudfärg eller andra etniskt betingade attribut.[1] Identifieringen av individer att granska kan även relateras till hur människor klär sig, exempelvis romer i kjolar, eller på fördomar om särskilda attribut, exempelvis unga invandrare. Rasprofilering är sällan en officiellt erkänd metodik hos ordningsmakten, utan är ofta en dold särbehandling av människor efter etnicitet eller klass.[2] Ett känt exempel där polisen beskylldes för rasprofilering var vid det så kallade REVA-projektet där syftet var att effektivisera avvisandet av personer som varaktigt vistades i Sverige utan tillstånd.[3]
Ett exempel på strukturell rasprofilering är de mer restriktiva immigrationslagar som infördes i USA efter 11 september 2001 (se islamofobi) då män över 16 år, från 25 länder i Mellanöstern var tvungna att fotograferas, lämna fingeravtryck, bli förhörda och låta få all sin ekonomiska information kopierad för att kunna få komma in i USA. De var även tvungna att anmäla sig till myndigheterna när de skulle lämna landet.[4]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade 2023 en rapport där de analyserade hur polisen i Sverige arbetar med profilering och om det förekommer problem med rasprofilering. Brås bedömning var att det förekom betydande systematiska skillnader i hur polisen agerade vid misstänkta brott. Misstänkta med bakgrund i Afrika eller Sydvästasien kontrollerade oftare än misstänkta med bakgrund i Norden. Antalet ärenden som lades ner utan att brott hade begåtts för misstänkta med bakgrund i Afrika eller Sydvästasien var signifikant fler jämfört med misstänkta med bakgrund i Norden, något Brå menade pekade på en sämre träffsäkerhet som kunde bero på diskriminerande etnisk profilering.[5]
I rapporten konstaterades även att det saknades vägledning på strategisk nivå för poliser i yttre tjänst när det gällde exempelvis kontrollsituationer. Kunskapen och medvetenheten om diskriminering inom Polismyndigheten bedömdes ha betydande brister.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges Radio. ”Rasprofilering inom svenska polisen - Godmorgon världen”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/7517678.
- ^ ”Rasprofilering hos svensk polis – myt eller verklighet?”. SVT Nyheter. 31 januari 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rasprofilering-hos-svensk-polis-myt-eller-verklighet.
- ^ ”Politiker rasar mot kontroller av papperslösa”. SVT Nyheter. 20 februari 2013. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/politikerna-rasar-mot-kontroller-av-papperslosa.
- ^ Murray, Nancy (2012). "Profiling in the Age of Total Information Awareness." Journal of Race and Class..
- ^ [a b] ”Polisens arbete med profilering och likabehandling”. bra.se. 26 oktober 2023. https://bra.se/rapporter/arkiv/2023-10-26-polisens-arbete-med-profilering-och-likabehandling#h-Brasbedomning. Läst 12 maj 2025.