Islamofobi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om fördomar. För saklig kritik av religionen islam, se Kritik av islam. För saklig kritik av politisk islam, se Kritik av islamism
På bilden håller en amerikansk man ett plakat med texten "Islamophobic and proud of it" (svenska: "Islamofob och stolt över det"). En gris porträtteras också på plakatet, troligtvis för att markera då muslimer inte får äta griskött. Bilden togs 15 september 2007 under protestaktionen "Gathering of Eagles" utanför JustitiedepartementetPennsylvania Avenue i Washington DC. Under protesten mot antikrigsdemonstrationen (demonstration mot Irakkriget) skriker han "förrädare" och "besegra jihad" mot tiotusentals demonstranter.

Islamofobi (grekiska phobos, φόβος: osaklig fruktan) eller islamfientlighet är ett begrepp inom vetenskap, politik och kriminalstatistik som åsyftar rädsla, hat, rasism (se exempelvis kulturrasism) eller fördomar riktade mot muslimer eller islam.[1][2][3] Islamofobi utgör motiv för vissa hatbrott, religiös förföljelse och diskriminering som drabbar muslimer.[4] I exempelvis Sverige anmäldes 306 fall av hets mot folkgrupp med "islamofobiska motiv" år 2012 enligt Brottsförebyggande rådet.[5]

Definition[redigera | redigera wikitext]

Islamofobi är inte synonymt med kritik av islam som religion och kultur, eller kritik av islamism som politisk ideologi och normsystem.

Begreppet islamofobi används som beskrivning av överdrivna föreställningar om att muslimers närvaro i ett samhälle utgör en fara[6] till följd av att deras religion betraktas som väsensskild från andra religioner. Islamofobi avser ofta negativa eller kulturrasistiska generaliseringar kring kulturella särdrag bland muslimer, till följd av att muslimer betraktas som ett kollektiv med oförändliga kulturella särdrag istället för som individer från en rad skilda kulturer (det finns inte bara en muslimsk kultur).

Islamofobiska åsikter innefattar, likt antisemitism, ofta konspirationsteorier med det vanligaste temat att det pågår en kamp mellan "raser" och kulturer. De islamofobiska konspirationsteorierna utmålar muslimerna som "fysiska ockupanter" som försöker ta över västvärlden genom massinvandring och barnafödande,[7] och därmed slå sönder den inhemska kulturen och identiteten; i Sveriges fall skulle detta vara svenskheten. Motståndarna i denna utmålade kamp är enligt konspirationsteoretikerna också det "politiskt korrekta" etablissemanget, såsom etablerade politiska partier och etablerad media i Sverige, som står på mångkulturalismens sida och därmed uppfattas stå på islams sida.

Enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfund är islamofobi omotiverad intolerans och motvilja mot islam, muslimer och muslimska kulturyttringar, eller attacker på och diskriminering av muslimer som motiveras av sådan fientlighet. Exempel på uppfattningar som brukar betecknas som islamofobiska är att islamsk kultur skulle vara fundamentalt annorlunda, underlägsen och mer våldsinriktad än västerländsk och kristen kultur, att ökningen av antalet muslimer skulle innebära ett hot mot västerländsk kultur.[8]

”Termen islamofobi anspelar på en rädsla för islam och muslimer. Termen inbegriper dock inte bara denna rädsla. Många muslimer upplever att det förs en propaganda mot islam och de personer som representerar denna religion. Islamofobi kan därför kort definieras som en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en antiislamisk reaktion riktad mot muslimer.” (Regeringskansliet[1])

”I denna statistik definieras islamfobiska hatbrott

som brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer, som aktiverar en antiislamisk reaktion mot islam, muslimsk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, muslimer eller representanter för muslimer.

Såväl personer som är praktiserande muslimer och som uppfattas vara muslimer drabbas vid islamofobiska hatbrott.” (Brottsförebyggande rådet[4])

”Definitionen av islamofobi är beroende av hur och i vilket sammanhang man använder ordet. Det kan vara ett uttryck för rädsla för gruppen muslimer, men också för religionen islam. Begreppet omfattar ibland också en rasistisk reaktion eller en strukturell diskriminering som drabbar muslimer.” (Forum för levande historia[2])

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Efterledet -fobi avser i detta sammanhang inte en kliniskt påvisbar diagnos på en sjuklig rädsla, utan efterledet används i överförd betydelse på samma sätt som i xenofobi (främlingsfientlighet), kristofobi (fördomar mot kristna) och homofobi (i det begreppets icke-psykologiska betydelse). Begreppet Islamofobi har även betydelselikhet med kulturrasism, religionsförföljelse, antisemitism,[9][10] och orientalism.[11][12] Begreppet kan användas pejorativt.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Begreppshistorik[redigera | redigera wikitext]

Alphonse Étienne Dinet och Sliman ben Ibrahim, Algeriet, gav 1918 ut en biografi om profeten Muhammad.[13][14] På franska använde de då ordet "islamophobie". I den engelska utgåvan blev ordet dock inte översatt till "islamophobia", utan istället till "feelings inimical to Islam" (negativa känslor till islam).

Kritik av begreppet[redigera | redigera wikitext]

En invändning mot begreppet islamofobi är att det blandar och förenklar befogade rädslor för militant islamism med obefogade rädslor för islam som religion.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Notförteckning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Islamofobi”. Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 14 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070614103850/http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=22&module_instance=10. Läst 27 september 2010. 
  2. ^ [a b] ”Vad betyder islamofobi?”. Forum för levande historia. http://www.levandehistoria.se/node/99. Läst 27 september 2010. 
  3. ^ Antisemitism och islamofobi - utbredning, orsaker och preventivt arbete.
  4. ^ [a b] ”Hatbrott 2008”. Rapport 2009:10. Brottförebyggande rådet. sid. 50. http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002855/2009_10_hatbrott_2008.pdf. Läst 27 september 2010. 
  5. ^ Hatbrott 2012, Brottsförebyggande rådet. Accessdatum 2013-12-23.
  6. ^ Jan Hjärpe, islamofobi i Nationalencyklopedins nätupplaga. Refererar Mattias Gardell, Islamofobi, Stockholm: Leopard, 2010, ISBN 978-91-7343-288-7
  7. ^ Antisemitism och islamofobi - utbredning, orsaker och preventivt arbete. sidan 12. 2013-12-16.
  8. ^ Borell, Klas: Islamofobiska fördomar och hatbrott, Nämnden för statligt stöd till trossamfund.
  9. ^ Otterbeck & Bevelander 2006, s. 9 f
  10. ^ Commission on Human Rights, Report on the sixtieth session (15 March -23 April 2004), sid 136. (Arkiverad på archive.org.)
  11. ^ Said, Edward (2000). Orientalism. Stockholm: Ordfront. ISBN 91-7324-794-4.
  12. ^ Mahmood Mamdani (2004), Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terrorism. New York: Pantheon. ISBN 0-375-42285-4.
  13. ^ Dinet, Alphonse Étienne; ben Ibrahim, Sliman (1918). La Vie de Mohammed, Prophète d’Allah. Paris.  cited from Otterbeck, Jonas; Bevelander, Pieter (2006) (på Swedish) (PDF). Islamofobi  – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimars utsatthet. Anders Lange. Stockholm: Forum för levande historia. ISBN 91-976073-6-3. http://www.levandehistoria.se/files/islamofobi.pdf. Läst 23 november 2011. ”"modern orientalists [are partially] influenced by an islamofobia, which is poorly reconciled with science and hardly worthy of our time"” 
  14. ^ Allen, Christopher (2010). Islamophobia. Ashgate Publishing. pp. 5–6.
  15. ^ ”Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige”. sid 23. Diskrimineringsombudsmannen/ Oxford Research. http://www.do.se/Documents/rapporter/Forskning%20om%20diskriminering%20av%20muslimer%20i%20Sverige.pdf. Läst 29 mars 2015. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]