Strukturell diskriminering

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Strukturell diskriminering är diskriminering på strukturell, i motsats till individuell, nivå. Diskrimineringen kan bestå av informella normer eller av formella regler och lagar i samhället. Genom diskrimineringen blir en grupp – exempelvis kvinnor, gamla, rasifierade, funktionshindrade eller HBTQ-personer[1] – underordnad en annan. Strukturell diskriminering kan vara helt omedveten och oberoende av enskilda personers preferenser; den existerar bara på samhällsnivå.[2]

I direktiven till en svensk statlig utredning ges denna definition:

Med strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet avses således i dessa utredningsdirektiv regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska eller religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen har. Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt.[3]

Strukturell diskriminering kan delas upp i kulturell diskriminering som består av normer och beteenden och institutionell diskriminering som är formella regler och lagar, exempelvis apartheid-systemet.[4] Ibland används dock institutionell diskriminering som synonym till strukturell diskriminering.

Kampanjen "Strukturell Mångfald - Ja tack" [5] vill komma åt den strukturella diskrimineringen genom rösträtt. Man menar att den invandrade minoriteten diskrimineras när de inte får vara med och bestämma om samhällets lagar. Är man inte representerad, och inte ens får rösta om vem som ska bestämma, får politiker inte något sporre till att ta hänsyn till den invandrade minoriteten i alla lägen, annat än av ren etiska skäl, och då tas det inte hänsyn i alla beslut som fattas, varvid vi får en strukturell diskriminering. Även den öppna rasismen vinner mark enklare när främlingsfientliga partier får vara representerade och agera i riksdagen, medan minoriteten är hindrade från att rösta. Man kan se att problemet är utbrett i princip hela världen där varje befolkning tycker just de är bäst. Kampanjen visar på statliga undersökningar som gång på gång föreslagit riktig demokrati innefattar alla, och att koppla rösträtt till medborgarskap utesluter en del av befolkningen, och att det redan finns ett föregångsland som har kopplat den nationella rösträtten till uppehållstillstånd istället.

Feminism[redigera | redigera wikitext]

En grundtanke i feminismen är att det finns en strukturell diskriminering av kvinnor i samhället som bland annat ger sig till uttryck i oskäliga löneskillnader.

Islamofobi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Islamofobi

Ett exempel på strukturell diskriminering är den rasprofilering som blev konsekvensen av de mer restriktiva immigrationslagar som infördes i USA efter 11 september 2001 (se islamofobi). Från och med 2002 var män över 16 år gamla, från 25 länder i Mellanöstern för att komma in i USA tvungna att fotograferas, lämna fingeravtryck, bli förhörda och låta få all sina ekonomiska information kopierad. De var även tvungna att anmäla sig till myndigheterna när de skulle lämna landet.[6] Det är även en form av institutionaliserad rasism.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ McCaskell, Tim (2009), "Neoliberalism As Water Balloon"
  2. ^ Haralambos, Michael & Holborn, Martin (1995), Sociology: Themes and Perspectives (femte upplagan, London: Collins), s. 690
  3. ^ Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige, SOU 2005:56
  4. ^ Burns, Tom R. (2005), "Institutionell diskriminering: Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor", Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, diskussionspapper nr. 6
  5. ^ Kampanjen "Strukturell Mångfald - Ja tack" [1]
  6. ^ Murray, Nancy (2012). html "Profiling in the Age of Total Information Awareness."[död länk] Journal of Race and Class..