Regeringen Löfven

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Regeringen Löfven
Sveriges regering
Flag of Sweden.svg
Nuvarande
Stefan Löfvens regering 2014.jpg
Tillträde 3 oktober 2014
Människor och organisationer
Statsminister Stefan Löfven
Ställföreträdare Margot Wallström [1]
Statschef Carl XVI Gustaf
Nuvarande ministrar 23
Regeringsparti(er) Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Status i riksdagen minoritetsregering
Oppositionsparti(er) Centerpartiet
Liberalerna
Kristdemokraterna
Moderaterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet (också stödparti)
Historik
Val 2014
Senaste valet
138 av 349
Mandatperiod(er) 2014–2018
Företrädare Reinfeldt

Regeringen Löfven är sedan 3 oktober 2014 Sveriges regering. Regeringen är en koalitionsregering och minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, där Socialdemokraterna innehar flest statsrådsposter. Regeringschef (statsminister) är Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven.[2]

Regeringen Löfven tillträdde efter riksdagsvalet i Sverige 2014, i vilket de tre rödgröna partierna (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) blev största politiska block, och efterträdde den borgerliga regeringen Reinfeldt. Regeringen har stöd av en minoritet i Sveriges riksdag.[2]

Regeringen drabbades tidigt av en regeringskris när man fick sin budgetproposition nerröstad i riksdagen hösten 2014. Statsminister Stefan Löfven meddelade därför att han tänkte utlysa ett extra val, men regeringen kunde regera vidare tack vare att den så kallade decemberöverenskommelsen slöts mellan regeringen och den borgerliga oppositionen.

Under mandatperioden fick regeringen bland annat hantera en ubåtskränkning i Stockholms skärgård under sina första månader och de stora flyktingströmmarna i och med migrationskrisen i Europa 2015. Regeringen satte tidigt målet att Sverige skulle ha den lägsta arbetslösheten i EU senast 2020 och man har också satsat pengar på välfärd, försvar och utbildning via bland annat höjda skatter. Regeringen Löfven har sedan sitt tillträde haft ett nära budgetsamarbete med Vänsterpartiet, och gjort upp i flera sakpolitiska frågor med delar av oppositionen. I regeringsförklaringen 2014 skrev regeringen bland annat: "Vi kommer att söka breda uppgörelser i riksdagen för att säkra centrala politiska reformer [...] Vår vilja till sammanhållning och samarbete i svåra stunder har gång på gång säkrat ett bättre samhälle för kommande generationer".

Innehåll

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Stefan Löfven godkändes av riksdagen som statsminister den 2 oktober 2014, efter en omröstning där de tilltänkta regeringspartierna röstade ja, Sverigedemokraterna nej och övriga partier, inklusive Vänsterpartiet, avstod från att rösta. Regeringen tillträdde sedan vid en skifteskonseljStockholms slott den 3 oktober.[2] Regeringens sammansättning och regeringsförklaringen presenterades av statsminister Stefan Löfven i Sveriges riksdag under förmiddagen samma dag.[2] Det är första gången sedan Regeringen Erlander II (1951-57) som Socialdemokraterna regerar tillsammans med ett annat parti.

Statsråd[redigera | redigera wikitext]

* Statsminister eller departementschef

Titel Namn Tillträdde Avgick Parti Ref
Statsrådsberedningen
Statsminister   Stefan Löfven* 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Minister för strategi och framtidsfrågor
samt nordiskt samarbete
  Kristina Persson 3 oktober 2014 25 maj 2016 Socialdemokraterna [3]
Samordnings- och energiminister   Ibrahim Baylan 25 maj 2016 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [4]
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsminister   Morgan Johansson* 3 oktober 2014 27 juli 2017 Socialdemokraterna [3]
Justitie- och inrikesminister   Morgan Johansson* 27 juli 2017 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Migrationsminister och biträdande justitieminister   Heléne Fritzon 27 juli 2017 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Inrikesminister   Anders Ygeman 3 oktober 2014 27 juli 2017 Socialdemokraterna [3]
Utrikesdepartementet
Utrikesminister   Margot Wallström* 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Biståndsminister   Isabella Lövin 3 oktober 2014 (25 maj 2016) Miljöpartiet [3]
Minister för internationellt utvecklingssamarbete
och klimat
samt vice statsminister¹
  Isabella Lövin (25 maj 2016) innehar fortfarande ämbetet Miljöpartiet [4]
EU- och handelsminister   Ann Linde 25 maj 2016 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [4]
Försvarsdepartementet
Försvarsminister   Peter Hultqvist* 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Socialdepartementet
Socialförsäkringsminister   Annika Strandhäll* 3 oktober 2014 27 juli 2017 Socialdemokraterna [3]
Socialminister   Annika Strandhäll* 27 juli 2017 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister   Gabriel Wikström 3 oktober 2014 27 juli 2017 Socialdemokraterna [3]
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister   Åsa Regnér 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Finansdepartementet
Finansminister   Magdalena Andersson* 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Finansmarknads- och konsumentminister   Per Bolund 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Miljöpartiet [3]
Civilminister   Ardalan Shekarabi 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Utbildningsdepartementet
Utbildningsminister   Gustav Fridolin* 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Miljöpartiet [3]
Gymnasie-, ungdoms- och kunskapslyftsminister   Aida Hadzialic 3 oktober 2014 15 augusti 2016 Socialdemokraterna [3][5]
  Helene Hellmark Knutsson (tillförordnad) 15 augusti 2016 13 september 2016 Socialdemokraterna [6]
  Anna Ekström 13 september 2016 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [7]
Minister för högre utbildning och forskning   Helene Hellmark Knutsson 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Miljö- och energidepartementet
Klimat- och miljöminister
samt vice statsminister¹
  Åsa Romson* 3 oktober 2014 25 maj 2016 Miljöpartiet [3]
Miljöminister   Karolina Skog* 25 maj 2016 innehar fortfarande ämbetet Miljöpartiet [4]
Energiminister   Ibrahim Baylan 3 oktober 2014 25 maj 2016[n 1] Socialdemokraterna [3]
Näringsdepartementet
Närings- och innovationsminister   Mikael Damberg* 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Bostads-, IT- och stadsutvecklingsminister   Mehmet Kaplan 3 oktober 2014 18 april 2016 Miljöpartiet [3][8]
  Per Bolund (tillförordnad) 18 april 2016 25 maj 2016 Miljöpartiet [9]
Bostads- och digitaliseringsminister   Peter Eriksson 25 maj 2016 innehar fortfarande ämbetet Miljöpartiet [3]
Infrastrukturminister   Anna Johansson 3 oktober 2014 27 juli 2017 Socialdemokraterna [3]
  Tomas Eneroth 27 juli 2017 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Landsbygdsminister   Sven-Erik Bucht 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [3]
Kulturdepartementet
Kultur-, samfunds-, och demokratiminister   Alice Bah Kuhnke* 3 oktober 2014 innehar fortfarande ämbetet Miljöpartiet [3][10]
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsminister   Ylva Johansson* 3 oktober 2014 25 maj 2016 Socialdemokraterna [3]
Arbetsmarknads- och etableringsminister   Ylva Johansson* 25 maj 2016 innehar fortfarande ämbetet Socialdemokraterna [4]

¹) I regeringen Löfven används titeln vice statsminister inte som tidigare brukligt som en vardaglig titel för statsministerns ställföreträdare, utan som en titel för det mindre koalitionspartiets gruppledare i regeringen.

Fakta och statistik[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna nedan avser regeringens sammansättning vid tillträdet den 3 oktober 2014.

  • Antal statsråd: 24 (inkl. statsministern)[11]
  • Antal kvinnor: 12[11]
  • Antal män: 12[11]
  • Medelålder: 45,4[11]
  • Yngsta statsråd: Aida Hadzialic (27 år)[11]
  • Äldsta statsråd: Kristina Persson (69 år)[11]
  • Antal kvinnliga departementschefer: 6
  • Antal manliga departementschefer: 5
  • Antal utlandsfödda statsråd: 4[11]

Ministerförändringar[redigera | redigera wikitext]

Mehmet Kaplan[redigera | redigera wikitext]

Den 18 april 2016 meddelade statsminister Stefan Löfven vid en presskonferens att statsrådet Mehmet Kaplan hade begärt entledigande från alla sina uppdrag i regeringen. Statsministern hade omedelbart godkänt begäran. Kaplan hade samma månad uppmärksammats för att bland annat ha deltagit på en middag med företrädare för den turkiska fascistiska[12] organisationen Grå vargarna, och för att ha jämfört Israels politik mot Palestina med den som nazisterna förde mot judar under andra världskriget. Statsministern Löfven meddelade att han i samråd med Kaplan hade gjort "den samlade bedömningen att hans agerande i förhållande till externa politiska och religiösa organisationer har lett till en diskussion som står i vägen för hans arbete som statsråd".[13]

Regeringsombildningen den 25 maj 2016[redigera | redigera wikitext]

I maj 2016 meddelade statsminister Löfven att han avsåg att ombilda regeringen samma månad. Vid en presskonferens den 25 maj presenterade Löfven tre nya ministrar: Peter Eriksson (mp) med titeln bostads- och digitaliseringsminister, Karolina Skog (mp) med titeln miljöminister och Ann Linde (s) med titeln EU- och handelsminister. Samtidigt avgick statsråden Kristina Persson och Åsa Romson. Tre statsråd fick utökade uppgiftsområden: Isabella Lövin bytte titel till "Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister", Ylva Johansson till "Arbetsmarknads- och etableringsminister" och Ibrahim Baylan till "Samordnings- och energiminister".[14]

Aida Hadzialic[redigera | redigera wikitext]

Den 13 augusti 2016 meddelade Hadzialic vid en presskonferens att hon skulle avgå som statsråd. Anledningen var att hon dagen innan hade fastnat i en poliskontroll vid Öresundsbron där det upptäcktes att hon hade 0,2 promille alkohol i blodet. Statsministern skrev i en skriftlig kommentar till TT att "Jag delar hennes bedömning om allvaret i situationen. Jag är ledsen över att förlora en uppskattad kollega och ett framgångsrikt statsråd".[15]

Regeringsombildningen den 27 juli 2017[redigera | redigera wikitext]

I juli 2017 ombildade statsminister Löfven regeringen till följd av hot från Alliansen och Sverigedemokraterna om misstroendeförklaring mot Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hultqvist. Anna Johansson och Anders Ygeman lämnade regeringen, liksom Gabriel Wikström som entledigades av hälsoskäl. Morgan Johansson tog över Anders Ygemans portfölj och släppte migrations- och civilrättsfrågorna till Heléne Fritzon som utsågs till biträdande justitieminister och migrationsminister. Tomas Eneroth efterträdde Anna Johansson som infrastrukturminister. Annika Strandhäll tog över Wikströms portfölj och fick titeln "socialminister".

Regeringens politik[redigera | redigera wikitext]

Regeringsförklaringar[redigera | redigera wikitext]

2014[redigera | redigera wikitext]

 Statsminister Stefan Löfven.
Statsminister Stefan Löfven.

I sin första regeringsförklaring deklarerade statsminister Löfven bland annat att regeringen avsåg att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020.[16] Regeringen manade även till breda kompromisser mellan riksdagspartierna i viktiga frågor: "Vår vilja till sammanhållning och samarbete i svåra stunder har gång på gång säkrat ett bättre samhälle för kommande generationer".[17]

2015[redigera | redigera wikitext]

I sin andra regeringsförklaring pratade Löfven bland annat om de investeringar regeringen har genomfört: "Sverige ska vara ett land i arbete. Investeringar görs nu i nya bostäder och infrastruktur, i företagande och på att utbilda människor till jobb. Så pressas arbetslösheten tillbaka. De stora behoven i svensk skola möts nu med investeringar i lärarkåren, fler anställda, mindre barngrupper och i en jämlik skola. Så kan kunskapsresultaten höjas. Klimatomställningen skyndas nu på för att det är nödvändigt för planetens framtid och för att det stärker vår konkurrenskraft och livskvalitet. Så tar vi täten i klimatarbetet". Löfven tog även upp de ansträngningar som uppkommit på grund av det snabbt ökade asyltrycket och presenterade bland annat en satsning på svenskundervisning på flyktingboenden. Avslutningsvis talade Löfven om sin vision om "ett samhälle som håller ihop och där människor finns till för varandra".[18]

Terrordådet i Stockholm april 2017[redigera | redigera wikitext]

Den 7 april klockan 14:53 fick polisen i Stockholm ett larm om att ett fordon kört på flera människor på den centrala gågatan Drottninggatan i Stockholm med totalt 4 dödsoffer som följd (uppgifter från den 17 april).[19] Kaos utbröt i centrala Stockholm efter att polisen beordrat en omedelbar utrymning av stadskärnan. Tunnelbana och bussar slutade helt att gå och flera människor blev strandsatta på arbetsplatser och i skolor. Stefan Löfven kommenterade direkt händelserna efter att ha deltagit i en minnesceremoni för de omkomna och skadade efter Skolattacken i Trollhättan. Till de mötande reportrarna svarade Löfven: "Sverige har blivit attackerat. Allt tyder på att det här är ett terrordåd. [...] nu tänker vi på offren och deras familjer, nära och kära".[20] Den 18 april var det planerat att Socialdemokraternas kongress i Göteborg skulle börja, där ett traditionsenligt tal av partiledaren skulle hållas av Löfven. Statsministern valde dock istället att återvända till Stockholm för att visa sitt stöd för de insatser som pågick.[21]

Statsministerna höll senare på kvällen en presskonferens där han höll ett känslosamt tal: "Vi har i dag blivit utsatta för en fruktansvärd attack i hjärtat av vår huvudstad. En lastbil körde klockan 14.53 in på Drottninggatan i Stockholm, och vidare in i Åhléns varuhusbyggnad. Vi vet att fyra personer är döda. Många fler är skadade. Ett helt land är samlat, i sorg, vrede och beslutsamhet. [...] Jag vill först rikta mig direkt till er som idag sörjer någon ni har förlorat, eller oroas över någon som är skadad. Ni ska veta att hela Sverige är med er. [...] Vi vet att vår fiende är sådana här avskyvärda mördare – inte varandra. Vi kommer jaga er med all kraft som finns i Sverige. Vårt budskap kommer alltid vara klart: Ni [terroristerna] kan inte kuva oss. Ni kan inte styra våra liv. Ni kommer aldrig att vinna." [22]

Löfvens agerande efter attacken hyllades av många. I en undersökning begärd av SVT ansåg 62% att de var nöjda med Löfvens insats. Löfvens förtroende steg från 26% till 37% i samma mätning jämfört med en tidigare liknande.[23] I en opinionsmätning av Sifo som till hälften var gjord efter dådet ökade Socialdemokraterna 1,9 procentenheter till 29,9%, men med hela 4 procentenheter från 28% till 32% bland de svarande efter terrordådet.[24] Flera medier hyllade också statsministern, bland annat av den amerikanska tidningen New York Times.[25] Expressens ledarskribent Torbjörn Nilsson skrev en debattartikel med titeln "Den nya Stefan Löfven är född" där han skrev att "Stefan Löfven har gjort avtryck som för alltid kommer forma bilden av honom som politiker."[26]

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

 Utrikesminister Margot Wallström.
Utrikesminister Margot Wallström.

Den 3 oktober 2014 meddelade utrikesminister Margot Wallström att Sverige ska ha en feministisk utrikespolitik: "Kvinnor, fred och säkerhet är ett teman som man kommer höra från mig [Wallström]".[27][28]

Den 30 oktober 2014 erkände Sverige officiellt staten Palestina vilket mötte hård kritik från många av oppositionspartierna.[29] Även staten Israel reagerade negativt på beskedet och skickade temporärt hem sin ambassadör från Sverige.[30]

I mars 2015 meddelade regeringen att man avsåg att säga upp det kontroversiella[31][32][33][34] avtalet med Saudiarabien gällande vapenhandel (ofta kallat för Saudiavtalet).[35][36][37] Beslutet mötte kritik från flera näringslivstoppar.[38] Den 20 mars samma år riktade Margot Wallström kritik mot att Saudiarabien tillämpar halshuggning som påföljd i landets rättssystem.[39][40] Wallström sa bland annat att "Min uppfattning är att det är ett medeltida straff".[41] Wallströms uttalande kritiserades hårt av oppositionspartier och av landet Saudiarabien som bland annat stoppade Wallströms planerade tal inför Arabförbundet, och landet kallade även hem sin ambassadör från Sverige.[42][43] Den 26 mars skickade dock Saudiarabien tillbaka en ambassadör till Sverige.[44] Trots kritiken blev Wallström hyllad av flera internationella medier för sitt uttalande, bland annat av den amerikanska tidningen Washington Post.[45]

Den 15 januari 2016 meddelade utrikesdepartementet[46] att Sverige inte erkänner Västsahara, som Marocko har ockuperat sedan 1975. Detta trots att båda regeringspartierna har fattat kongressbeslut att landet ska erkännas. Bedömare trodde att beslutet hade påverkats av situationen med marockanska gatubarn i svenska städer, etableringen av IKEA-varuhus i Marocko samt regeringens önskan om en svensk plats i FN:s säkerhetsråd.[47]

Den 21 mars 2016 antog regeringen en ny strategi för FN:s livsmedelsorgan WFP. Strategin innebär bland annat ökad upphandling i närområdet inom ramen för strategin, användning av kontaktkort och ett nytt miljöledningssystem.[48]

Den 28 juni 2016 valdes Sverige in i FN:s säkerhetsråd, något som regeringen har strävat sedan sitt tillträdande.[49]

Den 25 augusti 2016 besökte Förenta Staternas vicepresident Joe Biden Sverige. Ämnen som togs upp i överläggningarna mellan Biden och den svenska regeringen var bland annat flyktingssituationen och Rysslands utrikespolitik.[50] På en efterföljande konferens sa Biden: "Ingen ska kunna missförstå, varken herr Putin eller någon annan, att detta är okränkbart territorium. Punkt. Punkt."[51]

I april 2017 deltog Sverige i FN:s Ekonomiska och Sociala råd (ECOSOC) omröstning när Saudiarabien skulle röstas in i kvinnokommisionen (CSW),[52] men regeringen vägrade till skillnad från Belgien att redovisa hur man röstat.[53]

Biståndspolitik[redigera | redigera wikitext]

Miljöpartiets Isabella Lövin utsågs till biståndsminister i regeringen Löfven den 3 oktober 2014.

I juni 2015 presenterade biståndsministern regeringens strategi för att stärka sexuella och reproduktiva rättigheter i Afrika söder om Sahara.[54] Strategin fick en budget på över en miljard svenska kronor.[55] Biståndsministern engagerade sig även för tillgången till barnmorskor, bl.a. genom den svenska kampanjen Midwives4All[56] och talade på RFSU:s Barnvagnsmarschen i Stockholm i mars 2016.[57]

Biståndsministern ökade Sveriges bidrag till miljö och klimat genom att öka Sveriges stöd till Gröna Fonden till 4 miljarder. Fonden instiftades 2011 och är en del av FN:s arbete att stärka miljö och klimat-arbete i utvecklingsländer [58]. Fonden har även lyfts fram som ett viktigt instrument för att få på plats ett globalt bindande klimatavtal i Paris. [59]

Biståndsministern delade efter 2015 ordförandeskapet med Momodu Lamin Kargbo[60] för Internationella Dialogen för Fredsbyggande och Statsbyggande, ett initiativ för att stärka det konfliktförebyggande arbetet i det internationella utvecklingssamarbetet. I dialogen deltar de mest konfliktdrabbade staterna, för att diskutera hur konflikter kan förebyggas. [61] På Internationella Dialogens möte i Stockholm i april 2016 antogs Stockholmsdeklarationen "Addressing Fragility and Building Peace in a Changing World" [62], som berömts av bl.a. Hans Rosling. [63]

I budgetpropositionen 2016 presenterade regeringen ett extra tillskott på 886 miljoner kronor till biståndet för ökade satsningar på Syrienkrisen, klimatet och det humanitära arbetet.[64]

Avräkningar på biståndet[redigera | redigera wikitext]

Den föregående regeringen, Regeringen Reinfeldt, hade sedan budgeten för 2012 avräknat Migrationsverkets kostnader för asylmottagning från biståndsbudgeten. År 2014 var det 4 miljarder kronor. Inför Riksdagsvalet i Sverige 2014 var Miljöpartiet det parti som ville sänka den andelen allra mest, men i de rödgrönas budget 2015 var kostnaden 8.4 miljarder kronor (21%). 2016 var den 8.2 miljarder kronor (19%). Biståndsministern kommenterade det med "Jag skulle önska att vi kunde göra på ett annat sätt men nu är det här en politisk realitet och vi har en begränsad statsbudget."[65]

Enligt en modell fördes det över en kostnad på 499 kronor för en enda asylsökande ett enda dygn från biståndsbudgeten. Det är i storleksordning med Röda korsets matpaket som kostar 385 kronor men som räcker till en hel flyktingfamilj under en hel månad. Biståndsministern menade att det var moraliskt försvarbart att ta pengar från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagning i Sverige: "Det är en princip som grundar sig i det faktum att människor som flyr för sina liv, som är i desperata situationer, att man kan hjälpa dem."[66] Om denna modell fortsatt gälla hade ca 50% av det svenska biståndet gått till flyktingmottagande, men i november 2015 meddelade Lövin att regeringen kommit överens om ett tak på max 30% avräkningar för 2016.[67]

Modellen med avräkningar på biståndet har kritiserats av både biståndsorganisationer och Förenta Nationerna för att få allvarliga konsekvenser för fattiga människor i världen och istället förvärra situationen på lång sikt.[68]

I vårpropositionen 2016 föreslog regeringen att biståndet skulle minskas med fyra miljarder, i syfte att finansiera ökade utgifterna på grund av de ökade flyktingströmmarna.[69]

2016 beslutade regeringen att minska redan utlovade biståndspengar till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria med 300 miljoner kronor. 159 hjälporganisationer undertecknade ett protestbrev och Globala fonden uppskattade att neddragningen motsvarade 20.000 dödsfall och att 800.000 fler personer skulle smittas av HIV, TBC och malaria.[70] När budgeten lades fram våren 2016 togs 28% av biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagandet, en andel som var den högsta i EU. Den höga andelen kritiserades av föreningen Concord med över 50 civilsamhällesorganisationer och med fokus på minskad fattigdom.[71] Enligt biståndsministern var det svenska bidraget under denna avtalsperiod (2014-2016) trots detta 200 miljoner högre än under tidigare avtalsperiod.[72]

Pengar från biståndet har även, via Dag Hammarskjölds minnesfond, enligt flera oberoende bedömare[73][74][75] gått till att köpa röster för att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd. Pengarna gick till restaurangbesök, hotell och flygbiljetter till 27 FN-ambassadörer.[76] Utrikesminister Margot Wallström svarade att inga biståndsmedel använts inkorrekt, utan att FN-ambassadörerna bjöds in som en del av fondens ordinarie verksamhet.[77] UD menar också att Sveriges kandidatur till säkerhetsrådet är kostnadseffektiv i jämförelse med konkurrenterna och att huvudsyftet med Sveriges kampanj till säkerhetsrådet är att lyfta Sveriges kunskaper om jämställdhet, klimat och konfliktförebyggande.[78]

Politik inom EU[redigera | redigera wikitext]

I samband med de stora flyktingströmmarna i EU mellan 2014 och 2016 har den svenska regeringen återkommande krävt att andra länder inom unionen ska ta emot fler flyktingar. Regeringen har motiverat detta med att asyltrycket blir orimligt mot ett enskilt land som Sverige om inte andra länder tar emot fler flyktingar.[79][80][81][82][83][84][85]

Efter terrordåden i Paris i november 2015 uttryckte statsminister Stefan Löfven sin sorg och medkänsla för de drabbade. I en kommentar sa han bland annat: "I dag sörjer Sverige med det franska folket [...] Vi tänker på offren och deras anhöriga. Vi tänker på föräldrar som har förlorat sina barn, på barn som har förlorat sina föräldrar". Han betonade också sin avsky mot dåden och sa "De terroristattacker som vi har bevittnat är präglade av ett vidrigt hat och förakt mot människovärdet". Löfven sammankallade samma dag sitt säkerhetspolitiska råd tillsammans med Rikspolischefen Dan Eliasson och Säpochefen Anders Thornberg för diskussioner kring säkerhetsläget i Sverige. Löfven uttryckte dock att terrorhotet mot Sverige inte bedömdes öka med anledning av attacken: "[...] Säpo har inte höjt hotbilden, vi har inget ökat hot mot Sverige".[86][87]

Regeringen har ställt sig positiv till det frihandelsavtal (TTIP) som pågående förhandlas mellan EU och USA. Regeringen har dock betonat att man vill att avtalet inte ska inskränka svensk arbetsrätt och arbetsmarknadsregler.[88][89][90][91]

Under de förhandlingar som pågick mellan Storbritannien och EU om Storbritanniens fortsatta medlemskap i unionen ställde sig regeringen positiv till att Storbritannien skulle stanna i EU. Regeringen accepterade regeringen de krav som Storbritannien ställde gällande bland annat att landet skulle undantas på krav att tillgodose heltäckande välfärd för flyktingar. Efter att Storbritannien i en folkomröstning beslutade att lämna EU uttryckte statsminister Löfven önskan om landet snabbt skulle lämna unionen.[92][93][94]

Efter terrordåden i Bryssel i mars 2016 kallade statsminister Löfven regeringen till ett krismöte med anledning av attentatet. Vid en presskonferens samma dag kallade Löfven dådet för "[en] attack mot det demokratiska Europa". Löfven sa bland annat även att regeringen kan ta till åtgärder för att förebygga terrordåd i Sverige: "Jag vill meddela till svenska folket att vi [regeringen] kommer att gör allt som krävs [...] för att detta inte ska hända här.". Samtidigt flaggade Löfven för att Sverige kan bistå Bryssel i eventuella framtida bekämpning av terrorism. Dagen efter dådet besökte Stefan Löfven och vice statsminister Åsa Romson Belgiens ambassad i Stockholm där de bland annat skickade sina kondoleanser till Belgiens folk och regering.[95][96][97]

Utbildningspolitik[redigera | redigera wikitext]

Utbildningsminister Gustav Fridolin.

Förskolepolitik[redigera | redigera wikitext]

I budgetpropositionen 2016 fanns 415 miljoner kronor öronmärkta för mindre barngrupper, och dessutom 830 miljoner årligen från 2016 till 2018. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att ta fram riktlinjer utifrån forskning i syfte att minska barngrupperna i förskolan.[98]

Den 28 april beslutade regeringen att ge Skolverket i uppdrag att i samarbete med Universitets- och högskolerådet, UHR, genomföra en informationskampanj om lärar- och förskolläraryrkena samt lärar- och förskollärarutbildningarna.[99]

Den 12 maj 2016 meddelade regeringen att den svenska läroplanen får nya avsnitt om förskoleklassen och fritidshemmen. Syftet är att tydliggöra förskoleklassens och fritidshemmens syfte, uppdrag och innehåll.[100]

Den 22 beslutade regeringen att Skolverket få i uppdrag att ta fram kompetensutvecklingsinsatser som riktar sig till förskolans personal. Skolverket får också i uppdrag att svara för fortbildning av förskollärare och skolbibliotekarier i språk-, läs- och skrivutveckling med fokus på kollegialt lärande.[101]

Grundskolepolitik[redigera | redigera wikitext]

Den 11 februari 2015 meddelade regeringen att man hade nått en uppgörelse med de fyra borgerliga oppositionspartierna gällande betyg från fjärde klass.[102] Uppgörelsen innebär att betyg från fjärde klass införs i en begränsad mängd skolor på försök.[103]

Regeringen presenterade 2015 satsningen Lärarlönelyftet i syfte att höja lönerna för särskilt skickliga lärare. Reformen innefattar en satsning på drygt 3 miljarder kronor och förväntas träda i kraft hösten 2016.[104]

Den 29 september meddelade regeringen att man ger Skolverket i uppdrag att ta fram en ny it- och digitaliseringsstrategi för det digitala arbetet i skolan.Det innebär även att Skolverket utreder huruvida programmeringsundervisning ska introduceras i svensk skola.[105]

Den 14 december 2015 meddelade regeringen att man tagit beslut om att Skolverket ska ansvara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik. Satsningen innebär att mellan 30 000 och 50 000 lärare ska utbildas för att undervisa elever i behöv av specialpedagogiskt stöd. Syftet med förändringen är att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt i skolan.[106][107]

I budgetproposition 2016 föreslog bland annat regeringen: Satsningar på resurser till skolor i utsatta områden och tidigare insatser i skolan; förstärkningar av elevhälsan; ett nationellt skolutvecklingsprogram; upprustning av skollokaler.[108]

Den 22 februari 2016 presenterade regeringen den utbildningspolitiska delen av etableringspaketet för flyktingar. De åtgärder som presenterades handlade bland annat om att kartlägga nyanlända elevers kunskaper, studiehandledning på modersmål och en individanpassad Sfi-utbildning.[109]

Den 3 mars 2016 beslutade regeringen om utökad undervisningstid för matematik i grundskolan från och med den 1 juli 2016. Förslaget innebär att den totala undervisningstiden utökas med 105 timmar i grundskolan.[110]

I april 2016 beslutade regeringen om en förordning som innebär att skolhuvudmän som gör insatser enligt särskilda överenskommelser få ytterligare statsbidrag för att inrätta karriärsteg i form av förstelärare och lektorer. Förslaget innebär även att statsbidrag även kan lämnas för insatser för personer i ledande befattning.[111]

Den 27 juni 2016 öppnade gymnasieminister Aida Hadzialic för att förbjuda religiösa friskolor.[112]

Den 6 december 2016 publicerade ministerna Gustav Fridolin, Anne Ekström och Helene Hellmark Knutsson en debattartikel där de la fram förslag för att minska kunskapsklyftorna i skolan. De föreslagna åtgärderna var bland annat låta skolkomissionen forska om orsaker och åtgärder för att minska klyftorna i undervisningen., och att en mer statlig kontroll ska på sikt. på att långsiktigt stärka undervisningen i skolan. Ministrarna menade också i artikeln att regering ska lägga fram förslag "[för] att långsiktigt stärka undervisningen i skolan.[113]

Regeringen har även skickat ett förslag obligatorisk gymnasiegång till remissinsatser med svar senast i mars 2017.[114]

Gymnasiepolitik[redigera | redigera wikitext]

I budgetpropositionen 2016 föreslog regeringen: Rätt för alla till utbildning på komvux från och med 2017; förstärkta satsningar på gymnasiala yrkeslärare; utveckling av det gymnasiala arbetsplatsförlagda lärande; insatser för att öka intresset för gymnasiala tekniska- och yrkesutbildningar.[108]

Politik för högre utbildning och forskning samt allmänbildning[redigera | redigera wikitext]

Den 11 september 2015 meddelade regeringen att man kommer presentera och avsätta pengar till ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel. Satsningen uppgår till flera miljarder.[115] Den 23 november 2015 meddelade regeringen att Universitets- och högskolerådet, UHR, får i uppdrag av regeringen att utreda hur en försöksverksamhet med en särskild valideringsinsats inom högskolan och yrkeshögskolan kan utformas.[116]

I budgetproposition 2016 föreslog bland annat regeringen: Satsningar på komvux och yrkesvux; ökning av antal platser inom folkhögskolans allmänna kurs till 2000 nya platser; ökning av antal platser till 1000 platser inom folkhögskolans allmänna och särskilda kurser.[108]

Den 22 mars 2016 meddelade regeringen att man beslutat om en proposition som bland annat går ut på att nomineringsgruppens sammansättning förändras och att lärare och studenter i fortsättningen ska utse ledamöter till styrelsen. Nomineringsprocessen ska också för en jämn representation mellan kvinnor och män i lärosätenas styrelser.[117]

I vårpropositionen föreslog regeringen flera utbildningspolitiska reformer: Förslag om att Folkbiblioteken ska tillföras 10,5 miljoner kronor; förslag om ett stöd för skollokaler på 100 miljoner kronor 2016 till de kommuner som tagit emot ett stort antal eller en stor andel nyanlända elever; att Forum för levande historia tillförs 3,5 miljoner kronor under 2016; att Myndigheten för tillgängliga medier får i uppdrag att utveckla arbetet med att göra lättläst litteratur och samhällsinformation tillgänglig för lässvaga grupper som inte har svenska som modersmål; avsättande av 100 miljoner kronor för en satsning på bland annat ökad kompetens för lärare inom sfi under 2016.[118]

Den 2 juni 2016 presenterade regeringen ett förslag om att tredubbla studiebidraget för långtidsarbetslösa. Förslaget innebär att de som varit arbetslösa mer än sex månader och som är mellan 25 och 56 år kan söka bidraget om de inte har grundskole- eller gymnasieutbildning.[119]

Försvarspolitik[redigera | redigera wikitext]

 Försvarsminister Peter Hultqvist och USA:s försvarsminister, Robert O. Work.
Försvarsminister Peter Hultqvist och USA:s försvarsminister, Robert O. Work.

Den 17 april slöt regeringen en överenskommelse med oppositionen gällande försvaret. Detta innebär att anslagen till försvaret höjs med drygt tio miljarder under perioden 2016-2020. Utöver detta finns även tidigare aviserad satsning på 7 miljarder åt försvaret.[120][121]

Regeringen bestämde den 2 mars att den allmänna värnplikten skulle återinföras den 1 januari 2018. [122]

Som kommentar på att svenskt luftrum flera gånger har kränkts mellan år 2010 och 2015 svarade Peter Hultqvist i en intervju den 16 september att: "Vi ska ha ökad öppenhet så att människor får reda på vad som händer och sker. Detta är väldigt viktigt mot bakgrund av den ökade övningsverksamheten i Östersjöområdet och vårt närområde".[123]

Den 23 april 2015 publicerade regeringen en proposition gällande den försvarspolitiska utveckling mellan år 2016 och 2020. I beskrivningen till proposition meddelade regeringen att "propositionen redovisar [...] en inriktning för att stärka den svenska försvarsförmågan och öka den operativa förmågan i krigsförbanden från och med 2016 till och med 2020".[124]

Peter Hultqvist uttryckte i juni 2015 stöd för Sveriges värdlandsavtal med Nato.[125] Den 25 maj 2016 röstade riksdagen förslaget om ett värdlandsavtal varav 291 riksdagsledamöter röstade för och 21 emot.[126]

Kultur- och demokratipolitik[redigera | redigera wikitext]

 Kulturminister Alice Bah Kuhnke.
Kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Den 8 maj 2015 meddelade kulturminister Alice Bah Kuhnke att det nuvarande filmavtalet som gällt sedan 1960-talet sägs upp 2017. Istället kommer ett nytt avtal införas som kommer innebära en mer statlig styrning av filmmarknaden.[127]

I budgetpropositionen 2016 satsade regeringen 359 miljoner kronor på kultursektorn. Utöver detta aviserade även en satsning på svensk film 2017.[128]

Fritt inträde till statliga museer infördes den 1 januari 2016.[129] Avgiften till Kulturskolan sänktes från och med den 1 januari 2016.[130]

Den 24 februari 2016 meddelade regeringen att Kerstin Brunnberg får uppdraget att stödja och främja det svenska fristadssystemet för Kulturdepartementets räkning.[131]

Den 10 mars 2016 meddelade regeringen att man satsar 25 miljoner per året 2016–2019, för att stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter.[132]

Den 18 mars 2016 meddelade regeringen att man gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att vidareutveckla arbetet med romsk inkludering i sin verksamhet. Förslaget innebär även att Arbetsförmedlingen årligen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att verkställa regeringsuppdraget.[133]

I vårpropositionen 2016 föreslog regeringen att stiftelsen Judiska museet i Stockholm ska få 1,5 miljoner kronor i bidrag 2016 för etableringen av ett nytt svensk-judiskt museum. Regeringen presenterade även en satsning på 31,5 miljoner kronor på satsningar för att motverka på att motverka polarisering, rasism och våldsbejakande extremism.[134]

Den 2 juni 2016 meddelade Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att hon utsett Hillevi Engström till ny samordnare mot våldsbejakande extremism.[135]

I mars 2017 kritiserade Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan demokratiminsterns intervju i SVT Agenda angående hanteringen av återvändandare som stridit för Islamiska Staten. Ranstorp menade att demokratiministerns planer reellt sett inte hade genomförts och att återvändare inte följs upp av svenska myndigheter.[136] Ranstorp menade också att frågor kring att hantera återvändare från IS och tillhörande brott mot mänskliga rättigheter inte borde administreras av Kulturdepartementet utan föreslog Justitiedepartementet som sitt alternativ.

Migrations- och flyktingpolitik[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober 2015 meddelade regeringen att man förstärker den inre utlänningskontrollen i syfte att lättare avvisa flyktingar som inte har rätt att vistas i Sverige.[137]

Den 23 oktober 2015 meddelade regeringen att man hade nått en uppgörelse med de fyra borgerliga oppositionspartierna gällande flyktingpolitiken. Uppgörelsen innebar bland annat en övergång från att ge permanenta uppehållstillstånd till temporära uppehållstillstånd som praxis. Även ett tvingande kvotsystem gällande kommunernas mottagande infördes.[138][139] Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna stod utanför uppgörelsen.[140]

Den 24 november 2015 presenterade regeringen en rad åtgärder för att minska det nationella asyltrycket. Bland annat föreslogs tidsbegränsade uppehållstillstånd för alla skyddsbehövande (förutom kvotflyktingar), ändrade regler för anhöriginvandring och skärpta försörjningskrav.[141] Den nya lagstiftningen syftade enligt regeringen till att minska antal asylsökande till EU:s miniminivå.[142]

Den 17 december presenterade regeringen ett krispaket för att öka antal asylboende. I förslaget kring asylboende ingick bland annat att hisskravet försvinner, att planprocesserna blir enklare och att pengar tillförs till de kommuner som både tar emot flyktingar och bygger boende för dessa.[143]

Den 4 januari 2016 införde Sverige id-kontroller mot gränsen till Danmark.[144] Åtgärden syftade att begränsa antal asylsökande.[145] Trafikbolag som trafikerar mellan Danmark och Sverige fick ansvar att genomföra id-kontroller på sina passagerare. Brott mot detta resulterar i ett vite på 50 000 kronor. Förslaget om id-kontroller mötte kritik från pendlare och tågbolag som trafikerar sträckan Malmö-Köpenhamn.[146][147]

Den 3 mars 2016 tog regeringen beslut om att rätt till boende och dagersättning ska dras in så snart en asylansökande fått avslag. Flyktingfamiljer med barn är undantagna från de nya bestämmelserna.[148]

Den 6 april meddelade regeringen att man kommer att genomföra ändringar i den fastslagna flyktingpolitiken. De nya förslagen innebär bland annat att: Vissa tillfälliga uppehållstillstånd förlängs till 13 månader så att personer kan omfattas av socialförsäkringsförmåner i Sverige; att personer under 25 år beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning om de har fullgjort en gymnasieutbildning eller motsvarande; en möjlighet att för anhöriginvandring och för barn att få permanent uppehållstillstånd införs i vissa särskilda fall.[149]

I vårpropositionen 2016 presenterade regeringen flera migrationspolitiska satsningar: Ökade anslag till Migrationsverket i syfte att hantera det stora antalet asylsökande och för att myndigheten att möta behovet av ett fungerande återvändandearbete, vilket innebär att de kostnaderna för migrationspolitisk ökar med 30 miljarder för 2016; tidiga insatser för asylsökande i syfte att öka etableringen i samhället; ett förslag om att år 2017 ge länsstyrelserna i uppdrag att bland annat samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande; att kompetenskartläggning, avseende kartläggning av en nyanländas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, ska kunna erbjudas av Arbetsförmedlingen redan under asyltiden[150]

Miljö- och klimatpolitik[redigera | redigera wikitext]

 Miljöminister Karolina Skog.
Miljöminister Karolina Skog.

Den 31 augusti 2015 meddelade regeringen att man föreslår nya områden och utvidgning av befintliga områden på Gotland att bli Natura 2000-områden. Bland dessa ingår bland annat Ojnareskogen kring Bästeträsk.[151]

Den 9 september 2015 meddelade regeringen att man ska införa en ny premie för att stötta marknadsintroduktion av eldrivna bussar. Under 2016 är premien 50 miljoner kronor och för åren 2017-2019 100 miljoner kronor per år.[152]

I vårpropositionen 2015 föreslog regeringen: En höjning av skatten på drivmedel med 55 öre för en liter, 60 öre per liter diesel och med en krona och 18 öre på etanol, förändringen trädde i kraft 1 januari 2016; höjd skatt på naturgrus och bekämpningsmedel; satsning på 460 miljoner till naturvård 2015; 125 miljoner kronor för klimatinvesteringar i kommuner och regioner.[153][154]

F.d. Klimat- och miljöminister Åsa Romson utsågs till medlare för anpassningsförhandlingarna under klimattoppmötet COP21 i Paris 2015.[155] Förhandlingarna ledde fram till ett globalt avtal gällande den internationella klimatpolitiken.[156]

I budgetpropositionen 2016 lade regeringen 4,5 miljarder kronor på klimatsatsningar, varav drygt en halv miljard prioriterades åt ökad klimatfinansiering i utvecklingsländer.[157][158] Regeringen satsade även 413 miljoner kronor i budgeten för att nå miljökvalitetsmålet giftfri miljö och föreslog att ett klimatpolitiskt ramverk införs.[159][160]

Den 9 mars 2016 lämnade Miljömålsberedningen ett betänkande på en regeringsproposition om ett klimatpolitiskt ramverk. Miljömålsberedningen föreslog att ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål till 2045 som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och en klimatlag som reglerar former för arbetet.[161]

Den 14 mars 2016 meddelade regeringen att man kommer att sänka skatten på miljöbränslet Etanol. Förändringen innebär att skatten på bränslet sänks med 75 öre per liter.[162]

Den 18 mars 2016 meddelade regeringen att man vill inrätta ett centrum för att hjälpa företag och organisationer att fasa ut skadliga kemikalier. Enligt regeringen ska det föreslagna centrumet ska finnas på plats innan mandatperioden tar slut år 2018.[163]

Den 2 juni 2016 meddelade regeringen att man säger ja till försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH.[164] Samtidigt meddelade man att regeringen kommer att köpa utsläppsrätter och annullera utsläppsrätter för över sex miljarder kronor under åren 2018–2040.[165]

Isabella Lövin undertecknar klimatlagen 2017.

Den 2 februari 2017 meddelade regeringen att man kommer lämna en proposition för en klimatlag till Riksdagen. Klimatlagen betyder att varje kommande regering måste lämna en klimatredovisning och en klimathandlingsplan tillsammans med budgetpropositionen. Klimatlagen är en överenskommelse mellan regeringen, allianspartierna och delvis vänsterpartiet i Miljömålsberedningen. [166]. Undertecknandet blev uppmärksammat i hela världen efter en bild där klimatminister Isabella Lövin undertecknar lagen med bara kvinnor i bilden (se bild till höger). Bilden sågs av medier som en reaktion på USA:s president Trump som bara haft män i bilden när han undertecknat lagar.[167]

Den 24 mars 2017 meddelade regeringen att man vill införa ett Bouns-malus-system för nyregistrarade bilar. Bonus-malus innebär att miljöbilar får en bonus vid inköpet, medan vanliga bensin och dieselbilar med högre utsläpp de första tre åren får en höjd skatt. Det största bonusen är på 45 000 kr till bilar helt utan koldioxidutsläpp, och för gasbilar är den maximala bonusen 7 500 kr. [168]

Energipolitik[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober 2014 meddelade regeringen att man inte kommer presentera några konkreta krav på att avveckla kärnkraften. Däremot kommer skärpta krav på kärnkraften att införas gällande bland annat hantering av radioaktivt avfall.[169]

Den 22 april 2015 föreslog regeringen beskattning för större solcells­anläggningar. Förslaget mötte kritik från ledarskribenter och forskare.[170][171]

I vårpropositionen 2015 föreslog regeringen; höjd effektskatt på kärnkraft; satsningar på installation av laddinfrastruktur för elfordon; 150 miljoner kronor för att stimulera utvecklingen av solkraftverk.[172]

I budgetpropositionen 2016 föreslog regeringen satsningar på att energieffektivisera miljonprogrammen.[173]

Den 7 april 2016 meddelade regeringen att lämna förslag på en ny elsäkerhetslag till riksdagen. Lagförslagets innebär att ansvaret för elinstallationsarbete flyttas från den enskilda elinstallatören till företaget.[174]

Den 3 maj presenterade regeringen satsningar för att minska behovet av energi för belysning. Målsättningen är att halvera elbehovet för belysning i Sverige till år 2020.[175]

Den 10 juni 2016 presenterade regeringen och de tre oppositionspartierna Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna en blocköverskridande energiöverenskommelse. Den innebär att Sveriges mål är att ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040, att mer vindkraft och annan förnybar energi ska byggas genom att stödsystemet förlängs och ges en ökad ambition, att effektskatten på kärnkraftsel avvecklas successivt och en sänkning av fastighetsskatt på vattenkraft. Förändringarna finansieras av höjd energiskatt. Överenskommelsen innebär också att man inte kommer att forcera en avveckling av kärnkraften med förbud.[176]

Den 21 november 2016 meddelade regeringen man vill ta bort omdebatterade skatten på solel. Förslaget är att sänka skatten från 29,2 till 0,5 öre/kWh den 1 juli 2017 och samtidigt kontakta EU-kommissionen om ett helt borttagande.[177]

Den 28 november 2016 presenterade regeringen att Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet är förhandlat med de tre oppositionspartierna Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna som en tillkommande del av den blocköverskridande energiöverenskommelsen. [178]

Socialpolitik[redigera | redigera wikitext]

Socialförsäkringspolitik[redigera | redigera wikitext]

I vårpropositionen 2015 föreslog regeringen; En höjning av taket i a-kassan från 680 kronor per person till 910 kronor, reformen trädde i kraft den 7 september 2015 höjt underhållsstöd med 300 kronor per barn från 1 273 kronor till 1 573 kronor, förändringen trädde i kraft i september 2015; höjt bostadstillägg med 100 kronor i månaden för pensionärer, förändringen trädde i kraft 1 september 2015.[179]

I budgetpropositionen 2016 presenterade regeringen: Höjd sjuk- och aktivitetsersättning; höjd grundnivå i föräldraförsäkringen från 225 till 250 kronor på dag, förändringen trädde i kraft den 1 januari 2016; höjt tak i a-kassan från 18 700 kronor till 25 025 kronor i månaden; att vårdnadsbidraget skulle slopas, förändringen trädde i kraft den 1 januari 2016; att den så kallade jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen skulle slopas från och med den 1 januari 2017; höjd maxtaxa för hemtjänst för pensionärer.[108]

Den 1 januari 2016 infördes en tredje så kallad pappamånad efter att riksdagens röstade igenom en regeringsproposition.[180]

Den 1 februari 2016 avskaffades den bortre gränsen i sjukförsäkringen efter ett regeringsbeslut.[181][182][183]

Den 20 mars 2016 presenterade regeringen ett förslag om sänkt åldersgräns till 19 år för att ta ut så kallad förtidspension. Förslaget gäller bara för så kallad hel ersättning. Förslaget innebär även förändrade reglerna för unga långtidssjukskrivna.[184]

Den 9 april 2016 presenterade regeringen förändrade regler kring sjukpenningsansvar för arbetsgivare. Förslaget innebär att arbetsgivare kommer att få betala 25 procent av sjukpenningskostnaderna för en anställd vars sjukskrivning överstiger 90 dagar. Arbetsgivaren kommer dock enligt förslaget inte att behöva bära kostnader för vanliga enklare sjukfall som i regel inte har något samband med arbetsplatsen. Inkomsterna som staten tjänar på reformen kommer regeringen att använda till sänkta generella arbetsgivaravgifter.[185]

Folkhälsopolitik[redigera | redigera wikitext]

Folkhälsominister Gabriel Wikström.

I vårpropositionen 2015 föreslog regeringen: Gratis medicin för barn under 18 år, reformen trädde i kraft den 1 januari 2016; satsning på 200 miljoner kronor på förlossningsvård, 40 miljoner kronor 2016; satsning på 1 miljard i syfte att öka antal personal inom äldreomsorgen, förändringen trädde i kraft 1 september 2015 ; traineejobb för ungdomar mellan 20-24 år inom välfärdsyrken, reformen trädde i kraft den 1 augusti; ett glasögonbidrag till alla barn under 18 år.[179]

I budgetpropositionen 2016 föreslog regeringen: Ökad bemanning inom äldreomsorgen finansierat via höjda kommunbidrag; gratis glasögon till barn under 18 år; gratis tandvård upp till 21 år från år 2017, varpå nästa år åldersgränsen höjs till 23 år; gratis preventivmedel för alla kvinnor upp till 21 år från januari 2017; sommarlovsstöd; gratis öppenvård för alla över 85 år från januari 2017; kunskapssatsning om demenssjukdomar och fallskador bland äldre; gratis mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år från och med 1 juli 2016; satsning på ungdomspsykiatrisk vård; satsningar för att främja ungdomsmottagningarnas arbete.[108]

Den 18 november 2015 presenterade folkhälsominister Gabriel Wikström ett förslag om att förbjuda rökning på uteserveringar.[186]

Den 13 januari 2016 röstade riksdagen genom ett regeringsförslag som innebär att ensamstående kvinnor får möjlighet till assisterad befruktning.[187]

Den 22 januari 2016 meddelade regeringen att man tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting gjort en överenskommelse om att satsa en miljard kronor på kompetensförsörjningen inom vården. Satsningen innefattar bland annat IT-stöd i syfte att förenkla det administrativa arbetet och stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning.[188]

I februari 2016 öppnade folkhälsominister Gabriel Wikström för att utöka möjligheterna för narkomaner att erbjudas rena sprutor av kommuner. Förslaget innebär att nationellt sprutbytesprogram införs från och med den 1 januari 2017.[189][190] Samma månad presenterade också regeringen en ny strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020. Strategin syftade bland annat till att tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska, och att antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska.[191]

Den 27 februari 2016 meddelade regeringen att man kommer att satsa 4,8 miljoner kronor 2016 på utbildningsmaterial om demens, om att motverka tvång i vården och ökad användningen av nationella kvalitetsregister inom kommunerna. Regeringen avsåg även att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram underlag till en ny nationell strategi kring demens.[192]

Den 1 april 2016 presenterade regeringen ett förslag om att ersätta det nuvarande spelmonopolet med ett licenssystem. Det föreslagna licenssystemet innebär att alla som aktörer på den svenska spelmarknaden måste ha tillstånd. Regeringen föreslog även att socialnämnden från och med den 1 januari 2017 ska tvingas att ta samma ansvar för personer med spelberoende som för personer beroende av alkohol och narkotika.[193]

Den 4 april 2016 meddelade regeringen att man lagt ett förslag om att permanent investera tio miljarder kronor per år för ökad resurser till välfärdsverksamheter i Sveriges kommuner och landsting. Pengarna ska enligt regeringen användas till ökad personaltäthet med upp emot 30 000 fler anställda i välfärden, och bättre kvalitet. Förslaget träder i kraft hösten 2016.[194]

Bostadspolitik[redigera | redigera wikitext]

I vårpropositionen 2015 föreslog regeringen stimulanser till kommuner för att öka byggande av nya bostäder, effektiviserad handläggning i kommunerna vid den kommunala hanteringen av bostadsbyggande, energieffektivisering av miljonprogrammet och ett nytt stöd till äldrebostäder. Reformerna uppgick till en kostnad av ungefär 3 miljarder kronor.[195]

Den 1 oktober 2015 meddelade regeringen att 3,2 miljarder kronor ska flyttas från ROT-avdraget, och istället satsas på byggandet av nya hyresrätter.[196]

I budgetpropositionen föreslog regeringen ökade ekonomisk anslag till kommuner som tar större initiativ till att bygga fler bostäder.[197]

Regeringen har bland annat beslutat om att göra det genomfört regelförenklingar i syfte att göra det snabbare och billigare att bygga bostäder, förkortat överklagandeprocessen, lagt fram en ny bullerförordning och genomfört satsningar att på energieffektivisera och klimatanpassa byggnader.[198]

Den 13 januari 2015 föreslog regeringen nya reformer i syfte att bygga fler bostäder. Bland annat föreslog regeringen förenklade regelverk för byggande av bostäder, ökad byggkapacitet genom att öka antalet utbildningar som kan ge arbetslösa möjligheter att arbeta i byggbranschen och se över nya former av hyresgarantier.[198]

I mars 2016 meddelade regeringen att man kommer att ge Boverket i uppdrag att bryta ned behovet av nya bostäder på regional och kommunal nivå. Syftet är att få kommunerna att bygga fler bostäder.[199]

Den 19 mars meddelade f.d. bostadsminister Mehmet Kaplan att regeringen kan komma att införa sanktioner mot kommuner som enligt regeringen bygger för lite bostäder, i syfte att öka byggandet av antal bostäder.[200]

I vårpropositionen 2016 föreslog regeringen: Förslag som stödjer renovering i miljonprogrammet; beslut om införandet av ett statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande.[201]

Den 21 juni 2016 presenterade regeringen en snabremiss med 21 förslag i syfte att öka antalet byggande av bostäder. Förslagen innebär bland annat sänkta byggkostnader, kortare ledtider, förslag för att utveckla hyressättningsmodellen och slopat tak för uppskov med reavinstskatten under en fyraårsperiod.[202]

Barn- och jämställdhetspolitik[redigera | redigera wikitext]

 Jämställdhetsminister Åsa Regnér.
Jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Regeringen kallar sig själv för "världens första feministiska regering".[203] Av antal statsråd är hälften män och hälften kvinnor.[204] Statsminister Stefan Löfven blev i januari 2015 utsedd till världsledare för kampanjen "He for she" som syftar till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.[205] Den 23 mars 2015 tog Sverige emot ett pris i Addis Abeba för sitt politiska arbete med jämställdhet.[206]

Regeringen har under mandatperioden tagit initiativ till ett utvecklingsarbete i Regeringskansliet i syfte till metodutveckling och genomförande av jämställdhetsanalyser som har varit del av beslutsunderlaget för flera av de reformer som presenteras i budgetpropositionen.[207]

Den 10 december 2015 fattade regeringen beslut om att Tillväxtverket ska utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt bland annat genom samordning, stöd och lärande riktat till Sveriges regioner.[208]

Den 17 februari 2016 lämnade regeringen över ett förslag till lagrådet som innebär att lönekartläggningar ska göras varje år i stället för var tredje.[209]

Den 8 mars meddelade jämställdhetsminister Åsa Regnér att regeringen kommer att genomföra åtgärder för att utbilda nyanlända unga i jämställdhetsfrågor.[210]

Den 21 mars 2016 meddelade regeringen att man vill göra Barnkonventionen till svensk lag. I mars 2016 lämnade Barnrättighetsutredningen sitt betänkande till regeringen i frågan.[211]

I en debattartikel i DN den 4 maj 2016 meddelade jämställdhetsminister Åsa Regnér och utrikesminister Margot Wallström att regeringen inrättar en ambassadör mot människohandel. Syften är bland annat att motverka mot exploatering av kvinnor, barn och av fattiga människor i världen.[212]

Rättspolitik[redigera | redigera wikitext]

Justitiepolitik[redigera | redigera wikitext]

 Justitieminister Morgan Johansson.
Justitieminister Morgan Johansson.

Den 22 april 2015 presenterade regeringen ett förslag om skärpta lagar för sms- och snabblånsföretag.[213]

Den 10 juni 2015 presenterade justitieminister Morgan Johansson ett förslag om en lag som skapar två nya domstolar, Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Åtgärden syftade enligt Johansson till att stärka det rättsliga skyddet för patent och andra immateriella rättigheter.[214]

Regeringen meddelade i november 2015 att man inlett en översyn över lagarna gällande användning av brandfarliga och explosiva varor. Översynen syftade bland annat i att skärpa straffbestämmelser för handgranater.[215]

Hösten 2015 kriminaliserades resor, träningsläger och pengainsamling i syfte att förbereda eller delta i terrorhandlingar efter ett regeringsförslag.[216]

Den 1 december 2015 föreslog regeringen skärpta vapenlagar, ändrad sekretesslagstiftning och ett möjligt förbud mot gängkläder vid rättegångar. Förslaget innefattade även att försök, förberedelse och stämpling till grovt och synnerligen grovt vapenbrott kriminaliseras.[217]

I budgetpropositionen 2016 satsade regeringen 15 miljoner kronor på brottsförebyggande arbete.[218] Regeringen har även gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att lämna förslag på hur det lokala brottsförebyggande arbetet kan förstärkas och utvecklas genom förbättrad nationell samordning.[219]

Den 26 januari 2015 presenterade regeringen ett förslag om skärpta straff för hantering av falska pengar.[220]

Den 3 februari 2015 meddelade en utredare tillsatt av regeringen nya förslag om straff för näthat. Förslag innebar bland annat att den som sprider sexfilmer, bilder eller uppgifter om andras sjukdomar ska kunna straffas, och att den som står för den elektroniska anslagstavlan ska få ett större straffansvar.[221]

I mars 2016 föreslog regeringen att så kallade identitetskapningar kriminaliseras från och med den 1 juli 2016.[222]

Den 6 mars 2016 presenterade regeringen förslag om skärpta lagar mot tvångsäktenskap och äktenskapsresor.[223]

Den 10 mars 2016 presenterade energiminister Ibrahim Baylan förslag om en ny lagstiftning gällande hårdare för el-bolag att informera kunderna kring deras individuella anvisningsavtal. Syftet med lagstiftningen var att sänka elkostnaderna för de kunder som inte aktivt valt ett el-avtal.[224]

Den 18 mars 2016 presenterade regeringen ett förslag om att regleringen om påföljdsbestämning efter tidigare dom ändras. Syftet är att skärpa straffbestämmelserna för kriminella som återfaller i brottslighet.[225]

Den 19 mars presenterade inrikesminister Anders Ygeman förslag om att skärpa lagstiftningen för personer som sprider så kallad hämndporr. Förslaget innebär att den som sprider hämndporr ska kunna bli skyldig att plocka ner det spridna innehållet.[226]

Den 15 april meddelade regeringen att man förbereder en ny lag för att göra det lättare att byta namn. Lagförslaget innebär att man ska kunna byta namn flera gånger, att man ska få ta vilket efternamn man vill (om det redan finns minst 2000 personer som har det efternamnet i Sverige), att man ska kunna göra ett eget efternamn av sin mamma eller pappas förnamn och att gifta par ska kunna ta båda sina gamla efternamn, så att alla i familjen heter samma sak.[227]

Den 18 maj 2016 presenterade regeringen förslag om ett utvidgat maskeringsförbud på fotbollsarenor, samt att polisen ska kunna bötesfälla personer som begår brott på fotbollsarenor på plats.[228]

I december 2016 föreslog regeringen att olaga vapeninnehav skulle få en längre fängelsevistelse som minimistraff, vilket skulle medföra att kriminella som bär vapen kan häktas och tas i förvar istället för att direkt släppas ut på gatan i väntan på huvudförhandling, det dittillsvarande förfarandet. Regeringen förelslog vid detta tillfälle också höjda minimistraff för grov misshandel, grov utpressning och grovt rån.[229] Förslagen kom som en del i en översyn av straffskalorna för våldsbrott av riksåklagare Anders Perklev, en uppgift han fått av tidigare justitieminister Beatrice Ask.[229]

Polis- och säkerhetspolis[redigera | redigera wikitext]

Den 10 december 2015 presenterade regeringen överenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna kring åtgärder mot terrorism. Överenskommelsen innehöll bland annat förslag om skärpt och tidigarelagd kriminalisering av terrorkrigsresor, snabbare stopp för missbruk av svenska pass, att hemlig dataavläsning utreds och åtgärder mot rekrytering på internet.[230][231]

I vårpropositionen 2016 föreslog regeringen flera rättspolitiska reformer: Ökade resurser till polisen; satsningar på att förstärka närpolisen; utökade resurser till Säkerhetspolisen i syfte att förstärka arbetet mot terrorism; förstärkta resurser till Migrationsverket r för att öka säkerheten på asylboenden.[150]

Finanspolitik[redigera | redigera wikitext]

 Finansminister Magdalena Andersson.
Finansminister Magdalena Andersson.

Den 26 maj 2015 meddelade regeringen att det så kallade överskottsmålet bör stå fast, men att "regeringen har dock betonat att man gärna ser en bred uppslutning vid en eventuell förändring av målnivån för det finansiella sparandet".[232]

Den 12 december 2015 meddelade finansminister Magdalena Andersson att regeringen överger den så kallade principen om "krona för krona" (som innebär att alla förslag på utgifter måste kompenseras med en likvärdig budgetförstärkning).[233][234]

I sin beskrivning av finanspolitikens inriktning i budgeten för 2016 skrev bland annat regeringen "För att möta framtidens utmaningar måste vi investera i Sverige [...] investeringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur; en aktiv närings- och innovationspolitik; och investeringar i kompetens och matchning".[235]

Regeringen har sedan sitt tillträdande halverat budgetunderskottet.[236][237][238]

Skattepolitik[redigera | redigera wikitext]

Regeringen avsåg i budgetpropositionen 2015 att höja skatterna med 22,76 miljarder. Budgeten blev dock nerröstad vid budgetvoteringen.[239]

I budgetpropositionen 2016 föreslog regeringen: En avtrappning av jobbskatteavdraget för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad; begränsad uppräkning av gränsen för statlig inkomstskatt; slopad skattereduktion för gåvor; att avdragsrätten för privat pensionssparande slopas helt 2016; höjd schablonskatt på sparande i kapitalförsäkring och investeringssparkonto; sänkt skatt för pensionärer med pensioner upp till 20 000 kronor i månaden.[240]

Den 30 mars 2016 meddelade regeringen att man vill höja skatten på banker och andra företag inom finanssektorn med 1,4 miljarder kronor, en så kallad "bankskatt". Inkomsten ska användas för välfärdssatsningar. Förslaget var ett resultat av förhandlingar med Vänsterpartiet. Förslaget drogs tillbaka efter kraftig kritik från flera remissinstanser.[241][242][243][244]

I vårpropositionen 2016 föreslog regeringen: Höjd statlig skatt för inkomster på över 37 000 kronor; sänkt reklamskatt med 20 miljoner kronor; höjd punktskatt på alkoholhaltiga drycker; informationsskyldighet för skattekonsulter.[245]

I vårpropositionen 2017 sänkte regeringen den så kallade "pensionärsskatten" med upp till 2500 kr per år för pensionärer med inkomst upp till 12 000 kronor i månaden. Liknande sänkningar har genomförts år 2016.[246] Regeringen har även implenterat flera reformer för att komma åt skattesmitare såsom krav på redovisning av samtliga verksamhetsländer för större bolag.[247]

Konsumentpolitik[redigera | redigera wikitext]

Den 17 mars 2016 röstade riksdagen igenom en regeringsproposition om så ett så kallat amorteringskrav på bolån.[248]

Den 21 mars 2016 presenterade regeringen ett förslag om en ny skuldsaneringslag för att möjliggöra för fler svårt skuldsatta att få sina skulder sanerade. Förslaget innebär bland annat att Kronofogdemyndigheten ska lämna information om skuldsanering till svårt skuldsatta personer som finns i myndighetens register, att ansökningsförfarandet förenklas och att det införs en betalningsförmedlingstjänst.[249]

Den 5 maj presenterade regeringen förslag i syfte att ge konsumenter ett starkare skydd. Regeringen vill bland annat ha en ny lag som gör det möjligt för Allmänna reklamationsnämnden att pröva fler typer av tvister i stället för att de ska upp i rätten. Förslaget innebär även att konsumentombudsmannen ska få rätt att direkt stoppa företag som bryter mot reglerna om marknadsföring.[250]

Den 18 maj 2016 meddelade regeringen att man ger Finansinspektionen i uppdrag att ta reda på vilka rutiner och processer som försäkringsbolagen använder vid personskador. Myndigheten ska även undersöka försäkringsläkarnas roll, hur de rekryteras, om urvalet är skevt.[251]

Arbetsmarknadspolitik[redigera | redigera wikitext]

I vårändringsbudgeten föreslog regeringen flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder: Att en 90-dagarsgaranti för unga införs som innebär att dessa inom 90 dagar erbjöds jobb, praktik eller utbildning; traineejobb och utbildningskontrakt: 515 miljoner kronor 2015, 1,5 miljarder 2016 och 1,9 miljarder 2017; satsningar på främja lokal samverkan mot ungdomsarbetslöshet; tidigarelagda resurser för EU:s sysselsättningsinitiativ och det nationella socialfondsprogrammet; arbetsmiljösatsningar; extratjänster inom vissa välfärdsyrken; ökade resurser till arbetsförmedlingen.[252] Regeringen finansierade dessa satsningar med bland annat slopade nedsatta arbetsgivaravgifter för unga, reducerat ROT-avdrag från 50% till 30% och slopat RUT-avdrag för läxhjälp, matlagning och poolrengöring.[153]

I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder: Fler utbildningsplatser på folkhögskola, komvux och yrkeshögskola; att arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 avvecklas; pengar till Arbetsförmedlingen; att långtidsarbetslösa ska erbjudas extratjänster i välfärden och möjlighet att studera med lön; investeringar i syfte att främja tillväxten av jobb; investeringar för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga; att Arbetsmiljöverkets resurser ökar med 35 miljoner kronor från och med 2016; avsättande av 10 miljoner kronor i syfte att utveckla kompetensen inom företagshälsovården.[253][254][255][256]

Den 10 februari 2016 meddelade regering att man håller på att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi i syfte att bland annat minska dödsolyckor inom arbetslivet.[257]

Den 10 mars 2016 presenterade regeringen en proposition om ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.[258]

I vårpropositionen 2016 föreslog regeringen flera arbetsmarknadspolitiska reformer: Halverad moms på på mindre reparationstjänster för cyklar, kläder, lädervaror, textilier och skor (förändringen innebär att momsen för dessa tjänster sänks från 25% till 12%); infört RUT-avdrag för reparation av vitvaror i hemmet; utvidgat RUT-avdrag för flyttjänster, trädgårdsarbete och it-tjänster, förändringen trädde i kraft den 1 augusti 2016.[259]

Den 1 maj 2016 presenterade regeringen en reform för att utveckla moderna beredskapsjobb i statlig regi för personer som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen kommer att ge i uppdrag till myndigheterna att införa beredskapsjobben i staten. Reformen införs successivt från 2017 och ska sysselsätta minst 5 000 personer fram till år 2020.[260]

Integrationspolitik[redigera | redigera wikitext]

Den 9 oktober 2015 presenterade regeringen en rad åtgärder för asylsökandes boende och skolgång. Regeringen föreslog: En ny placeringsform, stödboende, för barn och unga i åldern 16-20 år; att Statens institutionsstyrelse ska utreda förutsättningarna för 1000 platser i stödboende och HVB-hem för barn och unga i åldern 16-20 år; ett uppdrag till Socialstyrelsen att se över myndighetens föreskrifter och allmänna råd om HVB-hem.[261]

Den 5 november 2015 meddelade regeringen att man tillsatt en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. I översynen ingår även att förbättra systemet för ersättning till kommuner och landsting.[262]

Den 12 november 2015 presenterade regeringen en ändringsbudget i syfte att tillföra drygt 10 miljarder kronor till Sveriges kommuner och landsting. Merparten av denna avsågs som tillfälligt stöd till kommunerna och det civila samhället för att kunna hantera den rådande flyktingsituationen.[263]

Den 4 december 2015 meddelade regeringen att regeringen inför så kallade snabbspår för nyanlända till Sverige i syfte att dessa snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Snabbspåren innebär att nyanländas kompetens och yrkeshistorik mer effektivt ska kunna matchas med befintliga lediga jobb. Åtgärden rörde främst jobb för läkare, apotekare, sjuksköterskor och lärare.[264]

Med anledning av de stora flyktingströmmarna till Sverige har regeringen lanserat den nationella samlingen "Sverige Tillsammans" efter ett initiativ av statsminister Stefan Löfven. Satsningen innebär bland annat att regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att arrangera regionala konferenser i syfte att diskutera utmaningar och möjligheter för nyanländas etablering.[265]

 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Den 18 december 2015 beslutade regeringen att tilldela 75 miljoner till Studieförbunden i syfte att öka utbildningen i svenska bland nyanlända.[266]

Den 1 januari 2016 höjdes ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända från 83 100 kronor per flykting till 125 000 kronor, och ökade resurser till Socialstyrelsen för validering av utländsk utbildning inom hälso- och sjukvården.[267]

Den 24 februari 2016 meddelade regeringen att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson får uppdrag att samordna och inrikta regeringens arbete för mottagande och etablering av nyanlända.[268]

Den 17 mars 2016 meddelade regeringen att man tagit beslut om att fem kommuner i Östergötland ska få dispens att överlämna undervisning inom gymnasieskolans språkintroduktion till ett antal folkhögskolor. Syftet är att fler nyanlända ska kunna få läsa språkintroduktion på skolor.[269]

I vårpropositionen 2016 presenterade regeringen flera integrationspolitiska satsningar: Tidigare insatser för asylsökande i syfte att öka etableringen i samhället; ett förslag om att år 2017 ge länsstyrelserna i uppdrag att bland annat samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande; att kompetenskartläggning, avseende kartläggning av en nyanländas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, ska kunna erbjudas av Arbetsförmedlingen redan under asyltiden; utökade medel för ersättning till kommuner för särskilda kostnader för mottagande av nyanlända; schablonersättningar för ensamkommande barn; att så kallade statligt subventionerade traineejobb ska kunna gälla nyanlända.[270]

Näringspolitik[redigera | redigera wikitext]

Företags- och handelspolitik[redigera | redigera wikitext]

 Näringsminister Mikael Damberg.
Näringsminister Mikael Damberg.

Den 25 september 2014 presenterade regeringen en speciell nyindustrialiseringsstrategi i syfte att få fler företag att lägga sin produktion i Sverige.[271]

Den 23 februari 2015 samlades för första gången Innovationsrådet som har en rådgivande funktion för regeringens näringspolitik. Rådet skapades efter ett regeringsinitiativ.[272][273]

I vårpropositionen 2015 presenterade regeringen satsningar inom ramen för näringspolitiken: 71 miljoner kronor för att stärka kapitaltillgången nya företag; en särskild exportoffensiv på 75 miljoner kronor; ett lokalt klimatinvesteringsstöd för företag.[274]

Den 1 september 2015 presenterade näringsminister Mikael Damberg satsningar för att göra det lättare för små innovativa företag att växa, genom bland annat rikta om det statliga riskkapitalet. Regeringen har också tillsatt en utredning för huruvida beskattningen för personaloptioner bör ändras.[275]

I budgetpropositionen 2016 presenterade regeringar flera näringspolitiska satsningar: 2,6 miljoner kronor för forskning och utveckling inom Verket för innovationssystem; 139 600 kronor för turistfrämjande; drygt 600 000 kronor för utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande samt drygt 370 000 kronor för exportfrämjande verksamhet; investeringsstöd till solceller.[253]

Den 3 mars 2016 tog regeringen beslut om att lägga fram ett lagförslag som ger företagare möjlighet till skuldsanering på samma sätt som privatpersoner.[276]

Den 14 mars 2016 överlämnade regeringen en näringslivspolitisk proposition till riksdagen. I propositionen föreslog regeringen en ny struktur för statens riskkapitalinsatser som syftar till att skapa bättre finansieringsmöjligheter för företag i utvecklingsskeden.[277]

Den 18 mars 2016 meddelade regeringen att man beslutat att införa sex regionala exportcentra  i Skåne, Kronoberg, Västerbotten, Västra Götaland, Dalarna och Östergötland. Syftet är att få små- och medelstora företag att exportera mera.[278]

Infrastrukturpolitik[redigera | redigera wikitext]

Infrastrukturminister Anna Johansson.

Regeringen tog under hösten 2014 tidigt beslut om att pausa det pågående bygget av förbifart Stockholm.[279] Den 21 november 2014 meddelade dock statsminister Löfven att bygget kommer att fullföras.[280]

Regeringen tog vid sitt bildande över ansvaret för den så kallade Sverigeförhandlingen som syftar till att möjliggöra höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.[281][282]

Den 12 januari 2015 meddelade regeringen att man kommer att satsa två miljarder kronor på så kallade stadsmiljöavtal för att finansiera kollektivtrafik.[283][284]

I vårpropositionen 2015 presenterade regeringen satsningar på 620 miljoner kronor på järnvägsunderhåll.[285]

Den 1 oktober 2015 meddelade regeringen att man ger Post- och telestyrelsen i uppdrag att utarbeta och tillhandahålla ett utbildningsprogram riktat mot offentliga aktörer som bidrar till utbyggnaden av bredband med hög överföringshastighet. Utöver detta aviserades även satsningar på bredbandsutbyggnad på 3,25 miljarder kronor fram till 2020.[286]

Den 29 oktober 2015 beslutade regeringen om att underteckna en avsiktsförklaring för att digitalisera administration inom den offentliga sektorn tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen beslutade även att tillsätta ett särskilt råd för den planerade digitaliseringen.[287]

I beskrivningen av den finanspolitiska inriktningen för budgetpropositionen 2016 skrev bland annat regeringen: "Som ett led i regeringens ökade ambitioner på investeringsområdet har regeringen tagit fram en investeringsplan för de statliga anläggningstillgångarna. Bland annat visar denna att de statliga investeringarna i infrastruktur beräknas öka med ca 43 procent mellan 2015 och 2019".

Den 28 januari 2016 tog regeringen beslut om att utöka stödet med 21 miljoner kronor till länens bredbandskoordinatorer. Beslutet innebär även att Post- och telestyrelsen får i uppdrag att administrera ett nationellt sekretariat för koordinatorerna.[288]

Den 31 mars 2016 meddelade regeringen att man kommer att satsa 130 miljoner på att digitalisera delar av den svenska industrin. Bland annat satsar regeringen på så kallade 3D-skrivare och interaktiv produktion.[289]

Den 11 april meddelade den av regeringen tillsatta samordnaren Anders Sundström sin rapport om "förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen". Enligt Sundström behöver regeringen bygga ut Arlanda flygplats och stänga Bromma flygplats. Ett utbyggt Arlanda med större kapacitet kan då enligt Sundström helt ersätta Bromma. Sundström presenterade också i sin rapport förslag om att bygga bostäder på den mark Bromma flygplats ligger på idag. Enligt rapporten kan uppemot 30 000 nya bostäder i så fall byggas.[290]

I juli 2017 uppmärksammades Transportstyrelsens IT-upphandling då i stort sett hela Transportstyrelsens IT-miljö gjordes tillgänglig för utländsk personal som inte var säkerhetskontrollerad. Det ansågs kunna skada rikets säkerhet eftersom väldigt mycket bedömdes vara skyddsvärt.

Landsbygds- och regionalpolitik[redigera | redigera wikitext]

I beskrivningen av regeringens mål för areella näringar, landsbygd och livsmedel ingår bland annat: "[det] behövs en livskraftig och aktiv landsbygd. Regeringen vill ta vara på landsbygdens möjligheter och förena en miljömässigt hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt – en grön tillväxt – som ger förutsättningar för ökad sysselsättning och framtidstro i hela landet [...] Regeringen avser att arbeta kontinuerligt för att förbättra skyddet för djuren, såväl i Sverige som för djur utanför Sveriges gränser".

Den 25 september meddelad regeringen att man tillsatt en parlamentarisk kommitté med syfte att lämna förslag till en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande, sysselsättning, attraktivitet och boende på landsbygden.[291]

 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

I december 2015 presenterade regeringen förslag till ändringar av regelverket kring jakt. Förslaget innebär att rennäringsförordningen ska ändras så att upplåtelser av rätt till jakt på småvilt och handredskapsfiske på statens mark i fjällen i första hand ska göras till de jägare som bor i Sverige.[292]

Den 22 maj 2015 presenterade regeringen en handlingsplan med åtgärdsförslag för att lindra mjölkkrisen bland svenska mjölkproducenter. Förslaget innebär bland annat satsningar på kostnadseffektiva foder och byggnationer, förbättrad djurhälsa och ökad innovationstakt och tillämpad forskning.[293]

Den 29 februari 2016 meddelade regeringen att man lämnar en proposition i syfte att införa sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare.[294]

Den 7 mars 2016 tillsatte landsbygdsminister Sven-Erik Bucht en särskild utredare utsedd för att genomföra en rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen.[295]

Den 9 mars 2016 presenterade regeringen ett diskussionsunderlag för landets framtida indelning av landsting och regioner. Förslaget innebär att nuvarande 21 län ska slås ihop till sex storregioner.[296]

I budgetpropositionen 2016 satsade regeringen 1,1 miljarder kronor för regionala tillväxtåtgärder till samverkansorgan.[297]

Den 3 mars 2016 beslutade regeringen att förstärka anslaget till det Svenska artprojektet med 15 miljoner kronor per år.[298]

Lista över större reformer och beslut[redigera | redigera wikitext]

* anger i och med budgetsamarbete med Vänsterpartiet

  • Höjt tak i a-kassan från 680 kronor per person till 910 kronor *
  • Beslut om att erkänna staten Palestina
  • Införande av så kallade trainee-jobb inom välfärdsyrken *
  • Avtrappning av jobbskatteavdraget för inkomster över 50 000 kronor/månad *
  • Öronmärkt satsning på 10 miljarder kronor till Sveriges kommuner och landsting för att förbättra välfärden *
  • Fritt inträde på statliga museum *
  • Satsning på 17 miljarder kronor till försvaret
  • Beslut om att slopa det så kallade Saudi-avtalet
  • Skärpta asylregler
  • Rätt för alla till utbildning på Komvux *
  • Höjd bensinskatt *
  • Gratis tandvård för alla upp till 21 år och 23 år (2018) *
  • Satsningar för att öka antalet platser på folkhögskolan med 3000 *
  • Sänkt avgift till Kulturskolan *
  • Reducerat ROT-avdrag från 50% till 30% *
  • Gratis medicin till alla barn under 18 år *
  • Slopad bortre tidsgräns i sjukförsäkringen *
  • Halverad moms på mindre reparationstjänster för cyklar, kläder, lädervaror, textilier och skor *
  • Bildandet av Innovationsrådet
  • Glasögonbidrag till alla barn under 18 år *
  • Beslut om att göra Barnkonventionen till svensk lag
  • Utvidgat RUT-avdrag för flyttjänster, trädgårdsarbete och it-tjänster
  • Kriminaliserande av resor, träningsläger och pengainsamling i syfte att förbereda eller delta i terrorhandlingar
  • Öronmärkta satsningar på drygt 3,2 miljarder kronor för byggande av bostäder *
  • Öronmärkta satsningar på 3 miljarder kronor för höja lärarlönerna *
  • Gratis öppenvård för alla över 85 år *
  • Förändrade regler kring sjukpenningsansvar för arbetsgivare
  • Slopad skattereduktion för gåvor *
  • Gratis preventivmedel för alla kvinnor upp till 21 år*
  • Ny finanspolitisk inriktning (slopande av principen "krona för krona")
  • Gratis mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år *
  • Avskaffande av jämställdhetsbonusen *
  • Höjd punktskatt på alkohol *
  • Införande av ID-kontroller mot gränsen till Danmark
  • Höjt bostadstillägg för pensionärer *
  • Slopat vårdnadsbidrag *
  • Öronmärkta satsningar på järnvägsunderhåll med drygt 1,25 miljarder per år *
  • Avvecklande av Fas-3 *
  • Höjd maxtaxa för hemtjänst för pensionärer *
  • Sänkt skatt för pensionärer med pensioner upp till 20 000 kronor i månaden *
  • Höjd sjuk- och aktivitetsersättning *
  • Förslag om att nuvarande 21 län ska slås ihop till sex storregioner
  • Införande av en ny så kallad pappamånad
  • Beslut om att ensamstående kvinnor ska ha rätt till inseminering
  • Förbud mot rökning på uteserveringar (utreds 2016)
  • Slopade nedsatta arbetsgivaravgifter för unga *
  • Sänkt åldersgräns för garantipension från 30 år till 19 år (utreds 2016)
  • Slopat RUT-avdrag för läxhjälp, matlagning och poolrengöring *
  • Satsningar på 17,4 miljarder på klimatinvesteringar *
  • Sänkt skatt på Etanol
  • Beslut om att långtidsarbetslösa ska kunna studera med lön
  • Beslut om att Socialstyrelsen ska ta samma ansvar för spelberoende som för andra beroenden
  • Sänkt bistånd för att finansiera flyktingmottagande
  • Informationsskyldighet för skattekonsulter (Dvs. att de alltid ska berätta för skattemyndigheten om de börjar sälja nya skatteupplägg)
  • Införande av amorteringskrav på bolån
  • Öronmärkt satsning på drygt en miljard för att minska barngrupperna i förskolan *
  • Tredubblat studiebidrag för långtidsarbetslösa
  • Införande av ett tvingande kvotsystem gällande Sveriges kommuners flyktingmottagande
  • Införande av ett statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande
  • Förändrade regler kring skuldsanering för privatpersoner och företag
  • Möjlighet att få CSN-bidrag för körkortsstudier*
  • Ny polisutbildning på högskolenivå
  • Reformerat ersättningssystem för ensamkommande barn och unga
  • Höjd inkomstgräns i bostadsbidraget 
  • Skattesubventioner för minskade arbetsgivaravgifter för nyanställda (växa-stöd)
  • Höjda anslag till forskning
  • Skärpta regler mot skatteförskingring *
  • Höjt tandvårdsbidrag för äldre *
  • En ny kemikalieskatt *
  • Skärpta straff för vapeninnehav
  • Avskaffande av lex-laval
  • Införande av en ny livsmedelsstrategi
  • Återinförandet av värnplikten

Samhällsutveckling under regeringen Löfven[redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshet[redigera | redigera wikitext]

Vid regeringens tillträde i september 2014 låg arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingen på i snitt 7,9% av den arbetsföra befolkningen i åldern 15-74 år. Arbetslösheten har under regeringen Löfven sjunkit successivt. Mellan september 2014 och februari 2016 sjönk arbetslösheten med drygt 1,1% enligt siffror från Arbetsförmedlingen.[299] Antalet lediga arbeten ökade under fjärde kvartalet 2015 med 29,1 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Antalet anställda ökade 2,5 procent.[300]

Brottslighet[redigera | redigera wikitext]

Under 2015 ökade antal anmälda brott i Sverige med 4 procent jämfört med 2014 enligt Brottsförebyggande rådet. Antalet handlagda brott ökade med 4% jämfört med året innan.[301]

Bostadsbyggande[redigera | redigera wikitext]

Vid regeringens tillträdande i september 2014 låg det totala påbörjade antal bostäder på runt 7 450. Bostadsbyggande ökade sedan till 10 900 fjärde kvartalet 2014, 12 300 andra kvartalet 2015 och 16 250 första kvartalet 2016.[302]

Regeringskrisen 2014[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Regeringskrisen i Sverige 2014 och Decemberöverenskommelsen

Efter riksdagsvalet 2014[redigera | redigera wikitext]

Resultatet av riksdagsvalet i september 2014 innebar en parlamentarisk situation där Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans blev större än de fyra borgerliga allianspartierna, men ändå var i minoritet. Sverigedemokraterna ökade sin representation och blev det tredje största partiet i riksdagen, vilket innebar att partiet förstärkte sin vågmästarroll. Samtliga övriga partier gjorde utfästelser att inte samarbeta med Sverigedemokraterna.

Stefan Löfven bildade efter valet en minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Inför sin första budgetproposition gjorde regeringen en överenskommelse med Vänsterpartiet, efter att Centern och Folkpartiet tackat nej till samarbetsinviter.[4] Alliansen och Sverigedemokraterna lade fram sina respektive motförslag.

Budgetomröstningen 2014[redigera | redigera wikitext]

 Voteringsresultatet vid budgetomröstningen den 3 december 2014.
Voteringsresultatet vid budgetomröstningen den 3 december 2014.

Det rådde osäkerhet om hur Sverigedemokraterna skulle rösta i en slutomröstning mellan huvudalternativen. Inför omröstningen hade statsminister Stefan Löfven meddelat, att han inte tänkte regera på basis av annat än regeringens förslag till budget.

Sverigedemokraterna meddelade den 2 december 2014, dagen innan budgetomröstningen, att partiet hade för avsikt att "försöka fälla varje regering och budgetproposition som ger stöd för ökad invandring och som ger Miljöpartiet ett avgörande inflytande över migrationspolitiken", och att de avsåg att stödja Alliansens budgetförslag vid en trolig slutomröstning med regeringens förslag mot allianspartiernas. Därmed uppstod en regeringskris. Regeringens och alliansens budgetar var dock likvärdiga gällande fördelningen till migrationsärenden.

Samma kväll höll statsministern ett krismöte med företrädare för allianspartierna, som förklarade sig ovilliga att omförhandla. Vid budgetomröstningen den 3 december fick i slutomröstningen Alliansens reservation 182 röster mot 153 för regeringspropositionen, varför regeringens förslag föll. Alliansens budget kom därför att gälla för 2015, och regeringen kunde endast föreslå justeringar inom de beslutade ramarna i vårbudgeten.

Utlyst extra val och Decemberöverenskommelsen[redigera | redigera wikitext]

Statsminister Stefan Löfven meddelade vid en presskonferens den 3 december 2014 att han avsåg att den 29 december utlysa ett extra riksdagsval, med anledning av att regeringen samma dag inte uppnått majoritet för sitt förslag till budget för 2015. Det extra valet till riksdagen planerades till söndagen den 22 mars 2015.

På en presskonferens den 27 december 2014 meddelade ledarna för regeringspartierna och oppositionspartierna i Alliansen att en överenskommelse hade träffats, som partierna kallade Decemberöverenskommelsen. Målet med överenskommelsen var att möjliggöra för minoritetsregeringar att styra landet enligt sitt eget budgetförslag, men att de fortfarande måste göra uppgörelser med andra partier om andra frågor. Utanför överenskommelsen stod de båda riksdagspartierna Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Stefan Löfven meddelade också under presskonferensen, att regeringen på grund av denna överenskommelse avskrivit planerna på att utlysa extra val. Därmed var regeringskrisen över.

I oktober 2015 höll det minsta oppositionspartiet Kristdemokraterna sitt riksting och den 9 oktober röstade tinget om decemberöverenskommelsen. Partiledaren Ebba Busch Thor sammanfattade sitt främsta argument för överenskommelsen med "Pacta sunt servanda. Ingångna avtal ska hållas." Sara Skyttedal (ordförande för KDU), Lars Adaktusson (EU-parlamentariker) och Anders Andersson var tre framträdande kritiker till uppgörelsen. Tinget röstade för förslaget att aktivt lämna decemberöverenskommelsen. Senare samma dag meddelade först Moderaternas partiledare Kinberg Batra, och därefter övriga allianspartier, att överenskommelsen genom Kristdemokraternas beslut hade upphävts. Statsminister Stefan Löfven kallade beslutet för "Upprörande".[303]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Överflyttades, med delvis ändrat ansvar, till Statsrådsberedningen.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stefan Löfven har inte förordnat någon ställföreträdare för statsministern enligt 7 kap. 8 § Regeringsformen, varför det statsråd med flest tjänstgöringsår ersätter honom vid frånvaro. Detta statsråd är Margot Wallström. Åsa Romsons och Isabella Lövins titel vice statsminister är endast ceremoniell.
  2. ^ [a b c d] Sverige har fått en ny regering, Sveriges riksdag, http://www.riksdagen.se/sv/Start/Aktuellt/Riksdagen-rostar-om-forslaget-till-statsminister/, läst 5 oktober 2014 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac] Sveriges nya regering, Regeringskansliet, 3 oktober 2014, arkiverad från ursprungsadressen den 4 oktober 2014, https://web.archive.org/web/20141004181638/http://www.regeringen.se/sb/d/109/a/247135, läst 5 oktober 2014 
  4. ^ [a b c d e] Regeringsombildning 25 maj 2016, Regeringskansliet, 25 maj 2016, http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/05/regeringsombildning-25-maj-2016/, läst 25 maj 2016 
  5. ^ regeringen.se - Aida Hadzialic Arkiverad 29 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Hadzialic: Jag har uppfostrats till att ta ansvar för mina handlingar, Dagens industri, 13 augusti 2016
  7. ^ Anna Ekström blir ny gymnasieminister, Aftonbladet, 13 september 2016
  8. ^ Nya IT-ministern lovar satsa på startups, MobilBusiness, 6 oktober 2014
  9. ^ Kaplan: Jag väljer att kliva åt sidan, Aftonbladet, 18 april 2016
  10. ^ Nya ministern: Jesus är förebild i alla mina val, Dagen, 3 oktober 2014
  11. ^ [a b c d e f g] Kerpner, Joachim, ”Här är de nya ministrarna”, Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19636781.ab, läst 5 oktober 2014 
  12. ^ ”Kritikstormen mot Mehmet Kaplan: Detta har hänt”. SVT Nyheter. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/kritikstormen-kring-mehmet-kaplan-detta-har-hant. Läst 18 februari 2017. 
  13. ^ ”Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) avgår - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/sverige/bostadsminister-mehmet-kaplan-mp-avgar/. Läst 20 april 2016. 
  14. ^ ”Här är de nya ministrarna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article22885285.ab. Läst 25 maj 2016. 
  15. ^ Radio, Sveriges. ”Fastnade i alkoholkontroll – Aida Hadzialic avgår - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6495926. Läst 22 augusti 2016. 
  16. ^ ”Regeringsförklaring 2014 - www.socialdemokraterna.se”. www.socialdemokraterna.se. http://www.socialdemokraterna.se/Stefan-Lofven/Tal-och-artiklar/2014/Regeringsforklaring-2014/. Läst 24 oktober 2015. 
  17. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (3 oktober 2014). ”Regeringsförklaringen 3 oktober 2014” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2014/10/regeringsforklaringen-3-oktober-2014/. Läst 25 februari 2016. 
  18. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (15 september 2015). ”Regeringsförklaringen den 15 september 2015” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/tal/2015/09/regeringsforklaringen-den-15-september-2015/. Läst 25 februari 2016. 
  19. ^ Radio, Sveriges. ”Detta har hänt: Attack i centrala Stockholm - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6669814. Läst 17 april 2017. 
  20. ^ Radio, Sveriges. ”Stefan Löfven: Ett terrordåd - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6669783. Läst 17 april 2017. 
  21. ^ Radio, Sveriges. ”Statsministern: Sverige har attackerats - P4 Sjuhärad”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6669681. Läst 17 april 2017. 
  22. ^ Hela statsminister Stefan Löfvens tal” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/hela-statsminister-stefan-lofvens-tal/. Läst 17 april 2017. 
  23. ^ Nyheter, SVT. ”Svenska folket nöjt med Löfven efter terrordådet” (på sv). svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenska-folket-nojda-med-stefan-lofven-efter-terrordadet. Läst 17 april 2017. 
  24. ^ S framåt och MP under riksdagsspärren”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wlOjn/s-framat-och-mp-under-riksdagssparren. Läst 17 april 2017. 
  25. ^ Löfven hyllas i USA efter terrorattacken” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/lofven-hyllas-i-usa-efter-terrorattacken/. Läst 17 april 2017. 
  26. ^ Torbjörn Nilsson: Den nya Stefan Löfven är född” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/den-nye-stefan-lofven-ar-fodd/. Läst 17 april 2017. 
  27. ^ ”Wallström: Vi ska ha en feministisk utrikespolitik - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5982258. Läst 25 februari 2016. 
  28. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 maj 2015). ”En feministisk utrikespolitik” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/en-feministisk-utrikespolitik/. Läst 25 februari 2016. 
  29. ^ ””Därför erkänner Sverige i dag staten Palestina” - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/debatt/darfor-erkanner-sverige-i-dag-staten-palestina/. Läst 24 februari 2016. 
  30. ^ ”Israel kallar hem sin ambassadör”. http://www.dn.se/nyheter/israel-kallar-hem-sin-ambassador/. Läst 24 oktober 2015. 
  31. ^ ”Säg upp saudiavtalet nu när vi har chansen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article20272827.ab. Läst 25 februari 2016. 
  32. ^ ”Regeringen bör säga upp Saudiavtalet”. SvD.se. http://www.svd.se/regeringen-bor-saga-upp-saudiavtalet. Läst 25 februari 2016. 
  33. ^ Stensson, Carina |. ”Mer debatt om Saudiavtalet:”. SvD.se. http://www.svd.se/mer-debatt-om-saudiavtalet. Läst 25 februari 2016. 
  34. ^ ”Näringslivstoppar: Behåll Saudiavtalet - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6109872. Läst 25 februari 2016. 
  35. ^ Küchler, Teresa |. ”Sverige överger militära Saudiavtalet”. SvD.se. http://www.svd.se/sverige-overger-militara-saudiavtalet. Läst 25 februari 2016. 
  36. ^ ”Saudiavtalet kommer inte att förlängas - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/sverige/saudiavtalet-kommer-inte-att-forlangas/. Läst 25 februari 2016. 
  37. ^ ”Löfven bekräftar: Saudiavtalet förlängs inte”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20446145.ab. Läst 25 februari 2016. 
  38. ^ ”31 näringslivstoppar: Bryt inte avtalet med Saudiarabien - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/ekonomi/31-naringslivstoppar-bryt-inte-avtalet-med-saudiarabien/. Läst 25 februari 2016. 
  39. ^ ”Wallström hyllas i USA för kritiken mot Saudiarabien - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/sverige/wallstrom-hyllas-i-usa-for-kritiken-mot-saudiarabien-1/. Läst 25 februari 2016. 
  40. ^ ”Expert: Wallströms kritik är helt korrekt”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20505465.ab. Läst 25 februari 2016. 
  41. ^ ”Wallström står på sig: Straffet är medeltida - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6185874. Läst 25 februari 2016. 
  42. ^ Delling, Hannes |. ”Wallströms tal stoppat av Saudiarabien”. SvD.se. http://www.svd.se/wallstroms-tal-stoppat-av-saudiarabien. Läst 25 februari 2016. 
  43. ^ ”Saudiarabien kallar hem ambassadör”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/saudiarabien-kallar-hem-ambassador/. Läst 25 februari 2016. 
  44. ^ TT, Ekot /. ”Uppgifter: Saudiarabiens ambassadör är tillbaka i Sverige - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6128537. Läst 25 februari 2016. 
  45. ^ ”Wallström hyllas i USA för kritiken mot Saudiarabien - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/sverige/wallstrom-hyllas-i-usa-for-kritiken-mot-saudiarabien-1/. Läst 17 april 2016. 
  46. ^ "Sverige erkänner inte Västsahara", TT genom Svenska Dagbladet, 15 januari 2016. Åtkomst den 14 februari 2016.
  47. ^ "Västsahara och U-svängen", Kaliber, Sveriges Radio, 13 februari 2016. Åtkomst den 13 februari 2016.
  48. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 mars 2016). ”Sverige antar strategi för jämställdhet och hållbarhet inom FN:s livsmedelsorgan WFP” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/sverige-tar-strategi-for-jamstalldhet-och-hallbarhet-inom-fns-livsmedelsorgan-wfp/. Läst 26 mars 2016. 
  49. ^ ”Sverige invalt i FN:s säkerhetsråd”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/utrikes/article23081603.ab. Läst 28 juni 2016. 
  50. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (24 augusti 2016). ”USA:s vicepresident Joe Biden besöker Sverige” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/08/usas-vicepresident-joe-biden-besoker-sverige/. Läst 26 december 2016. 
  51. ^ ”SvD.se”. http://www.svd.se/presstraff-med-stefan-lofven-och-joe-biden. Läst 26 december 2016. 
  52. ^ Saudiarabien invalt i FN:s Kvinnokommission” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/saudiarabien-invalt-i-fn-s-kvinnokommission-1.4248922. Läst 8 maj 2017. 
  53. ^ Gummesson, Jonas. ”UD: Sju länder lade ner sin röst om Saudiarabien” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/ud-inga-nej-roster-nar-saudi-valdes-till-kvinnokommission/om/kontroversen-kring-sveriges-saudirost. Läst 8 maj 2017. 
  54. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 juni 2015). ”Ny strategi ska stärka sexuella och reproduktiva rättigheter i Afrika” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/06/srhr-strategi-for-afrika/. Läst 13 maj 2016. 
  55. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (26 augusti 2015). ”Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Afrika söder om Sahara” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/land--och-regionsstrategier/2015/08/strategi-for-sexuell-och-reproduktiv-halsa/. Läst 18 maj 2016. 
  56. ^ ”Midwives4All - A campaign to raise awareness about midwives”. midwives4all.org. http://midwives4all.org. Läst 18 maj 2016. 
  57. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 mars 2016). ”Isabella Lövins tal vid barnvagnsmarschen 5 mars 2016” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/tal/2016/03/isabella-lovins-tal-vid-barnvagnsmarschen-5-mars-2016/. Läst 18 maj 2016. 
  58. ^ Stiernstedt, Jenny Stiernstedt. ”4 svenska miljarder till Gröna fonden”. SvD.se. http://www.svd.se/4-svenska-miljarder-till-grona-fonden. Läst 13 maj 2016. 
  59. ^ ”Grön klimatfond kickar igång”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/gron-klimatfond-kickar-igang. Läst 13 maj 2016. 
  60. ^ "The International Dialogue's Leadership", pbsbdialogue.org. Åtkomst den 17 maj 2016.
  61. ^ ”Home”. www.pbsbdialogue.org. http://www.pbsbdialogue.org/en/. Läst 13 maj 2016. 
  62. ^ ”Stockholm declaration”. http://www.pbsbdialogue.org/media/filer_public/1e/23/1e237c73-5518-4a03-9a87-b1aa6d914d20/stockholm_declaration.pdf. Läst 13 maj 2016. 
  63. ^ ”Hans Rosling on Twitter”. Twitter. https://twitter.com/hansrosling/status/718931195439013889. Läst 13 maj 2016. 
  64. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 september 2015). ”Biståndsbudget 2016: Ökade satsningar på Syrienkrisen, klimatet och det humanitära arbetet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/09/bistandsbudget-2016-okade-satsningar-pa-syrienkrisen-klimatet-och-det-humanitara-arbetet/. Läst 7 mars 2016. 
  65. ^ Mari Forssblad. "Rekordmycket från biståndsbudgeten läggs på asylmottagning", Sveriges television, 22 september 2015. Åtkomst 23 september 2015.
  66. ^ Rapport kl 19:30 (vid 10m55s), Sveriges television den 20 oktober 2015.
  67. ^ ”Regeringen sätter gräns för avdragen i biståndet - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 25 november 2015. http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-satter-grans-for-avdragen-i-bistandet/. Läst 13 maj 2016. 
  68. ^ "Ställer regeringen grupper mot varandra?", P1-morgon, Sveriges radio, 13 november 2015. Åtkomst 13 november 2015.
  69. ^ ”Minskar biståndet med fyra miljarder”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/agenda/article22621393.ab. Läst 15 april 2016. 
  70. ^ Johan Bergendorff. "Minskat bistånd till hiv och tbc", Sveriges Radio, 13 februari 2016. Åtkomst den 13 februari 2016.
  71. ^ Ekot kl 23:00 den 13 april 2016.
  72. ^ ”Minister: Bistånd till hälsa är fortsatt prioriterat”. SvD.se. http://www.svd.se/minister-bistand-till-halsa-ar-fortsatt-prioriterat. Läst 13 maj 2016. 
  73. ^ ”Biståndspengar gick till röstjakt på svensk plats i FN:s säkerhetsråd - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 4 april 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/bistandspengar-gick-till-rostjakt-pa-svensk-plats-i-fns-sakerhetsrad/. Läst 10 juni 2016. 
  74. ^ webbredaktör, FN-förbundets. ”Svenska FN-förbundet”. www.fn.se. Arkiverad från originalet den 2 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160602055216/http://www.fn.se/press/nyheter/regeringen-alltfor-passiv-om-sakerhetsradet/. Läst 10 juni 2016. 
  75. ^ ”Uppgift: Svenska biståndspengar köpte FN-röster”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/bistandspengar-till-fn-rostvarvning. Läst 10 juni 2016. 
  76. ^ Mattias Carlsson. "Biståndspengar gick till röstjakt på svensk plats i FN:s säkerhetsråd", Dagens Nyheter, 4 april 2016. Åtkomst den 4 maj 2016.
  77. ^ Radio, Sveriges. ”Wallström tillbakavisar kritik om biståndspengar - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6404798. Läst 13 maj 2016. 
  78. ^ Radio, Sveriges. ”Spelar det roll om Sverige väljs in i FN:s säkerhetsråd? - Studio Ett”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6424369. Läst 13 maj 2016. 
  79. ^ ”Löfvens krav till EU: Ny asylpolitik och mer socialt Europa | europaportalen.se”. www.europaportalen.se. http://www.europaportalen.se/2016/03/lofvens-krav-till-eu-ny-asylpolitik-och-mer-socialt-europa. Läst 10 mars 2016. 
  80. ^ ”Svårt få EU ta emot flyktingar som kommit till Sverige - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/sverige/svart-fa-eu-ta-emot-flyktingar-som-kommit-till-sverige/. Läst 10 mars 2016. 
  81. ^ ”Löfvens nya bakslag efter EU-toppmötet”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/lofvens-nya-bakslag-efter-eu-toppmotet/. Läst 10 mars 2016. 
  82. ^ ”Löfven hotar med flyktingstopp | europaportalen.se”. www.europaportalen.se. http://www.europaportalen.se/2015/10/lofven-hotar-med-flyktingstopp. Läst 10 mars 2016. 
  83. ^ ”Här är Löfvens krav- lista till Angela Merkel”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/har-ar-lofvens-krav--lista-till-angela-merkel/. Läst 10 mars 2016. 
  84. ^ ”Löfven: Här är Sveriges linje i flyktingfrågan”. SvD.se. http://www.svd.se/0900-lofven-haller-presskonferens. Läst 10 mars 2016. 
  85. ^ ”Löfven: EU bör ta emot 100 000 kvotflyktingar”. Dagens Arena. http://www.dagensarena.se/innehall/lofven-eu-borde-ta-emot-100-000-kvotflyktingar/. Läst 10 mars 2016. 
  86. ^ ”Löfven: ”I dag sörjer Sverige med det franska folket””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21764436.ab. Läst 22 mars 2016. 
  87. ^ ”Kungen: Ett attentat mot vårt samhälle”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/lofven-feg-vidrig-handling. Läst 22 mars 2016. 
  88. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (2 mars 2015). ”Vad är TTIP?” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/03/vad-ar-ttip/. Läst 10 mars 2016. 
  89. ^ Direkt. ”Löfven upprepade sitt stöd för frihandelsavtalet”. SvD.se. http://www.svd.se/eu-toppmote-ny-tvistelosning-maste-hittas-for-ttip-lofven. Läst 10 mars 2016. 
  90. ^ ”Frihandeln ett vågspel”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article20503890.ab. Läst 10 mars 2016. 
  91. ^ ”Bara fördelar – då är det sunt att ana ugglor i mossen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article20502064.ab. Läst 10 mars 2016. 
  92. ^ ”David Camerons tuffa krav på EU”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21733983.ab. Läst 14 mars 2016. 
  93. ^ ”Avtal klart om britter i EU”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22297352.ab. Läst 14 mars 2016. 
  94. ^ ”Löfven: ”De kan inte tro att allt ska fortsätta som förr””. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article23083397.ab. Läst 28 juni 2016. 
  95. ^ ”Löfven: ”Attack mot det demokratiska Europa””. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/lofven-attack-mot-det-demokratiska-europa/. Läst 22 mars 2016. 
  96. ^ ”Löfven: Europa ska slå tillbaka”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article22492139.ab. Läst 22 mars 2016. 
  97. ^ ”Löfvens ord till terrorns offer: Vi delar er smärta”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22499377.ab. Läst 23 mars 2016. 
  98. ^ ”Mindre barngrupper i förskolan - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 12 mars 2015. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/mindre-barngrupper-i-forskolan/. Läst 4 maj 2016. 
  99. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 april 2016). ”Kampanj för fler lärare och förskollärare” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/kampanj-for-fler-larare-och-forskollarare/. Läst 3 maj 2016. 
  100. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (12 maj 2016). ”Läroplanen får nya avsnitt om förskoleklassen och fritidshemmen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/05/laroplanen-far-nya-avsnitt-om-forskoleklassen-och-fritidshemmen/. Läst 19 maj 2016. 
  101. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 december 2016). ”Kompetensutveckling för personal i förskolan” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/12/kompetensutveckling-for-personal-i-forskolan/. Läst 26 december 2016. 
  102. ^ ”Uppgörelse om betyg från fyran - P4 Sjuhärad”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6091245. Läst 24 oktober 2015. 
  103. ^ ”Försök med betyg från fjärde klass - DN.SE” (på sv-SE). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/politik/forsok-med-betyg-fran-fjarde-klass/. Läst 24 oktober 2015. 
  104. ^ ”Regeringen presenterar lärarlönelyft - www.socialdemokraterna.se”. www.socialdemokraterna.se. http://www.socialdemokraterna.se/Pressrum/nyheter/Regeringen-presenterar-lararlonelyft/. Läst 25 februari 2016. 
  105. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (30 september 2015). ”Programmering in på schemat i ny skolstrategi” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/09/programmering-in-pa-schemat-i-ny-skolstrategi/. Läst 20 mars 2016. 
  106. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 december 2015). ”Satsning på specialpedagogik” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/satsning-pa-specialpedagogik/. Läst 7 mars 2016. 
  107. ^ ”Regeringen satsar på specialpedagogik”. Dagens Arena. http://www.dagensarena.se/innehall/regeringen-satsar-pa-specialpedagogik/. Läst 14 mars 2016. 
  108. ^ [a b c d e] Regeringskansliet, Regeringen och (21 september 2015). ”Budgetpropositionen för 2016” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2015/09/prop.-2015161/. Läst 3 maj 2016. 
  109. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 februari 2015). ”Utbildningspolitik för en bra start i Sverige” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/02/utbildningspolitik-for-en-bra-start-i-sverige/. Läst 29 februari 2016. 
  110. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (3 mars 2016). ”Ytterligare undervisningstid i matematik” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2016/03/ytterligare-undervisningstid-i-matematik/. Läst 29 mars 2016. 
  111. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (23 september 2014). ”Regeringens politik” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/. Läst 26 mars 2016. 
  112. ^ ”Ministern öppnar för förbud av religiösa friskolor”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article23074946.ab. Läst 28 juni 2016. 
  113. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (7 december 2016). ”Klyftorna i skolan måste vi bekämpa” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/12/klyftorna-i-skolan-maste-vi-bekampa/. Läst 26 december 2016. 
  114. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (31 oktober 2016). ”En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/10/sou-201677/. Läst 26 december 2016. 
  115. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 december 2015). ”Miljardsatsning på nya generationens biologiska läkemedel” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/miljardsatsning-pa-nya-generationens-biologiska-lakemedel2/. Läst 4 mars 2016. 
  116. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (23 november 2015). ”Regeringen satsar på försöksverksamhet för att underlätta validering av utländsk utbildning” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/11/regeringen-satsar-pa-forsoksverksamhet-for-att-underlatta-validering-av-utlandsk-utbildning/. Läst 7 mars 2016. 
  117. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 mars 2016). ”Ny ordning vid tillsättning av styrelser” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/ny-ordning-vid-tillsattning-av-styrelser/. Läst 27 mars 2016. 
  118. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 april 2016). ”2016 års ekonomiska vårproposition” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/04/prop.-201516100/. Läst 3 maj 2016. 
  119. ^ ”Studiestartstöd på 9.000 kronor ska locka till studier”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/studiestartstod-pa-9000-kr-ska-locka-till-studier. Läst 10 juni 2016. 
  120. ^ ”Uppgörelse om pengar till försvaret klar - DN.SE” (på sv-SE). DN.SE. http://www.dn.se/ekonomi/uppgorelse-om-pengar-till-forsvaret-klar/. Läst 24 oktober 2015. 
  121. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 september 2015). ”Försvaret i budgetpropositionen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/09/forsvaret-i-budgetpropositionen/. Läst 14 mars 2016. 
  122. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (2 mars 2017). ”Regeringen återaktiverar mönstring och grundutbildning med värnplikt” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2017/03/regeringen-ateraktiverar-monstring-och-grundutbildning-med-varnplikt/. Läst 17 mars 2017. 
  123. ^ ”Länderna som kränker Sveriges territorium - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/sverige/landerna-som-kranker-sveriges-territorium/. Läst 25 februari 2016. 
  124. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (23 april 2015). ”Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2015/04/prop.-201415109/. Läst 29 februari 2016. 
  125. ^ ”Nytt avtal öppnar för Nato i Sverige”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21028276.ab. Läst 27 februari 2016. 
  126. ^ ”Riksdagen säger ja till Natoavtal”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ja-till-natoavtal. Läst 26 maj 2016. 
  127. ^ ””Filmavtalet sägs upp 2017 – ersätts med ny filmpolitik” - DN.SE” (på sv-SE). DN.SE. http://www.dn.se/debatt/filmavtalet-sags-upp-2017-ersatts-med-ny-filmpolitik/. Läst 24 oktober 2015. 
  128. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 september 2015). ”Regeringen satsar 359 miljoner kronor på mer kultur till fler” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/09/pressmeddelande-regeringen-satsar-359-miljoner-kronor-pa-mer-kultur-till-fler/. Läst 4 mars 2016. 
  129. ^ ”Fri entré på statliga museer införs 2016 - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/fri-entre-pa-statliga-museer-infors-2016/. Läst 24 februari 2016. 
  130. ^ ”Här är vinnarna – och förlorarna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21447207.ab. Läst 25 februari 2016. 
  131. ^ ”Regeringen satsar på fristadskonstnärer - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/regeringen-satsar-pa-fristadskonstnarer/. Läst 14 mars 2016. 
  132. ^ TT. ”Oro inför den nya filmpropositionen”. Metro. http://www.metro.se/nyheter/oro-infor-den-nya-filmpropositionen/Hdzpcj!Bs3XrJQ1vmoZfctnR6Tmkw/. Läst 5 april 2016. 
  133. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 mars 2016). ”Uppdrag till Arbetsförmedlingen om romsk inkludering” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2016/03/uppdrag-till-arbetsformedlingen-om-romsk-inkludering/. Läst 26 mars 2016. 
  134. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (12 april 2016). ”Satsning på ett nytt svensk-judiskt museum” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/04/satsning-pa-ett-nytt-svensk-judiskt-museum/. Läst 15 april 2016. 
  135. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (2 juni 2016). ”Hillevi Engström utses till ny nationell samordnare mot våldsbejakande extremism” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/hillevi-engstrom-utses-till-ny-nationell-samordnare-mot-valdsbejakande-extremism/. Läst 10 juni 2016. 
  136. ^ Nyheter, SVT. ”Magnus Ranstorp sågar Alice Bah Kuhnkes påståenden om IS-avhoppare” (på sv). svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/magnus-ranstorp. Läst 14 mars 2017. 
  137. ^ ”Regeringen stärker den inre utlänningskontrollen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/paflykt/article21508521.ab. Läst 4 mars 2016. 
  138. ^ ”Flyktinguppgörelsen är klassisk kohandel”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21637689.ab. Läst 24 oktober 2015. 
  139. ^ ”Flyktinguppgörelsen klar”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3941081.ece. Läst 24 oktober 2015. 
  140. ^ ”V utanför flyktinguppgörelse - DN.SE” (på sv-SE). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/politik/v-utanfor-flyktinguppgorelse/. Läst 24 oktober 2015. 
  141. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (24 november 2015). ”Regeringen föreslår åtgärder för att skapa andrum för svenskt flyktingmottagande” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-foreslar-atgarder-for-att-skapa-andrum-for-svenskt-flyktingmottagande/. Läst 24 februari 2016. 
  142. ^ ”Regeringen: Ny lagstiftning för färre asylsökande”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-utokade-id-kontroller-vid-gransen. Läst 24 februari 2016. 
  143. ^ ”Regeringen vill satsa på asylboenden och SFI” (på sv-SE). Omni. http://omni.se/topic/240869ed-3253-48e6-a318-12ec59a37630/e94aea6d-097a-4067-9eb7-6f1af6c54312. Läst 4 mars 2016. 
  144. ^ ”Sverige inför id-kontroller”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/live/sverige-infor-id-kontroller. Läst 26 februari 2016. 
  145. ^ ”Morgan Johansson om id-kontrollerna: ”Gör det för att vi måste””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21956189.ab. Läst 26 februari 2016. 
  146. ^ ”Tågbolaget sågar uttalandet: Morgan Johansson har inte förstått”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21911564.ab. Läst 26 februari 2016. 
  147. ^ Kudo, Per. ”Oklarheter kring id-kontroller väcker kritik”. SvD.se. http://www.svd.se/oklarheter-kring-id-kontroller-vacker-kritik. Läst 26 februari 2016. 
  148. ^ ”Skärpta asylregler ska få fler att lämna landet”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22380084.ab. Läst 4 mars 2016. 
  149. ^ ”M-kritik: ”Regeringen bryter överenskommelse””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article22580861.ab. Läst 6 april 2016. 
  150. ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (13 april 2016). ”Vårbudgeten 2016 på fem minuter” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/04/varbudgeten-2016-pa-fem-minuter/. Läst 15 april 2016. 
  151. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (31 augusti 2015). ”Ojnare blir naturskyddsområde och regeringen satsar för industriell näringslivsutveckling på Gotland” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/08/ojnare-blir-naturskyddsomrade-och-regeringen-satsar-for-industriell-naringslivsutveckling-pa-gotland/. Läst 7 mars 2016. 
  152. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (9 september 2015). ”Regeringen satsar på elbilar och elbussar” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/09/regeringen-satsar-pa-elbilar-och-elbussar/. Läst 7 mars 2016. 
  153. ^ [a b] ”Nystart för Löfvens regering”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20628194.ab. Läst 1 mars 2016. 
  154. ^ ”Så påverkas du av vårbudgeten”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20628436.ab. Läst 25 februari 2016. 
  155. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (6 december 2015). ”Åsa Romson medlar frågor om anpassning under klimattoppmötet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/asa-romson-medlar-fragor-om-anpassning-under-klimattoppmotet/. Läst 25 februari 2016. 
  156. ^ ”Avtalet punkt för punkt”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21930322.ab. Läst 25 februari 2016. 
  157. ^ ”Klimatsatsning i regeringens budget”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21424344.ab. Läst 25 februari 2016. 
  158. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (16 september 2015). ”Regeringen investerar för klimatet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/09/regeringen-investerar-for-klimatet/. Läst 25 februari 2016. 
  159. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 september 2015). ”Satsningar för en giftfri vardag och skydd av värdefull natur” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/09/satsningar-for-en-giftfri-vardag-och-skydd-av-vardefull-natur/. Läst 25 februari 2016. 
  160. ^ ”Budgeten för 2015 - www.socialdemokraterna.se”. www.socialdemokraterna.se. http://www.socialdemokraterna.se/Pressrum/nyheter/Budgetpropositionen2015/. Läst 25 februari 2016. 
  161. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (9 mars 2016). ”Miljömålsberedningen föreslår ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål till 2045 och en klimatlag som reglerar former för arbetet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/miljomalsberedningen-foreslar-ett-klimatpolitiskt-ramverk-med-klimatmal-till-2045-och-en-klimatlag-som-reglerar-former-for-arbetet/. Läst 20 mars 2016. 
  162. ^ ”Sänker skatten på miljöbränsle”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22439494.ab. Läst 20 mars 2016. 
  163. ^ ”Regeringen vill ha centrum för utbyte av kemikalier”. NyTeknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3968015.ece. Läst 20 mars 2016. 
  164. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (2 juli 2016). ”Regeringen ställer sig bakom den föreslagna avyttringen av Vattenfalls brunkolsverksamhet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/07/regeringen-staller-sig-bakom-den-foreslagna-avyttringen-av-vattenfalls-brunkolsverksamhet/. Läst 2 juli 2016. 
  165. ^ ”Vattenfalls brunkolsaffär stoppas inte”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23103690.ab. Läst 2 juli 2016. 
  166. ^ ”Regeringen föreslår historisk klimatreform för Sverige”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/02/regeringen-foreslar-historisk-klimatreform-for-sverige/. Läst 6 april 2017. 
  167. ^ ”Is the Swedish deputy PM trolling Trump with this all-female photo?” (på en). The Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2017/feb/03/sweden-criticises-us-climate-stance-as-it-reveals-ambitious-carbon-emissions-law. Läst 6 april 2017. 
  168. ^ ”Ett bonus-malus-system för nya bilar”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/ett-bonusmalus-system-for-nya-bilar/. Läst 6 april 2017. 
  169. ^ ”S och MP eniga om kärnkraft – inget krav på stängning - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5979584. Läst 29 februari 2016. 
  170. ^ ”Ny skatt bromsar satsningar på solel - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-skatt-bromsar-satsningar-pa-solel/. Läst 25 februari 2016. 
  171. ^ ”Ibrahim Baylan släckte lampan”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article20672323.ab. Läst 25 februari 2016. 
  172. ^ ”Regeringens proposition 2014/15:100”. http://www.regeringen.se/contentassets/16577670d2c147cb9db90a39e70a549f/2015-ars-ekonomiska-varproposition-hela-dokumentet-prop.-201415100. Läst 19 april 2016. 
  173. ^ ”Regeringens proposition 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016 Förslag till statens budget för 2016, finansplan och skattefrågor”. http://www.regeringen.se/contentassets/49618bcb4fd94b6081d9696f55bc7f8d/forslag-till-statens-budget-for-2016-finansplan-och-skattefragor-kapitel-1-12-och-bilagor-1-16.pdf. Läst 19 april 2016. 
  174. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (7 april 2016). ”En ny elsäkerhetslag” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/en-ny-elsakerhetslag/. Läst 19 april 2016. 
  175. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 maj 2016). ”Regeringen satsar på att halvera Sveriges elbehov för belysning” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/05/regeringen-satsar-pa-att-halvera-sveriges-elbehov-for-belysning/. Läst 4 maj 2016. 
  176. ^ ”Uppgörelse klar om energipolitiken”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article22976813.ab. Läst 10 juni 2016. 
  177. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 november 2016). ”Så tar regeringen bort skatten på solel” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/11/sa-tar-regeringen-bort-skatten-pa-solel/. Läst 24 januari 2017. 
  178. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 november 2016). ”Överenskommelse om Sveriges mål för energieffektivisering” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/11/overenskommelse-om-sveriges-mal-for-energieffektivisering/. Läst 24 januari 2017. 
  179. ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (15 april 2015). ”Vårändringsbudget för 2015” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2015/04/prop.-20141599/. Läst 17 mars 2016. 
  180. ^ ”Riksdagen röstade för en tredje pappamånad” (på sv-SE). Dina Pengar. http://www.expressen.se/dinapengar/riksdagen-rostade-for-en-tredje-pappamanad/. Läst 4 mars 2016. 
  181. ^ ”Bortre gränsen i sjukförsäkringen tas bort – frågor och svar”. http://www.forsakringskassan.se/press/kommentarer_press/bortre_tidsgransen_i_sjukforsakringen. Läst 29 februari 2016. 
  182. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (30 mars 2015). ”Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2015/03/ds-201517/. Läst 29 februari 2016. 
  183. ^ ”Avskaffandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen”. http://www.regeringen.se/contentassets/dc2a2a85969d4961836123c7bade0e01/avskaffande-av-den-bortre-tidsgransen-i-sjukforsakringen-ds-201517. Läst 29 februari 2016. 
  184. ^ ””Förtidspension” möjlig från 19 år”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22477115.ab. Läst 20 mars 2016. 
  185. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (6 april 2016). ”Regeringen föreslår ökade incitament för arbetsgivare i de långa sjukfallen genom ny hälsoväxling” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/regeringen-foreslar-okade-incitament-for-arbetsgivare-i-de-langa-sjukfallen-genom-ny-halsovaxling/. Läst 9 april 2016. 
  186. ^ ””Rökfria uteserveringar nästa steg för att minska rökningen” - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/debatt/rokfria-uteserveringar-nasta-steg-for-att-minska-rokningen/. Läst 27 februari 2016. 
  187. ^ ”Ensamstående kan få insemineras”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22084266.ab. Läst 1 mars 2016. 
  188. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 januari 2016). ”Staten och SKL överens om satsning på kompetensförsörjningen inom vården” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/staten-och-skl-overens-om-satsning-pa-kompetensforsorjningen-inom-varden/. Läst 20 mars 2016. 
  189. ^ ”Rena sprutor ett första steg ur gravt missbruk”. norrteljetidning.se. http://norrteljetidning.se/ledare/1.3590782-rena-sprutor-ett-forsta-steg-ur-gravt-missbruk. Läst 27 februari 2016. 
  190. ^ ”RNS ville diskutera knark – en politiker beredd att komma: "Bättre uppslutning valår"”. allehanda.se. http://www.allehanda.se/angermanland/harnosand/rns-ville-diskutera-knark-en-politiker-beredd-att-komma-battre-uppslutning-valar. Läst 16 april 2016. 
  191. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (9 februari 2016). ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivelse/2016/02/skr.20151686/. Läst 18 maj 2016. 
  192. ^ ”Regeringen satsar på demensvård - Neurologi i Sverige” (på sv-SE). Neurologi i Sverige. http://www.neurologiisverige.se/miljonsatsning-inom-demensvarden/. Läst 14 mars 2016. 
  193. ^ ”Regeringen: ”Spärra utländska spelsajter””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/granskning/spelmissbruk/article22496108.ab. Läst 3 april 2016. 
  194. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 april 2016). ”"Vi satsar 10 miljarder per år på välfärden"” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/04/vi-satsar-10-miljarder-per-ar-pa-valfarden/. Läst 5 april 2016. 
  195. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (25 mars 2015). ”Stimulans för ökat byggande” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/03/stimulans-for-okat-byggande/. Läst 17 mars 2016. 
  196. ^ ”Regeringen vill satsa 6,7 miljarder kronor på nya billiga bostäder | Hyresgästföreningen”. Hyresgästföreningen. http://www.hyresgastforeningen.se/aktuellt/nyheter/00/03/regeringen-vill-satsa-67-miljarder-kronor-pa-nya-billiga-bostader/. Läst 14 mars 2016. 
  197. ^ ”Här är vinnarna – och förlorarna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21447207.ab. Läst 17 mars 2016. 
  198. ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (13 januari 2016). ”Nya reformer för fler bostäder” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/01/nya-reformer-for-fler-bostader/. Läst 17 mars 2016. 
  199. ^ ”Nu ska kommunerna pressas att bygga mer - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/ekonomi/nu-ska-kommunerna-pressas-att-bygga-mer/. Läst 20 mars 2016. 
  200. ^ ”Kaplan hotar kommuner med sanktioner”. di.se. http://www.di.se/artiklar/2016/3/18/kaplan-hotar-kommuner-med-sanktioner/. Läst 20 mars 2016. 
  201. ^ ”Bostadsfrågor i regeringens vårbudget”. http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2015/apr/Sidor/Bostadsfr%C3%A5gor-i-regeringens-v%C3%A5rbudget.aspx. Läst 17 april 2016. 
  202. ^ ”Sammanfattning av regeringens förslag (bostäder 21 juni)”. http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/pdf/2016/pm/sammanfattning-av-regeringens-forslag-22-steg-for-fler-bostader. Läst 24 juni 2016. 
  203. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 september 2015). ”Feministisk regering” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/. Läst 15 mars 2016. 
  204. ^ ”Här är de nya ministrarna”. http://www.dn.se/valet-2014/har-ar-de-nya-ministrarna/. Läst 15 mars 2016. 
  205. ^ ”Kaos på Löfvens träff med superstjärnan”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20205851.ab. Läst 15 mars 2016. 
  206. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (27 april 2015). ”Sverige fick pris för jämställdhet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/04/sverige-fick-pris-for-jamstalldhet/. Läst 15 mars 2016. 
  207. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (26 februari 2016). ”Jämställdhet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/. Läst 17 mars 2016. 
  208. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 december 2015). ”Satsning på jämställdhet för hållbar tillväxt i Sveriges regioner” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/satsning-pa-jamstalldhet-for-hallbar-tillvaxt-i-sveriges-regioner/. Läst 20 mars 2016. 
  209. ^ ”Regeringen vill införa årlig lönekartläggning | Akademikern”. akademikern.se. http://akademikern.se/reportage/regeringen-vill-infora-arlig-lonekartlaggning. Läst 20 mars 2016. 
  210. ^ Stiernstedt, Jenny. ”Regnér: Nyanlända unga ska utbildas i jämställdhet”. SvD.se. http://www.svd.se/regner-nyanlanda-vuxna-ska-utbildas-i-jamstalldhet. Läst 20 mars 2016. 
  211. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (23 mars 2016). ”Barnkonventionen blir svensk lag” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/barnets-rattigheter/barnkonventionen-blir-svensk-lag/. Läst 26 mars 2016. 
  212. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 maj 2016). ”"Ny ambassadör ska arbeta mot människohandel"” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/05/ny-ambassador-ska-arbeta-mot-manniskohandel/. Läst 4 maj 2016. 
  213. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 april 2015). ”"Skärpta lagar för sms- och snabblånsföretag"” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/04/skarpta-lagar-for-sms--och-snabblansforetag/. Läst 26 februari 2016. 
  214. ^ ”Regeringen föreslår nya domstolar”. www.helagotland.se. http://www.helagotland.se/nyheter/in-utrikes/regeringen-foreslar-nya-domstolar-11136413.aspx. Läst 10 mars 2016. 
  215. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (23 november 2015). ”Skärpta straffbestämmelser för handgranater” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/11/skarpta-straffbestammelser-for-handgranater/. Läst 26 februari 2016. 
  216. ^ ”Skärpta lagar mot terrorism - www.socialdemokraterna.se”. www.socialdemokraterna.se. http://www.socialdemokraterna.se/Pressrum/nyheter/Skarpta-lagar-mot-terrorism/. Läst 27 februari 2016. 
  217. ^ TT. ”Skärpta vapenlagar mot organiserad brottslighet - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6315236. Läst 26 februari 2016. 
  218. ^ ”Utgiftsområde rättsväsende”. http://www.regeringen.se/contentassets/49618bcb4fd94b6081d9696f55bc7f8d/utgiftsomrade-4-rattsvasendet.pdf. Läst 29 mars 2016. 
  219. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 februari 2016). ”Förstärkt stöd och samordning viktigt i det lokala brottsförebyggande arbetet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/02/forstarkt-stod-och-samordning-viktigt-i-det-lokala-brottsforebyggande-arbetet/. Läst 29 mars 2016. 
  220. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (26 januari 2016). ”Skärpt straff för hantering av falska pengar” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/skarpt-straff-for-hantering-av-falska-pengar/. Läst 29 februari 2016. 
  221. ^ ”Nya förslag om straff för näthat - Nyheterna - tv4.se”. tv4.se. http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/nya-f%25C3%25B6rslag-om-straff-f%25C3%25B6r-n%25C3%25A4that-56b1c999b9a9f6eb1a000019. Läst 10 mars 2016. 
  222. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 mars 2016). ”Id-kapningar kriminaliseras” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/id-kapningar-kriminaliseras/. Läst 20 mars 2016. 
  223. ^ ”Regeringens förslag om tvångsäktenskap”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/regeringens-forslag-om-tvangsaktenskap/. Läst 10 mars 2016. 
  224. ^ ”Regeringen ställer hårdare krav på elbolagen”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/regeringen-staller-hardare-krav-pa-elbolagen. Läst 10 mars 2016. 
  225. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 mars 2016). ”Återfall i brottslighet ska leda till ny påföljd” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/aterfall-i-brottslighet-ska-leda-till-ny-pafoljd/. Läst 20 mars 2016. 
  226. ^ ”Anders Ygeman: Straffa den som sprider hämndporr”. nyheter24.se. http://nyheter24.se/natets-morka-sida/835394-anders-ygeman-straffa-den-som-sprider-hamndporr. Läst 20 mars 2016. 
  227. ^ Radio, Sveriges. ”Det blir lättare att byta namn i Sverige - Radio Sweden på lätt svenska”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4916&artikel=6412550. Läst 17 april 2016. 
  228. ^ ”Så ska regeringen stoppa läktarstöket”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/article22841747.ab. Läst 23 maj 2016. 
  229. ^ [a b] ”Regeringen föreslår skärpta straff för allvarliga brott”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6592729. Läst 31 december 2016. 
  230. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 december 2015). ”Överenskommelse kring åtgärder mot terrorism” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/overenskommelse-kring-atgarder-mot-terrorism/. Läst 14 mars 2016. 
  231. ^ ”Överenskommelse kring åtgärder mot terrorism”. http://www.regeringen.se/contentassets/ae686970febf448b9522c442054fc354/overenskommelse-kring-atgarder-mot-terrorism.pdf. Läst 14 mars 2016. 
  232. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (26 maj 2015). ”Jens Henriksson leder ny utredning om överskottsmålet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/05/jens-henriksson-leder-ny-utredning-om-overskottsmalet/. Läst 27 februari 2016. 
  233. ^ ”Regeringen överger principen krona för krona”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21928742.ab. Läst 27 februari 2016. 
  234. ^ ”Finansministern släpper krona för krona-principen - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6324584. Läst 27 februari 2016. 
  235. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 september 2015). ”Finanspolitikens inriktning i budgeten för 2016” (på sv). Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412010822/http://www.regeringen.se/artiklar/2015/09/finanspolitikens-inriktning-i-budgeten-for-2016/. Läst 14 mars 2016. 
  236. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 januari 2016). ”Nya reformer för fler bostäder” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/01/nya-reformer-for-fler-bostader/. Läst 10 juni 2016. 
  237. ^ ”Otryggheten får inte bita sig fast i Sverige”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article22207369.ab. Läst 10 juni 2016. 
  238. ^ Radio, Sveriges. ”Regeringen om förutsättningarna inför höstbudgeten - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6237741. Läst 10 juni 2016. 
  239. ^ ”Regeringen om budgetkaoset”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20025922.ab. Läst 27 februari 2016. 
  240. ^ ”Här är vinnarna – och förlorarna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21447207.ab. Läst 27 februari 2016. 
  241. ^ Bakslag för regeringen” (på sv). http://nwt.se. http://nwt.se/asikter/ledare/2017/02/28/bakslag-for-regeringen2. Läst 17 april 2017. 
  242. ^ ”Regeringen och V vill se en höjd bankskatt” (på sv-SE). Dina Pengar. http://www.expressen.se/dinapengar/regeringen-och-v-vill-se-hojd-bankskatt/. Läst 31 mars 2016. 
  243. ^ ”Regeringen vill höja skatten för finanssektorn”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3968994.ece. Läst 31 mars 2016. 
  244. ^ TT. ”Regeringen och V överens – vill höja bankskatten”. SvD.se. http://www.svd.se/regeringen-foreslar-okad-bankskatt. Läst 31 mars 2016. 
  245. ^ ”Regeringens proposition 2015/16:100”. http://www.regeringen.se/contentassets/08bfa437c6c04c8d98c73ac6b33b4799/_hela-vap-webb---fardig.pdf. Läst 15 april 2016. 
  246. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (23 mars 2017). ”Sänkt skatt för pensionärer” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/sankt-skatt-for-pensionarer/. Läst 17 april 2017. 
  247. ^ Johansson, Sandra. ”Regeringens nya plan – så stoppas skattesmitare” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/sa-ska-multinationella-skattesmitare-stoppas. Läst 17 april 2017. 
  248. ^ ”Amorteringskrav klubbas trots kritik”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22455669.ab. Läst 20 mars 2016. 
  249. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 december 2015). ”Fler ska kunna få sina skulder sanerade” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/fler-ska-kunna-fa-sina-skulder-sanerade/. Läst 27 mars 2016. 
  250. ^ ”Bolund: Ökat skydd för konsumenter”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/bolund-okat-skydd-for-konsumenter. Läst 18 maj 2016. 
  251. ^ ”Försäkringsbolagen granskas efter kritik”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22842871.ab. Läst 18 maj 2016. 
  252. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (15 april 2015). ”Arbetsmarknadspolitiska satsningar i vårbudgeten” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/arbetsmarknadspolitiska-satsningar-i-varbudgeten/. Läst 1 mars 2016. 
  253. ^ [a b] ”Här är vinnarna – och förlorarna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21447207.ab. Läst 1 mars 2016. 
  254. ^ ”Regeringen budgetsatsar på långtidsarbetslösa”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21306185.ab. Läst 1 mars 2016. 
  255. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 september 2015). ”Arbetsmarknadspolitiska satsningar i budgetpropositionen för 2016” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/09/arbetsmarknadspolitiska-satsningar-i-budgetpropositionen-for-2016/. Läst 1 mars 2016. 
  256. ^ TT. ”Regeringen satsar miljarder på nyanlända”. SvD.se. http://www.svd.se/1200-lofvens-presstraff-om-nationell-samling. Läst 14 mars 2016. 
  257. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 mars 2015). ”En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/arbetsmiljostrategin/. Läst 1 mars 2016. 
  258. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (23 september 2014). ”Arbetsmarknadsdepartementet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sveriges-regering/arbetsmarknadsdepartementet/. Läst 10 mars 2016. 
  259. ^ ”Regeringens förslag: Billigare att reparera prylar”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-forslag-billigare-att-reparera-prylar. Läst 15 april 2016. 
  260. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (1 maj 2016). ”Regeringen satsar på moderna beredskapsjobb i staten” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/05/regeringen-satsar-pa-moderna-beredskapsjobb-i-staten/. Läst 3 maj 2016. 
  261. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (9 oktober 2015). ”Regeringen presenterar åtgärder för asylsökandes boende och skolgång” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/10/regeringen-presenterar-atgarder-for-asylsokandes-boende-och-skolgang/. Läst 17 mars 2016. 
  262. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 november 2015). ”Mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända ska utredas” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/11/mottagande-och-bosattning-av-asylsokande-och-nyanlanda-ska-utredas/. Läst 17 mars 2016. 
  263. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (12 november 2015). ”Ändringsbudget med anledning av flyktingsituationen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/11/andringsbudget-med-anledning-av-flyktingsituationen/. Läst 4 mars 2016. 
  264. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 december 2015). ”Snabbspår för hälso- och sjukvårdsyrken lanseras” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/snabbspar-for-halso--och-sjukvardsyrken-lanseras/. Läst 17 mars 2016. 
  265. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (15 december 2015). ”Sverige tillsammans” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-etableringspaket/sverigetillsammans/. Läst 29 mars 2016. 
  266. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 december 2015). ”Studieförbunden tilldelas 75 miljoner kronor för att fler nyanlända ska få studera svenska” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/studieforbunden-tilldelas-75-miljoner-kronor-for-att-fler-nyanlanda-ska-fa-studera-svenska/. Läst 17 mars 2016. 
  267. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 september 2015). ”Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/09/ur-budgetpropositionen-for-2016-investeringar-for-snabbare-etablering/. Läst 28 mars 2016. 
  268. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (24 februari 2016). ”Ylva Johanssons utvidgade uppdrag i regeringen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/02/ylva-johanssons-utvidgade-uppdrag-i-regeringen/. Läst 17 mars 2016. 
  269. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 mars 2016). ”Nyanlända ungdomar får läsa språkintroduktion på folkhögskolor” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/nyanlanda-ungdomar-far-lasa-sprakintroduktion-pa-folkhogskolor/. Läst 17 mars 2016. 
  270. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 april 2016). ”Satsningar i vårbudgeten för en effektivare etablering och minskad arbetslöshet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/satsningar-i-varbudgeten-for-en-effektivare-etablering-och-minskad-arbetsloshet/. Läst 15 april 2016. 
  271. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (25 september 2014). ”Mål för näringspolitik” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/naringspolitik/mal-for-naringspolitik/. Läst 3 mars 2016. 
  272. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 maj 2015). ”Innovationsrådet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/innovationsradet/. Läst 1 mars 2016. 
  273. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (23 februari 2015). ”Här är mina nya innovationsrådgivare” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/02/har-ar-mina-nya-innovationsradgivare-/. Läst 1 mars 2016. 
  274. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 april 2015). ”Näringspolitisk offensiv i vårbudgeten” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/naringspolitisk-offensiv-i-varbudgeten/. Läst 1 mars 2016. 
  275. ^ ”Regeringen rullar ut ny startup-politik”. digital.di.se/. Arkiverad från originalet den 25 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160325073907/http://digital.di.se/artikel/regeringen-rullar-ut-ny-startuppolitik. Läst 1 mars 2016. 
  276. ^ ”Skuldsanering för företag ska bli enklare - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6381446. Läst 27 mars 2016. 
  277. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (25 september 2014). ”Näringsdepartementet” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/. Läst 17 mars 2016. 
  278. ^ ”Miljonsatsning mot småföretag ska öka exporten”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/miljonsatsning-ska-fa-smaforetag-att-exportera-mer. Läst 21 mars 2016. 
  279. ^ ”S och MP fryser Förbifart Stockholm till maj”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valaret2014/article19615198.ab. Läst 1 mars 2016. 
  280. ^ ”Löfven Förbifarten kommer att byggas”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19896195.ab. Läst 1 mars 2016. 
  281. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 januari 2016). ”Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar” (på sv). Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310184530/http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/01/hoghastighetsjarnvagens-finansiering-och-kommersiella-forutsattningar/. Läst 3 mars 2016. 
  282. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 juni 2015). ”Delrapport från Sverigeförhandlingen – Ett författningsförslag om värdeåterföring” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/06/delrapport-fran-sverigeforhandlingen--ett-forfattningsforslag-om-vardeaterforing/. Läst 3 mars 2016. 
  283. ^ ”Regeringen satsar på hållbara transporter - Miljöaktuellt” (på sv-SE). Miljöaktuellt. http://miljoaktuellt.se/regeringen-satsar-pa-hallbara-transporter/. Läst 14 mars 2016. 
  284. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (8 januari 2015). ”Miljardsatsning på stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/01/miljardsatsning-pa-stadsmiljoavtal-med-fokus-pa-hallbara-transporter/. Läst 15 mars 2016. 
  285. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (15 april 2015). ”2015 års ekonomiska vårproposition” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2015/04/prop.-201415100/. Läst 23 mars 2016. 
  286. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (1 oktober 2015). ”Regeringen startar bredbandsskola” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/10/regeringen-startar-bredbandsskola/. Läst 14 mars 2016. 
  287. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (29 oktober 2015). ”Nu digitaliserar vi det offentliga Sverige” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/10/nu-digitaliserar-vi-det-offentliga-sverige/. Läst 20 mars 2016. 
  288. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 januari 2016). ”Utökad satsning på bredbandskoordinatorer” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/utokad-satsning-pa-bredbandskoordinatorer/. Läst 20 mars 2016. 
  289. ^ ”Statliga miljoner ska ge industrin en digital skjuts”. digital.di.se/. http://digital.di.se/artikel/statliga-miljoner-ska-ge-industrin-en-digital-skjuts. Läst 31 mars 2016. 
  290. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 april 2016). ”Mer flyg och bostäder i Stockholmsregionen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/mer-flyg-och-bostader-i-stockholmsregionen/. Läst 17 april 2016. 
  291. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (25 september 2014). ”Mål för areella näringar, landsbygd och livsmedel” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/areella-naringar-landsbygd-och-livsmedel/mal-for-areella-naringar-landsbygd-och-livsmedel/. Läst 15 mars 2016. 
  292. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (3 december 2015). ”Fjälljakten på remiss” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/fjalljakten-pa-remiss/. Läst 27 mars 2016. 
  293. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 maj 2015). ”Handlingsplan med 87 åtgärdsförslag för att lindra mjölkkrisen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/handlingsplan-med-87-atgardsforslag-for-att-lindra-mjolkkrisen/. Läst 28 mars 2016. 
  294. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (29 februari 2016). ”Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/02/prop.-201516118-sanktionsavgifter-for-andra-aktorer-pa-fiskets-omrade-an-yrkesfiskare/. Läst 3 mars 2016. 
  295. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (3 mars 2016). ”Särskild utredare utsedd för rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/sarskild-utredare-utsedd-for-rattslig-oversyn-av-skogsvardslagstiftningen/. Läst 3 mars 2016. 
  296. ^ ”Nya förslaget: Så kan Sverigekartan ritas om”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22412157.ab. Läst 20 mars 2016. 
  297. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 december 2015). ”25 miljoner mer till regional tillväxt” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/25-miljoner-mer-till-regional-tillvaxt/. Läst 3 mars 2016. 
  298. ^ ”Nationalnyckeln ges ut i ny form - Naturmorgon”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6387915. Läst 14 mars 2016. 
  299. ^ ”QlikView”. qvs11ext.ams.se. http://qvs11ext.ams.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=Extern/mstatplus_extern.qvw&host=QVS@QVS11EXT&anonymous=true&select=StartTrigger,1. Läst 23 april 2016. 
  300. ^ ”Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS)”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Kortperiodisk-sysselsattningsstatistik-KS/. Läst 4 maj 2016. 
  301. ^ ”Slutlig brottsstatistik 2015 - Brå” (på sv). www.bra.se. https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2016-03-31-slutlig-brottsstatistik-2015.html. Läst 23 april 2016. 
  302. ^ ”Påbörjade nybyggda bostadslägenheter”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Bostadsbyggande-och-ombyggnad/Nybyggnad-av-bostader/5595/5602/143196/. Läst 4 maj 2016. 
  303. ^ TT. ”Löfven om DÖ-haveriet: "Upprörande"”. SvD.se. http://www.svd.se/lofven-om-do-haveriet-upprorande. Läst 17 mars 2016. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Regeringen Löfven.


Företrädare:
Regeringen Reinfeldt
Sveriges regering
2014–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten