Regeringen Sipilä
| Regeringen Sipilä Finlands 74  | |
| Nuvarande | |
 | |
| Statschef | |
| Statschef | Sauli Niinistö |
| Tidsperiod | |
| Tillträde | 29 maj 2015 |
| Ministrar och partier | |
| Statsminister | Juha Sipilä |
| Ställföreträdare | Timo Soini |
| Nuvarande ministrar | 14 |
| Regeringsparti(er) | Centern, Nytt alternativ, Samlingspartiet |
| Status i parlamentet | majoritet (124 av 200 mandat) |
| Historik | |
| Val | Riksdagsvalet i Finland 2015 |
| Företrädare | Regeringen Stubb (2014–2015) |
| Efterträdare | Regeringen Rinne |
Regeringen Sipilä är Republiken Finlands 74:e regering och tillträdde den 29 maj 2015.[1] Regeringspartierna är Centern, Nytt alternativ och Samlingspartiet.
Sipilä ansåg att regeringen skulle bli effektivare om den var mindre än tidigare sentida regeringar. Vid halvtidsgranskningen ökades dock antalet ministrar från 14 till 17. Dels hade arbets- och justitieministern haft stor arbetsbörda, dels ville man skapa utrymme för Sannfinländarnas kommande nya ordförande.[2]
Två stora frågor som regeringen åtog sig var ökande av Finlands konkurrenskraft genom lägre lönekostnader och social- och hälsovårdsreformen som blivit liggande efter den tidigare regeringen. Därtill fick Sannfinländarna igenom att man skulle inleda experiment med att göra svenskundervisningen frivillig, och skärpa invandringspolitiken. För att minska budgetunderskottet kom man också att drastiskt skära ner och omprioritera utvecklingsbiståndet.
Regeringen tvingades snart ta ställning till Greklands skuldkris och migrationskrisen i Europa. I båda frågorna var man tvungen att godkänna åtgärder tvärt emot regeringsprogrammet och Sannfinländarnas vallöften: tilläggslån till Grekland beviljades och asylansökningar från tiotusentals flyktingar togs emot. Flyktingpolitiken skärptes dock genom bland annat avtal med Ryssland om att stoppa flyktingarna, strängare regler om familjeåterförening, reviderade analyser om ursprungsländernas säkerhet och en över lag skärpt linje. Landanalyserna och själva besluten görs som tjänstemannaarbeten, men det fanns en utbredd oro över att regeringens önskemål påverkat tjänstemännen.
Konkurrenskraften skulle ökas genom ökad arbetstid (vissa lediga dagar skulle avskaffas) och minskade avtalsenliga lönetillägg (semesterpeng, söndagstillägg). Trots protester lyckades Sipilä slutligen tvinga igenom ett så kallat konkurrenskraftsavtal. Eftersom många av ändringarna gällde gällande kollektivavtal var dock de omedelbara effekterna små och upprorsstämningen bland arbetstagarna gjorde avtalets framtid oviss.
Social- och hälsovårdsreformen innehöll i regeringens tappning en landskapsreform, ett skötebarn för Centern, och bestämmelser om att primärsjukvården skulle konkurrensutsättas, viktigt för Samlingspartiet. Frågan om antalet landskap och distrikt för specialsjukvården blev en politisk dragkamp. På svenskt håll protesterade man mot att Vasa centralsjukhus inte skulle få full jour, utan det svenskspråkiga Österbotten skulle betjänas av finskspråkiga Seinäjoki centralsjukhus. Grundlagsutskottet och presidenten förutsatte att svenskspråkig vård skulle säkerställas.
Våren 2017 var en stridsfråga den liberaliserade alkoholpolitiken som ingick i regeringsprogrammet. Efter att lagförslaget på bred front kritiserats av experter, för att ökad tillgänglighet i föreslagen form skulle leda till väsentligt ökad konsumtion, vägrade Centerns riksdagsgrupp att låta sig bindas av regeringen.
Regeringen förväntades avgå i juni 2017, efter Sannfinländarnas partikongress där Jussi Halla-aho valdes till partiordförande och som uppfattades på ett avgörande sätt ha ändrat partiets linje.[3] Ett tjugotal av Sannfinländarnas riksdagsledamöter, inklusive alla ministrar, bildade dock en utbrytargrupp, Nytt alternativ, som skulle stöda regeringen i tidigare sammansättning.[4]
Ministrar
* Statsminister eller departementschef
| Titel | Namn | Tillträdde | Avgick | Parti | |
|---|---|---|---|---|---|
| Statsminister | Juha Sipilä | 29 maj 2015 | innehar fortfarande ämbetet | Centern | |
| Utrikes- och Europaminister Statsministerns ställföreträdare | Timo Soini | 29 maj 2015 | innehar fortfarande ämbetet | Nytt alternativ | |
| Finansminister | Alexander Stubb | 29 maj 2015 | 22 juni 2016 | Samlingspartiet | |
| Petteri Orpo | 22 juni 2016 | innehar fortfarande ämbetet | Samlingspartiet | ||
| Utvecklings- och utrikeshandelsminister | Lenita Toivakka | 29 maj 2015 | 22 juni 2016 | Samlingspartiet | |
| Kai Mykkänen | 22 juni 2016 | innehar fortfarande ämbetet | Samlingspartiet | ||
| Arbets- och Justitieminister | Jari Lindström | 29 maj 2015 | Arbetsminister från våren 2017 | Nytt alternativ | |
| Inrikesminister | Petteri Orpo | 29 maj 2015 | 22 juni 2016 | Samlingspartiet | |
| Paula Risikko | 22 juni 2016 | innehar fortfarande ämbetet | Samlingspartiet | ||
| Försvarsminister | Jussi Niinistö | 29 maj 2015 | innehar fortfarande ämbetet | Nytt alternativ | |
| Reform- och kommunminister | Anu Vehviläinen | 29 maj 2015 | innehar fortfarande ämbetet | Centern | |
| Kultur- och undervisningsminister | Sanni Grahn-Laasonen | 29 maj 2015 | Undervisningsminister från våren 2017 | Samlingspartiet | |
| Miljö-, jord- och skogsbruksminister | Kimmo Tiilikainen | 29 maj 2015 | Miljöminister från våren 2017 | Centern | |
| Kommunikationsminister | Anne Berner | 29 maj 2015 | innehar fortfarande ämbetet | Centern | |
| Näringsminister | Olli Rehn | 29 maj 2015 | 29 december 2016 | Centern | |
| Mika Lintilä | 29 december 2016 | innehar fortfarande ämbetet | Centern | ||
| Social- och hälsovårdsminister | Hanna Mäntylä | 29 maj 2015 | 25 augusti 2016 | Nytt alternativ | |
| Pirkko Mattila | 25 augusti 2016 | innehar fortfarande ämbetet | Nytt alternativ | ||
| Familje- och omsorgsminister | Juha Rehula | 29 maj 2015 | 10 juli 2017 | Centern | |
| Annika Saarikko | 10 juli 2017 | innehar fortfarande ämbetet | Centern | ||
| Justitieminister | Antti Häkkänen[5] | 5 maj 2017 | innehar fortfarande ämbetet | Samlingspartiet | |
| Kultur-, idrotts- och Europaminister | Sampo Terho[6][7] | 5 maj 2017 | innehar fortfarande ämbetet | Nytt alternativ | |
| Jordbruksminister | Jari Leppä[8] | 5 maj 2017 | innehar fortfarande ämbetet | Centern | |
Referenser
- ^ ”Sipiläs regering tillsattes”. http://valtioneuvosto.fi/artikeln/-/asset_publisher/sipilan-hallitus-nimitettiin?_101_INSTANCE_LZ3RQQ4vvWXR_groupId=10616. Läst 7 juni 2015. ”Republikens president tillsatte fredagen den 29 maj Finlands 74:e regering. Samtidigt befriade presidenten ministrarna i Alexander Stubbs regering från medlemskap i statsrådet. Regeringen, som leds av statsminister Juha Sipilä, består av sammanlagt 14 ministrar.”
- ^ Magnus Swanljung (6 april 2017). ”Regeringen får tre nya ministrar”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/04/25/regeringen-far-tre-nya-ministrar.
- ^ Bengt Östling (13 juni 2017). ”Vem kastar ut vem ur regeringen?”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/06/13/vem-kastar-ut-vem-ur-regeringen.
- ^ Radio Vega: nyheter 17:00 den 13 juni 2017
- ^ Maria von Kraemer och Anders AG Karlsson (27 april 2017). ”Justitieministerportföljen till Antti Häkkänen”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/04/27/justitieministerportfoljen-till-antti-hakkanen.
- ^ Maria von Kraemer och Magnus Swanljung (27 april 2017). ”Sampo Terho - som väntat ny minister för kultur, idrott och Europa”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/04/27/sampo-terho-som-vantat-ny-minister-kultur-idrott-och-europa.
- ^ Frida Holmberg och Dan Ekholm (27 april 2017). ”Wallin om sannfinländsk kulturminister: En fennomansk agenda?”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/04/27/wallin-om-sannfinlandsk-kulturminister-en-fennomansk-agenda.
- ^ Ann-Lis Fredriksson och Anders AG Karlsson (27 april 2017). ”Ministerutnämningarna igång: Jari Leppä Centerns nya minister”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/04/27/ministerutnamningarna-igang-jari-leppa-centerns-nya-minister.
| Företrädare: Stubb |
Finlands regering 2015- |
Efterträdare: |