Sauli Niinistö
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Sauli Niinistö | |
.jpg) Sauli Niinistö 2022. | |
| Tid i befattningen 1 mars 2012–1 mars 2024 | |
| Statsminister | |
|---|---|
| Företrädare | Tarja Halonen |
| Efterträdare | Alexander Stubb |
| Tid i befattningen 2 februari 1996–16 april 2003 | |
| Statsminister | Paavo Lipponen |
| Företrädare | Iiro Viinanen |
| Efterträdare | Antti Kalliomäki |
| Tid i befattningen 13 april 1995–30 augusti 2001 | |
| Statsminister | Paavo Lipponen |
| Företrädare | Pertti Salolainen |
| Efterträdare | Ville Itälä |
| Tid i befattningen 13 april 1995–1 februari 1996 | |
| Statsminister | Paavo Lipponen |
| Företrädare | Anneli Jäätteenmäki |
| Efterträdare | Kari Häkämies |
| Tid i befattningen 1994–2001 | |
| Företrädare | Pertti Salolainen |
| Efterträdare | Ville Itälä |
| Tid i befattningen 24 april 2007–27 april 2011 | |
| Företrädare | Timo Kalli |
| Efterträdare | Ben Zyskowicz (tf.) |
| Född | Sauli Väinämö Niinistö 24 augusti 1948  Salo, Finland |
| Politiskt parti | Samlingspartiet |
| Alma mater | Åbo universitet |
| Yrke | Jurist |
| Religion | Evangelisk-lutherska kyrkan |
| Residens | Talludden |
| Maka | Marja-Leena Alanko (1974–1995, makans död) Jenni Haukio (sedan januari 2009) |
| Barn | 3 |
| Namnteckning |  |
| Webbplats | President.fi |
| Militärtjänst | |
| Grad | Kapten |
Sauli Väinämö Niinistö, född 24 augusti 1948 i Salo, Egentliga Finland, är en finländsk jurist, bankdirektör och politiker (Samlingspartiet) samt Finlands president mellan 1 mars 2012, då han efterträdde Tarja Halonen, och 1 mars 2024 då han efterträddes av Alexander Stubb.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Yrkeskarriär och uppdrag utanför politiken
[redigera | redigera wikitext]Niinistö utbildade sig till jurist och fick en tjänst vid Åbo hovrätt; parallellt drev han en egen juridisk byrå i Salo.
Sauli Niinistö var en av kandidaterna till posten som ordförande för Finlands Bollförbund,[1] och valdes till det i november 2009. Han lämnade posten 2012 i samband med att han blev republikens president.
Politisk karriär
[redigera | redigera wikitext]Niinistö engagerade sig i kommunpolitiken och blev sedan invald i riksdagen 1987, tredje gången han kandiderade. 1994 efterträdde han Pertti Salolainen som partiordförande. 1995 blev han justitieminister, året efter i stället finansminister; samtidigt med båda uppdragen var han också vice statsminister. 1999 önskade många inom partiet att han skulle bli presidentkandidat i valet 2000, men den gången tackade han nej. 2001 efterträddes han som partiordförande av Ville Itälä.
Niinistö motsatte sig hårt reformationen från mark till euro och startade 2002 föreningen "Markan säästäjät".
Niinistö valde att inte kandidera till en ny period i riksdagen 2003. Senare samma år utnämndes han i stället till vice ordförande i Europeiska Investeringsbanken (EIB) i Luxemburg.
- Ledamot i stadsfullmäktige i Salo 1977–1992
- Riksdagsman 1987–2003, 2007–2011
- Samlingspartiets ordförande 1994–2001
- Justitieminister 1995–1996
- Finansminister 1996–2003
- Ordförande för de europeiska konservativa partiernas förbund EDU 1998–2002
- Samlingspartiets presidentkandidat 2006
- Finska riksdagens talman 2007–2011
- Samlingspartiets presidentkandidat 2012
- Finlands president 2012–
Presidentvalet 2006
[redigera | redigera wikitext]Efter att ha avböjt en kandidatur inför valet 2000 var Niinistö först ut med att meddela sin kandidatur i det finländska presidentvalet 2006. I första omgången av valet, den 15 januari 2006, fick han 725 213 röster vilket var 24,06 %. Eftersom han blev tvåa i valet och ettan, Tarja Halonen, inte fick 50 % av rösterna, hölls en andra valomgång mellan dem den 29 januari. Niinistö förlorade knappt, han fick 1 517 947 röster, 48,2 %. Han blev åter invald i riksdagen 2007 och valdes till talman, men ställde inte upp i riksdagsvalet 2011.[2]
Presidentvalet 2012
[redigera | redigera wikitext]Niinistö meddelade i juni 2011 att han planerade att ställa upp i presidentvalet 2012.[3] Efter första valomgången stod det klart att Niinistö med 37 % av rösterna hade gått vidare till en andra valomgång som hölls den 5 februari 2012.[4] Niinistö vann valet över De Grönas Pekka Haavisto och blev därmed Finlands 12:e president den 1 mars 2012.
Presidentvalet 2018
[redigera | redigera wikitext]Niinistö kandiderade formellt för en valmansförening, men stöddes även av sitt eget parti Samlingspartiet och av Kristdemokraterna. Han vann med 62,7 procent före De Grönas Pekka Haavisto med 12,4 procent. Eftersom Niinistö fick en majoritet av rösterna redan i första valomgågen, blev det inget andra val. Detta betydde att Niinistö fortsatte att leda Finland i 6 år till.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 1996[5]
Militärens förtjänstmedalj, 4 juni 2003[6]
Kommendör av Oranien-Nassauorden, 2005[7]
Norska förtjänstordens storkors, 5 juni 2007[8]
Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden, 5 september 2008[9]- Hedersdoktor, 2010
- Hedersdoktor vid Åbo universitet, 2011
- Hedersdoktor vid Eötvös Loránduniversitetet, 2012
Frihetskorsets storkors, 1 mars 2012[10]
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden, 1 mars 2012[11]
Storkorset av Finlands Lejons orden, 1 mars 2012[12]
Kungliga Serafimerorden, 12 april 2012[13]
Storkors av Sankt Olavs orden, 10 oktober 2012[14]- Reservistförbundet – Reservunderofficers-förbundets förtjänstkors med spänne, 6 december 2012[15]
Konung Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken II, 2013[16]
Storkors av Hederslegionen, 2013[17]
Riddare av Elefantorden, 4 april 2013[18]
Storkorset med kedja av Vytautasorden, 24 april 2013[19]
Storkors med kedja av Isländska falkorden, 28 maj 2013[20]- Försvarsgillenas förtjänstmedalj, 4 juni 2013[21]
Storkorset med kedja av Tre Stjärnors orden, 9 september 2013[22]
Kedja av Terra Mariana-korsets orden, 9 maj 2014[23]
Finlands Reservofficersförbunds förtjänstmedalj i guld, 2015[7]- Hedersdoktor vid Helsingfors universitet, 2015
Kedja av Mexikanska Aztekiska Örnorden, 2015[24]
Vita örnens orden, 30 mars 2015[25]
Konung Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III, 2016[26]- Hedersdoktor vid Helsingfors universitet, 2017
Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 18 september 2017[27]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen, 17 september 2018- Befälsförbundets förtjänstmedalj med spänne, 23 juni 2019[28]
Första klass av Jaroslav den vises orden, 23 augusti 2021[29]- Global Citizen Awards, 2022[30]
Konung Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken IV, 15 september 2023[31]- Honourable Member of the European Order of Merit, 10 mars 2026[32]
Österrikiska republikens förtjänstorden i guld[33]
Krigsinvalidernas förtjänstkors[34]
Nassauska Gyllene lejonets orden[33]
Storkorset av Konstantin den stores orden[35]
Storkors av Fenixorden[34]
.png){kind=small}
.png){kind=small}
.png){kind=small}
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]
Sauli Niinistö är uppväxt i Salo och är son till tidningschef Väinö Niinistö (1911–1991) och sjuksköterskan Hilkka Niinistö, född Heimo (1916–2014).
Niinistö har två vuxna söner från sitt första äktenskap med Marja-Leena Niinistö (född Alanko). Hon omkom i en bilolycka 1995.
2009 gifte Niinistö sig med Jenni Haukio i Räfsö kyrka i Björneborg. Sonen Aaro föddes 2018. Niinistö är farbror till Ville Niinistö, politiker för Gröna Förbundet som varit gift med den svenska politikern Maria Wetterstrand.
Han klarade sig i Khao Lak med livet i behåll från den ödesdigra tsunamin 2004 genom att enligt sina egna ord ta sig upp i en stolpe med sin son Matias.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Niinistö vill bli ordförande för Bollförbundet”. Vasabladet. 24 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525093058/http://www.vasabladet.fi/story.aspx?linkID=81970&storyID=47033.
- ↑ ”Niinistö lämnar riksdagen”. Hufvudstadsbladet. 1 maj 2010. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.today/20120525093107/http://hbl.fi/nyheter/2010-05-01/niinisto-lamnar-riksdagen.
- ↑ ”Niinistö announces presidential candidacy”. YLE. 28 juni 2011. http://yle.fi/uutiset/news/2011/06/niinisto_announces_presidential_candidacy_2689016.html. (engelska)
- ↑ ”Presidential elections: Niinistö, Haavisto headed for second round”. YLE. 22 januari 2012. http://yle.fi/uutiset/news/2012/01/presidential_elections_niinisto_haavisto_headed_for_second_round_3195175.html. (engelska)
- ↑ Erja Yläjärvi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1996, s. D2 .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.ts.fi .[källa från Wikidata]
- 1 2 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 8821, läst: 22 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.kongehuset.no , läst: 14 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.quirinale.it .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, vapaudenristinritarikunta.fi , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 488.[källa från Wikidata]
- ↑ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 496.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, sverigesradio.se , läst: 14 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.kongehuset.no .[källa från Wikidata]
- ↑ Presidentti Niinistölle Reserviläisliiton Ansioristi soljen kera (på finska), 13 december 2012, läs online, läst: 21 oktober 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.mtvuutiset.fi , läst: 14 januari 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ Kahden presidenttikauden kunnia / Två presidentperioders heder : Mauno Koivistos ordnar och utmärkelsetecken, 2018, s. 19, ISBN 978-951-53-3708-5, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.kongehuset.dk , läst: 13 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.lrp.lt , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.forseti.is , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Parivartio (på finska), vol. 52, 3, 2013, s. 6.[källa från Wikidata]
- ↑ Ar Triju Zvaigžņu ordeni apbalvoto personu reģistrs (på lettiska), s. 11, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, president.ee , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, archivo.eluniversal.com.mx , läst: 25 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Monitor Polski, Regeringens lagstiftningscenter, 26 maj 2015 .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.mtvuutiset.fi , läst: 13 december 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ quirinale.it, Quirinale-ID: 297659, läst: 20 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Päällystö-lehti (på finska), oktober 2019, s. 19, läs online, läst: 28 oktober 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.president.gov.ua .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.atlanticcouncil.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.is.fi , läst: 20 september 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ European Order of Merit (på engelska), läs online, läst: 11 mars 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 Suomen valtiokalenteri, 2021, s. 81.[källa från Wikidata]
- 1 2 Ulla-Maija Paavilainen (red.), Kuka kukin on 2015, Otava, 2014, s. 608, ISBN 978-951-1-28228-0.[källa från Wikidata]
- ↑ s. 5, läs online.[källa från Wikidata]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sauli Niinistö.
| |||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
- Samlingspartiets partiledare
- Finlands presidenter
- Ledamöter av Finlands riksdag för Samlingspartiet
- Talmän i Finlands riksdag
- Finlands finansministrar
- Finlands justitieministrar
- Födda 1948
- Män
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Storkorset av särskilda klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
- Levande personer
- Personer från Salo
- Finländska politiker under 1900-talet
- Finländska politiker under 2000-talet
- Mottagare av Serafimerorden
- Sommarvärdar 2023
- Storkorsriddare av Isländska falkorden
- Storkorset av Tre Stjärnors orden
- Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden
- Storkorset av Finlands Lejons orden
- Storkorset av Sankt Olavs orden
- Mottagare av Terra Mariana-korsets orden
- Mottagare av Elefantorden
- Mottagare av Italienska republikens förtjänstorden
- Storkorset av Frihetskorset
- Mottagare av Nassauska Gyllene lejonets orden
- Hedersdoktorer vid Åbo universitet
- Hedersdoktorer vid Helsingfors universitet
- Kommendörer av Finlands Vita Ros’ orden
- Kommendörer av Oranien-Nassauorden
- Storkorset av Hederslegionen
- Storkorset av Fenixorden