Centern i Finland

Centern i Finland
	Centern i Finland; Suomen Keskusta
Förkortning	C
Land	Finland
Partiordförande	Annika Saarikko
Partisekreterare	Antti Siika-aho
Gruppledare	Antti Kurvinen
Grundat	1906
Huvudkontor	Apollogatan 11 A; 00100, Helsingfors
Politisk ideologi	Liberalism; Värdekonservatism; Moralkonservatism; Nordisk agrarianism
Politisk position	Center
Internationellt samarbetsorgan	Liberala internationalen
Nordiskt samarbetsorgan	Mittengruppen
Europeiskt samarbetsorgan	Alliansen liberaler och demokrater för Europa
Politisk grupp i Europaparlamentet	RE-gruppen
Färg(er)	grön
Ungdomsförbund	Centerungdomens Förbund i Finland
Riksdagen
Mandat	23 / 200
Europaparlamentet
Mandat	2 / 14
Kommunfullmäktige
Mandat	2 448 / 8 859
Webbplats
	www.keskusta.fi
	Finlands politik; Politiska partier; Val

Centern i Finland (finska Suomen Keskusta, Kesk.) är ett politiskt parti i Finland. Centern är precis som Svenska folkpartiet en del av det europeiska partiet Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE). Det är ett betydligt större och starkare centerparti än de norska och svenska motsvarigheterna (Senterpartiet respektive Centerpartiet). Fram till 1965 hette partiet Agrarförbundet (finska Maalaisliitto) och 1965–1988 var namnet Centerpartiet (cp) (finska Keskustapuolue). Det har ingått i de flesta av efterkrigstidens koalitionsregeringar och tidvis haft statsministerposten.

Centern i Finland innehade statsministerposten mellan 2003 och 2011. Som nyvald partiledare övertog Mari Kiviniemi statsministerposten och bildade ny regering 22 juni 2010. Hennes företrädare som partiordförande och statsminister var partikollegan Matti Vanhanen som suttit sedan 2003. Vanhanens första regering var en koalition bestående av Centern, socialdemokraterna och Svenska Folkpartiet, medan han efter valet 2007 i stället bildade sin andra regering tillsammans med Samlingspartiet, Svenska folkpartiet och Gröna förbundet. 2011 tog Samlingspartiets Jyrki Katainen över statsministerposten.

En känd centerpolitiker har varit Urho Kekkonen, som först var statsminister och sedan var en mycket långvarig och populär president (1956–1982). Även presidenterna Lauri Kristian Relander (1925–1931) och Kyösti Kallio (1937–1940) kom från partiets led. Andra kända partimedlemmar har varit Johannes Virolainen, Ahti Karjalainen, Paavo Väyrynen, Esko Aho, Anneli Jäätteenmäki med flera.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Centern i Finland har enligt egen uppgift över 200 000 medlemmar, vilket är fler än övriga finska partier tillsammans. Partistämman sammanträder vanligen vartannat år. Mellan partistämmorna ansvarar partidelegationen för partiets verksamhet, och under den finns partistyrelsen som sammanträder varje månad.

Centern har cirka 3 000 lokalavdelningar, som representerar stadsdelar och byar. Partiet har ett antal sidoorganisationer i ungdomsförbundet Centerungdomens Förbund i Finland, studentförbundet Centerns studentförbund, kvinnoförbundet Centerkvinnornas Förbund samt en organisation för journalister, Centerjournalisternas Förbund. Ungdomsförbundet, studentförbundet och kvinnoförbundet är alla likvärdiga med partiets lokalföreningar i partiets politiska och organisatoriska verksamhet.

Nuvarande partitopp[redigera | redigera wikitext]

Annika Saarikko, partiordförande
Petri Honkonen, vice ordförande
Markus Lohi, vice ordförande
Riikka Pakarinen, vice ordförande
Riikka Pirkkalainen, partisekreterare
Antti Kurvinen, ordförande i riksdagsgruppen
Eeva Kalli, vice ordförande i riksdagsgruppen
Hanna-Leena Mattila, vice ordförande i riksdagsgruppen

Partiets internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Partiet är medlem i Liberal International och Alliansen liberaler och demokrater för Europa.^[1]

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Riksdagsval[redigera | redigera wikitext]

Val	Andel av röster (%)	Ref
1983	17,6 %	^[2]
1987	17,6 %	^[2]
1991	24,8 %	^[2]
1995	19,8 %	^[2]
1999	22,4 %	^[2]
2003	24,7 %	^[2]
2007	23,1 %	^[2]
2011	15,8 %	^[2]
2015	21,1 %	^[2]
2019	13,8 %	^[2]
2023	11,3 %

Kommunalval[redigera | redigera wikitext]

Val	Andel av röster (%)	Antal platser	Ref
1976	18,4 %	3 936 / 12 739	^[3]
1980	18,7 %	3 889 / 12 777	^[3]
1984	20,2 %	4 052 / 12 881	^[3]
1988	21,2 %	4 227 / 12 622	^[3]
1992	19,2 %	3 998 / 12 571	^[3]
1996	21,8 %	4 459 / 12 482	^[3]
2000	23,8 %	4 625 / 12 278	^[3]
2004	22,8 %	4 425 / 11 966	^[3]
2008	20,1 %	3 518 / 10 412	^[3]
2012	18,7 %	3 077 / 9 674	^[3]
2017	17,5 %	2 824 / 8 999	^[3]
2021	14,9 %	2 445 / 8 859	^[4]

Europaparlamentsval[redigera | redigera wikitext]

Val	Andel av röster (%)	Ref
1996	24,4 %	^[5]
1999	21,3 %	^[5]
2004	23,4 %	^[5]
2009	19,0 %	^[5]
2014	19,7 %	^[5]
2019	13,5 %	^[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Steed, Michael; Humphreys, Peter (1988). ”Identifying liberal parties”. i Kirchner, Emil Joseph. Liberal Parties in Western Europe. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 411. ISBN 978-0-521-32394-9. http://books.google.com/books?id=9IrE08SV1wEC
^ [a b c d e f g h i j] ”120 -- Riksdagsvalen 1983-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__evaa/020_evaa_2019_tau_120.px/. Läst 15 november 2021.
^ [a b c d e f g h i j k] ”1.2. Kommunalvalen 1976-2017, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/020_kvaa_2017_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.
^ ”5. Kommunalvalet 2021 - valresultat, röstning / 12wy -- Kommunalvalet partiernas väljarstöd, 2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/statfin_kvaa_pxt_12wy.px/. Läst 15 november 2021.
^ [a b c d e f] ”102 -- 1.2. Europaparlamentsvalet 1996-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__euvaa/020_euvaa_2019_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.

[1] Steed, Michael; Humphreys, Peter (1988). ”Identifying liberal parties”. i Kirchner, Emil Joseph. Liberal Parties in Western Europe. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 411. ISBN 978-0-521-32394-9. http://books.google.com/books?id=9IrE08SV1wEC

[scentrv-2] [a b c d e f g h i j] ”120 -- Riksdagsvalen 1983-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__evaa/020_evaa_2019_tau_120.px/. Läst 15 november 2021.

[scentkv-3] [a b c d e f g h i j k] ”1.2. Kommunalvalen 1976-2017, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/020_kvaa_2017_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.

[4] ”5. Kommunalvalet 2021 - valresultat, röstning / 12wy -- Kommunalvalet partiernas väljarstöd, 2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/statfin_kvaa_pxt_12wy.px/. Läst 15 november 2021.

[scentep-5] [a b c d e f] ”102 -- 1.2. Europaparlamentsvalet 1996-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__euvaa/020_euvaa_2019_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]