Ribbing

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ätten Ribbings stamvapen

Ribbing är en månghövdad svensk uradelsätt vars historia enligt ganska osäkra källor går tillbaka till 900-talet.

En halländsk Ribbingssläkt omtalas första gången 1295, i ett brev daterat i Lund den 23 juli. I detta brev skänker Seved Knutsson sin gård i Halmstad till en Nils Tynde. I brevet finns Seved Knutssons sigill med hans vapen bestående av tre sjöblad; dessa har kommit att ingå i ribbingarnas vapen. År 1302 fråndömdes Seved Knutsson sitt arv efter brodern Arvid, och kallas då Sigvid Ribbing. Den svenska Ribbingsläkten omtalas dock första gången i början av 1400-talet. Den tidigast säkert fastslagne ättligen till nuvarande släkt är häradhövdingen i Mark i Västergötland, Peder Ribbing (död efter 1474).[1]

Släkten introducerades i riddarhuset 1625 som ätt nummer 15.

Grenar[redigera | redigera wikitext]

I nutiden så finns det två olika grenar av släkten Ribbing, Ulfsnäsgrenen och Österbygrenen. De andra grenarna som fanns förut har dött ut med tiden. Släkten Ribbing har även blivit introducerad som friherrar med grenarna Ribbing af Zernava (nr 40) och Ribbing af Koberg (nr 216). Ribbing af Zernava utgick år 1882 och Ribbing af Koberg utgick 1883. Släkten introducerades även som grevlig ätt år 1779 men utgick 1792.

Vapenbeskrivning[redigera | redigera wikitext]

Släkten har en blå vapensköld med tre gula sjöblad.

Personer ur släkten[redigera | redigera wikitext]

Gifta och infödda i ätten, utan inbördes ordning

  • Agneta Christina Gabrielsdotter Ribbing Agneta Christina Gabrielsdotter Ribbing var grevinna av Zernava. Hon var dotter till Gabriel Leonardsson Ribbing av Zernava och Ulrika Eleonora Oxenstierna av Korsholm och Vasa.
  • Peder Arvidsson Ribbing levde 1396, var väpnare och gjorde pilgrimsresa till Jerusalem 1402. I Sverige var han lagman över Lappmarken.
  • Knut Pedersson Ribbing Knut Pedersson Ribbing, födelseår okänt, död 1518, var en svensk väpnare, riksråd, häradshövding i Marks härad, Västergötland, lagman i Norrland. Son till Peder Pedersson Ribbing och Kristin Gustavsdotter Sparre (Tre Rosor).
  • Seved Ribbing född 1552, död 1613, riksråd och riksskattmästare
  • Lindorm Ribbing född 25 april 1569 på Svansö säteri i Älvsborgs län, död 1 april 1627, var en svensk inflytelserik godsägare, riksråd och militär.
  • Elisabet Ribbing född 1 januari 1596 på Fästered, Finnekumla i f.d. Älvsborgs län, död 24 april 1662 på Klagstorp, N:a Kyrketorp i f.d. Skaraborgs län.
  • Per Ribbing född 10 juni 1606 i Vadstena, död 14 april 1664 i Boxholm, var en svensk inflytelserik godsägare, riksråd och militär.
  • Sven Ribbing född 1 januari 1652 i Korsholm socken, Österbotten, död 20 mars 1711, begravd 4 oktober 1711 i Östra Skrukeby kyrka, Östergötland.
  • Conrad Ribbing född 7 januari 1671 i Stockholm, död 17 oktober 1736 i Stockholm, begravd 20 oktober 1736 i Klara kyrka, var landshövding, friherre.
  • Bengt Johansson Ribbing född 1686, död 1741, friherre (1731), generalmajor, landshövding i Göteborgs och Bohus län 1730–1741.
  • Fredrik Ribbing född 1721, död 11 oktober 1783, greve (1778), riksråd.
  • Adolph Ribbing senare Adolph de Leuven, född 10 januari 1765 i Stockholm, död 1 april 1843 i Paris, greve, politiker. Blev landsförvisad efter att deltagit i mordet på Gustav III.
  • Gerd Ribbing född Rehn 1889 i Spånga församling i Stockholm var en svensk författare, journalist och etikettexpert.
  • Dag Ribbing född 1898, död 1980, arkitekt vid bl.a. Kooperativa Förbundets arkitektkontor.
  • Stig Ribbing född 15 januari 1904 i Jönköping, död 28 september 2002 i Stockholm. Svensk pianist, pianopedagog och professor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
  • Barbro Ribbing född Barbro Lieberg 5 juli 1920 i Göteborg, svensk skådespelare.
  • Magdalena Ribbing född 30 juli 1940 i Oscars församling i Stockholm, är en svensk författare, journalist, etikettexpert och föreläsare.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, CD-utgåvan 2000

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den vackre kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing

Ätten Ribbing : 700 år i Sveriges historia