Lindorm Ribbing

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den Lindorm Ribbing som avrättades av Kristian II, se Lindorm Ribbing (d. 1521)
Lindorm Ribbing
Född25 april 1569[1]
Bottnaryds församling[1], Sverige
Död1 april 1627[1] (57 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningGodsägare[1], ämbetsman
Befattning
Hovjunkare, Johan III (1593–)[1]
Häradshövding, Seminghundra härad (1594–)[1]
Hovmästare, Hertig Johan (1604–)[1]
Hovråd, Hertig Johan (1604–)[1]
Befallningsman, Vadstena slott (1605–1615)[1]
Befallningsman, Vadstena län (1605–1615)[1]
Lagman, Östergötlands lagsaga (1615–1618)[1]
Ståthållare, Vadstena slott (1618–)[1]
MakaMärta Bonde
(g. 1605–1627)[1]
BarnPer Ribbing (f. 1606)
Carl Ribbing (f. 1607)
Agneta Ribbing (f. 1609)
Märta Ribbing (f. 1611)
Maria Ribbing (f. 1614)
Brita Ribbing (f. 1616)
FöräldrarPeder Ribbing[1]
SläktingarChristoffer Ribbing (syskon)[1]
Heraldiskt vapen
COA family sv Ribbing.svg
Redigera Wikidata

Lindorm Ribbing, född 25 april 1569Svansö säteri, Bottnaryds socken, Älvsborgs län, död 1 april 1627, var en svensk inflytelserik godsägare, riksråd och militär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lindorm Ribbing föddes 1569Svansö. Han var son till ståthållaren Peder RibbingVadstena slott och Märta Jonsdotter Oxehuvud. Ribbing omtalas 1593 som Johan III:s hovjunkare. Han erhöll 1594 fullmakt som häradshövding i Seminghundra härad i Uppland. År 1604 utnämndes han till hovmästare och råd hos hertig Johan av Östergötland, och blev året därefter befallningsman över Vadstena stad och län samt 1615 lagman i Östergötlands lagsaga. Han utsågs till ståthållare över Vadstena slott 8 juni 1618 och dessutom från 6 juli 1621 över Linköpings län, Stegeborgs slott samt Bråborgs län (Norrköping). Lindorm Ribbing utsågs 1624 till riksråd. Han avled 1627 och begravdes i Ekeby kyrka, där hans vapen sattes upp.[2]

Han sändes 24 september 1598 av hertig Karl (IX) till Sigismund, som då låg i Linköping med ett fredsförslag, och befann sig fortfarande i Sigismunds läger vid tidpunkten för slaget vid Stångebro. Han sägs ha påverkat slagets utgång genom att hindra adelsfanan från att ingripa i slaget.[3]

Han var 1624 en av de fyra kommissarier som under Axel Oxenstierna slöt traktaten med Danmark i Sjöared.

Ribbing ägde gårdarna Näs i Bjurbäcks socken, Mossebo i Rinna socken och Boxholms säteri i Ekeby socken.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ribbing gifte sig 6 januari 1605 på Stockholms slott med Märta Bonde. Hon var dotter till marskalken Filip Jönsson Bonde och Carin Snakenborg. De fick tillsammans barnen landshövdingen Per Ribbing (1606–1664), Carl Ribbing (1607–1609), Agneta Ribbing (1609–1685) som var gift med riksmarsken Lars Kagg, Märta Ribbing (1611–1617), Maria Ribbing (1614–1678) som var gift med riksrådet Carl Mörner af Tuna och Brita Ribbing (1616–1685) som var gift med riksrådet Johan Rosenhane.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 291, läst: 21 januari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 291. Libris 10076758 
  3. ^ ”Riksråd, Ståthållare, Lagman Lindorm Ribbing”. Riddarhusets genealogi. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p76fe5853.html. Läst 22 oktober 2020.