Robert Grosseteste

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Robert Grosseteste framställd i en handskrift från 1200-talet.

Robert Grosseteste, född cirka 1175, död 9 oktober 1253, var en engelsk biskop, statsman, teolog och naturfilosof.

Han har författat ett stort antal naturfilosofiska skrifter som direkt eller indirekt för det mesta handlar om ljuset, "Om Ljuset", "Om Färgen" och "Om Regnbågen". Han skrev också en Hexaemeron, en kommentar till Bibelns skapelseberättelse. I hans naturfilosofi spelar ljuset en central roll, ljuset är bärare av den struktur som gör världen möjlig att uppfatta och begreppsliggöra. Hans egna undersökningar begränsades till ett område speciellt, det som har med ljusets fenomen att göra och som vi idag kallar för optik.

Mest berömd är hans skrift om Regnbågen. Grosseteste gjorde olika experiment med linser och föreställde sig att hela regnmolnet fungerade som en sfärisk lins där ljuset bryts. Han kom fram till att regnbågens färger uppstår genom att solens vita ljus successivt försvagas på grund av brytningens olika vinklar. Grosseteste hade också idéer om att det i all materia finns små fickor av förtunnad luft som innesluter ett ljus. Vid ett kraftigt slag mot någonting så skakas dessa fickor och det inneslutna ljuset kommer i en vibration som sedan fortplantas i den omgivande materian fram till dess att den studsar mot någon tät kropp och uppfattas av oss som ljud. Enligt Grossetestes idéer kan hela världen sägas utgöra en stor sammanhängande helhet som till sin innersta natur är ljus.

Rosens namn och Hildegard av Bingen (bra titel?? Vetenskap och kyrkligt liv)

Med tilltagande fanatism blir striden mellan olika klosterrörelser (kyrkohistoria) nästan politisk, och världslig. Detta är för oss svårt att greppa eftersom vi inte kan se hur kyrkan förvaltar både högt, och lågt, och samlat och sparat. Den epok som Grosseteste lever i är samma som Roger Bacon, men också samma som Hildegard av Bingen levde i, och därför blir medeltida teologi högst relativ. William av Occham kan ses som ett senare bidrag till denna vetenskap i kyrkans hamn, men Occham fördömdes av kyrkan, dock ska vi inte glömma att den också födde samme Occham. Förklaringen är dels att kyrkan tillät olika röster, men också att denna tid var en sista period av denna fria öppenhet och en öppenhet inför vetenskapen, som än så länge var del av Gud skapelse. (jag avbryter här så att andra kan placera in Grossetestes betydelse i ett på så vis större, klarare sammanhang)