Romme Alpin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Romme Alpin
Romme alpin.JPG
Högsta fallhöjd275 m
Längsta nedfart2,7 km
Pister
Green cirkel.svg Antal gröna pister9
Solid blue.svg Antal blå pister11
Red rectangle.svg Antal röda pister3
Black square 45degree angle.svg Antal svarta pister10
Totalt33
Summa pistlängd29 km
Liftar
Släpliftar8
Stolliftar5
Berg-, kabin- och gondolbanor0
Totalt13

Romme Alpin [rʊmme][1] är en alpin skidanläggning vid den lilla byn Koppslahyttan i Dalarna, 13 kilometer söder om Borlänge, och är Sveriges största alpina skidanläggning utanför fjällen.

Anläggningen invigdes juldagen 1987 och hade den amerikanska skidorten Vail, Colorado, som förebild när backarna planerades.[2] Skidåkning sker dels på berget Solklinten, men inför 20-årsjubileet (2008) öppnades det upp för skidåkning även på berget Snöberget (bakom Solklinten). Största fallhöjden är numera 275 meter och högsta åkhöjd är 407 meter över havet. Anläggningen har 33 nedfarter (40 inklusive genomfarter) och 13 liftar varav 5 kopplingsbara sexstolsliftar. Solklinten Express byggdes 2003 och ersatte en gammal fast trestolslift, resulterade i fördubblad kapacitet och halverad åktid. Inför vintern 2012/2013 utökades anläggningen med området Nord på andra sidan Snöberget. Romme har totalt 29 kilometer pist[3], samtliga med snökanoner, och den längsta nedfarten är 2 750 meter[4].

Historia och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Planeringen av Romme Alpin startades år 1985. Planen var att bygga en dags- och weekendskidanläggning nära Stockholm som erbjöd varierande nedfarter med mycket skog runt om och med samma fallhöjd som Dalafjällen. Romme Alpin var ett helt skogstäckt berg innan man började bygga. Grundarna till Romme Alpin heter Bosse Funcke och Åke Källström och den 15 augusti 1986 presenterades Romme Alpin. Romme Alpin skulle kosta 15 miljoner kronor och skulle byggas i privat regi utan kommunala medel, ett arbete som involverade borttagning av både skog och sten. När Romme Alpin invigdes på juldagen 1987 så fanns det 10 nedfarter, fyra liftar samt en lunchrestaurang. När Romme Alpin öppnade år 1987 förlitade de sig enbart på natursnö, det fanns endast 4 snökanoner. Första vintern 1987/1988 uppkom inga problem med snön, det kom mycket snö även på vårkanten. Detta gjorde att man kunde investera i en trestolslift år 1989. Men i början av nittiotalet gick det sämre för Romme Alpin på grund av snöbrist och brist på gäster. Kommunen gav då skidanläggningen stöd. Sedan dess har Romme Alpin fokuserat på att göra egen snö. Egentillverkad snö läggs som grund, därefter tillkommer natursnön. Sedan dess har Romme Alpins besökssiffror stigit. 1997 bestämde sig Romme Alpin för att bygga brantare nedfarter. Då byggdes bland annat Götes brant. Till Götes brant byggdes en tvåstolslift, en parallell nedfart och en liten transportlift till centrala Romme Alpin. 2001 var det dags för premiär för Romme Syd vilket innebar nya backar i ett annat väderstreck med solläge, dessutom två nya ankarliftar.

Utvecklingen gick snabbt på Solklinten och år 2003 byggdes toppstugan samt Solklinten express år 2005. Solklinten express var Romme Alpins första kopplingsbara stollift. Den ersatte den gamla trestolsliften från 1989. Besökssiffrorna steg och Romme Alpin kunde investera i ett bättre snösystem. Idag finns det snökanoner i varje nedfart. 2008 öppnade Romme ett helt nytt skidområde, Snöberget med åkning på ett nytt berg sammankopplat med solklintens sydsida. Fyra nya nedfarter byggdes varav tre av dessa i blå/röd svårighetsgrad med carvingbackar, flera kilometer från parkeringen och lunchrestaurangen. Till de nya backarna byggdes också Snöberget express. Till säsongen 2009/2010 byggdes Rommes skilodge. Innan dess hade Rommes gäster fått bo på hotell i närheten av anläggningen, men trycket på hotellen blev mycket stort. Många gäster efterfrågade då ett hotell inom området. Hotellet byggdes ut till dubbla storleken efterföljande säsong.

Under 2010–2012 satsade Romme på att förbättra skidåkningen för nybörjare. Markarbete skedde vid barnområdet för att göra lutningen flackare. En ny barnvänlig knapplift byggdes samt ett rullband som skulle användas för de som inte riktigt än kunde åka lift själva. 2012 investerade Romme cirka 50 miljoner för att bygga ut på snöbergets nordsida. Området hade varit planerat sedan lång tid och var tänkt att erbjuda långa, snälla blå/gröna backar med en egen expresslift som skulle ge hög kapacitet och många åk. Snöberget nord är ett populärt område för barn med den 1 000 meter långa juniorparken Calles Kurvor. 2014 byggdes våffelstugan på Snöbergets topp[5]. Det ledde till att man kunde äta på toppen av de båda bergen i Romme Alpins system. Efter den stora satsningen på nybörjare och barnfamiljer, krävde gästerna mer krävande åkning. Det resulterade i att två nya nedfarter med en sammanhängande brant, Hällas Hang och Se på mig, färdigställdes inför säsongen 2016/2017. Backarna ligger på Solklintens sydsida och för att få plats att bygga de nya backarna ersatte man de gamla ankarliftarna på sydsidan med en sexstols expresslift från Leitner Ropeways som fick namnet Syd Express, den fjärde i ordningen på Romme Alpin. Det uppfördes även en ny byggnad för administration och försäljning av liftkort.

Till säsongen 2017/2018[4] byggde man det snöfria torget vid Romme dal och rev matsäcksstugan, på vars plats nu en isrink är uppförd. En ändamålsenlig värmestuga byggdes istället för matsäcksstugan. En ny efterlängtad nerfart, Dalvägen från Romme Nord tillbaka till Romme dal tillkom, samt en ny knapplift i nybörjarområdet.

2018/2019 fortsätter man projektet med svårare nedfarter. En ny sexstolslift med namn Götes express stod klar under december 2018 tillsammans med de nya svarta nedfarterna Lenas Svarta och Brömses bredvid Götes brant. Götes express ersätter den 20 år gamla tvåstolsliften för ett mer attraktivt och lättillgängligt område.

Snötillverkning[redigera | redigera wikitext]

Romme Alpin har en av Nordens största anläggningar när det gäller snötillverkning med sina 760 snökanoner av Top-Gun-typ, där kristallisationen sker i luften genom att tryckluft blåses mot en vattenstråle. Av de 760 snökanonerna kan 350 vara igång samtidigt och kan som mest producera 7 500 kubikmeter snö per timme, vilket motsvarar cirka 750 lastbilsflak i timmen. Optimalt förhållande för snötillverkning är -18 grader Celsius men tillverkning kan ske redan vid -4 grader Celsius. Det tar cirka 14 dagar att täcka hela anläggningen på 78 hektar med 1–1,2 meter snö. Anläggningen förses med vatten via pumpsystem från Stora Ulvsjön (3 kilometer från Romme Alpin), Dammsjön samt bäcken i anslutning till backarna.[6] När backarna är täckta med 1 meter snö ligger snön kvar och är åkbar tills backen stänger i början av april.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svenska ortnamn med uttalsuppgifter”. Projekt Runeberg. http://runeberg.org/ortnamn/0024.html. Läst 11 april 2018. 
  2. ^ Åka Skidor, nr. 6 november 2008, sida 72, läst 2013-08-04.
  3. ^ ”Backar och liftar” (på sv-SE). Romme Alpin. http://www.rommealpin.se/backar-och-liftar__1053. Läst 14 februari 2017. 
  4. ^ [a b] ”Magasin Romme Alpin 17/18” (på en). Issuu. https://issuu.com/stuartreklam/docs/e-tidning_romme_alpin_17-18. Läst 25 januari 2019. 
  5. ^ ”Magasin Romme Alpin 2014/2015” (på en). Issuu. https://issuu.com/rommealpin/docs/magasin_romme_141105_sidor. Läst 25 januari 2019. 
  6. ^ Romme Alpin Magasin, Erica Sterner. Ett säkert snötäcke. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]