Hoppa till innehållet

Rosenand

Från Wikipedia
Rosenand
Status i världen: Akut hotad[1]
Uppstoppat specimen - adult hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteRhodonessa
ArtRosenand
R. caryophyllacea
Vetenskapligt namn
§ Rhodonessa caryophyllacea
Auktor(Latham, 1790)
Utbredning

Rosenand[2] (Rhodonessa caryophyllacea) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3] Den förekommer främst i nordöstra Indien men sågs senast med säkerhet 1949 och är akut hotad, möjligen utdöd.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Rosenanden är en gracil och långhalsad and med en kroppslängd på 60 centimeter. Hanen har mörkrosa huvud och hals, med ljusare rosa näbb och är i övrigt mestadels brunsvart. Den har blekt brunbeige armpennor, vilket skapar en vingspegel, en smal vit kant på täckarna och blekrosa vingundersida. Honan är mer dovt färgad med brunare kropp, grårosa huvud och brungrå näbb. Hanar yttrar ett svagt visslande läte, honor ett lågt kvackande.[1]

Rosenanden lever ett tillbakadraget liv i avskilda och övervuxna dammar och våtmarker i låglänta skogsområden och gräsmarker, främst i stora elefantgräsdjungler, i periodvis översvämmande områden.[4] Vintertid påträffas den även i laguner intill stora floder. Utanför häckningstid har den setts i små grupper, tillfälligtvis i smärre flockar om 30–40 individer. Möjligen är den även nattaktiv, vilket kan förklara svårigheterna i att lokalisera den.

Den födosöker främst i grunda vatten genom att tippa kroppen framåt och beta på botten, men kan även dyka.[4] Den kan vila i träd.[4]

Utbredning och status

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare förekom rosenanden lokalt i våtmarker i Indien, Bangladesh och Myanmar, tillfälligtvis även i Nepal. De flesta observationer har gjorts i nordöstra Indien och närliggande områden i Bangladesh. Den har alltid betraktats som ovanlig och sällsynt. Sedan 1949 har den inte med säkerhet observerats i det vilda. Fågeln är möjligen utdöd, men kategoriseras fortfarande som akut hotad av internationella naturvårdsunionen IUCN.[1] eftersom det inte helt säkert kan uteslutas att en liten rest lever kvar. Fem expeditioner i Kachin State i Myanmar mellan april 2003 och december 2006 resulterade i en möjlig observation och två trovärdiga rapporter från lokala fiskare.[5] Ytterligare undersökningar 2008 gav inga resultat,[6] och inte heller i januari 2014 i ett annat område kring Khamti i nordvästra Myanmar, efter att en bonde i området rapporterat att han möjligen sett arten 2011.[7] Det finns alltså ännu inte några ovedersägliga bevis för dess fortlevnad.

Orsaken till artens tillbakagång tros framför allt bero på habitatförlust. Skogsavverkning och omvandling av våtmarker har förstört stora delar av dess levnadsmiljö. Utöver detta jagades arten hårt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Andra arter har dock utsatts för samma jakttryck men har inte minskat på samma sätt, varför jaktens roll i rosenandens försvinnande är oklar. Möjligen kan den invasiva växten vattenhyacint (Eichhornia crassipes) även bidra till att ytterligare försämra dess levnadsmiljö.[1]

Historiska observationer av rosenand.
  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Rhodonessa caryophyllacea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Grimmet, Richard; Inskipp, Carol & Inskipp, Tim (2015) Birds of the Indian Subcontinent, Christopher Helm, London, sid:66–67, isbn 978-1-4081-2763-6
  5. ^ Tordoff, A.W., Appleton, T., Eames, J.C., Eberhardt, K., Htin Hla, Khin Ma Ma Thwin, Sao Myo Zaw, Saw Moses & Sein Myo Aung (2008) The historical and current status of Pink-headed Duck Rhodonessa caryophyllacea in Myanmar. Bird Conserv. Int. 18(1): 38–52.
  6. ^ Eames, J. C. 2008. Latest survey fails to find Pink-headed Duck. The Babbler: BirdLife in Indochina: 31-32.
  7. ^ Thorns, R. 2014. Khamti town and the restricted wetlands further down the Chindwin river. January 2014. Hämtas från: http://richardthorns.webs.com/2014search.htm Arkiverad 4 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]