Rudolf Brandt

Från Wikipedia
Rudolf Brandt
Rudolf Brandt i amerikansk fångenskap.
Rudolf Brandt i amerikansk fångenskap.
Standartenführer
Född2 juni 1909
Frankfurt an der Oder, Provinsen Brandenburg, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död2 juni 1948 (39 år)
Landsberg am Lech, Bayern, Tyskland
BegravningsplatsSpöttinger Friedhof, Landsberg am Lech
Inträde1933
Tjänstetid1933–1945

Rudolf Hermann Brandt, född 2 juni 1909 i Frankfurt an der Oder, död 2 juni 1948 i Landsberg am Lech, var en tysk promoverad jurist och SS-Standartenführer. Han var Heinrich Himmlers personlige assistent (Persönlicher Referent vom Reichsführer-SS) och departementsråd i riksinrikesministeriet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brandt var från december 1933 verksam vid Reichsführer-SS Heinrich Himmlers personliga stab. Från år 1936 var han Himmlers personlige assistent och kom med tiden att kallas "Himmlers högra hand".[1] Han var delaktig i administreringen av de medicinska experiment som utfördes på fångar i Nazitysklands koncentrationsläger. Bland annat bar han ansvar för att minst 86 judar mördades för att deras skelett skulle ingå i professor August Hirts samling i Strassburg.[1]

Brandt ställdes inför rätta vid Läkarrättegången 1946–1947 och dömdes till döden. Han avrättades genom hängning.[1]

Rudolf Brandt förekommer i Jonathan Littells roman De välvilliga.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Klee 2007, s. 71.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Trials of War Criminals before the Nuernberg Military Tribunals under Control Council Law No. 10. Nuernberg October 1946 – April 1949, "I & II", 1949–1953 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]