Rurik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rurik av Novgorod
Rurik, målning i Tsarsky Titulyarnik, 1672
Titlar
Furste av Novgorod
Tidsperiod 862 - 879
Efterträdare Oleg av Kiev
Personfakta
Personnamn Rörek
Död omkring 879
Släkt
Frälse/adelsätt Rurikätten
Barn Igor
Rurik och hans bror landstiger vid Ladoga, målning av Viktor Vasnetsov
Rurik och hans bror landstiger vid Ladoga, målning av Viktor Vasnetsov

Rurik eller Rjurik, född omkring 800, död omkring 879, var enligt den kievska Nestorskrönikan en varjag (nordman) som sägs vara grundare av Kievriket och stamfader till den fursteätt som styrde fram till 1598. Hans egentliga nordiska namn anses ha varit Rörik (Hrörekr). Några säkra historiska uppgifter om vem Rurik var eller varifrån han kom finns inte, men enligt Nestorkrönikan tillhörde han dock den varjagiska (nordiska) stam som hette ruser och som av de flesta historiker anses vara desamma som svearna.[1] Klart är dock att han kom till Ladoga, huvudstad i Slavija.[2] Det skedde vid en tidpunkt i historien när Novgorod sannolikt ännu inte existerade (staden omnämns första gången 859 och var då belägen vid dagens Rjurikovo Gorodisjtje, Ruriks stad). I Ladoga har arkeologer funnit en nordisk begravningsplats med bland annat kvinnogravar. Begravningsplatsen har varit i bruk under åren 850-925, har arkeologerna slagit fast. Det finns olika teorier om nordmännens ankomst och maktövertagande. Men det mesta är inte belagt historiskt och Ruriks historia är i mångt och mycket en gåta.

Nestorskrönikan[redigera | redigera wikitext]

Enligt Nestorskrönikan (som enbart finns bevarad i två omskrivna versioner: Laurentian codex och Hypatian codex) tog han tillsammans med två bröder år 862 makten över Kievriket. Dessa två bröder anses dock av vissa forskare ha uppstått vid transkriberingar av krönikan varvid de fornnordiska begreppen "sine hus" (blodsfränder/hushåll) och "thru voring" (svurna hirdmän/krigare) skall av ryska krönikörer ha kommit att tolkas som namnen Sineus respektive Truvor. Ruriks son Igor, egentligen Ingvar, (född 875, död 945), var furste i Kiev, mellan 912 och 945. Rurik och hans bröder kallas i krönikan för ruser, som sägs vara ett slags varjager.


År 6370 (862). De jagade bort varjagerna över havet och gav dem ingen skatt och började själva härska. Men det fanns ingen rätt bland dem och släkt reste sig mot släkt och det blev inbördes kamp emellan dem och de började kriga mot sig själva. Och de sade till varandra: Låt oss söka oss en furste som skall härska över oss och döma rätt. Och de drog över havet till varjagerna, till ruserna. Ty dessa varjager kallades ruser på samma sätt som andra kallas svear, andra åter normanner och angler och ytterligare andra för goter – på samma sätt även dessa. Och tjuderna, slaverna, krivitjerna och vepserna sade till ruserna: Vårt land är stort och rikt, men det finns ingen ordning i det. Kom och var furstar över oss. Och man valde tre bröder med deras släkter och de tog med sig alla ruserna och kom. Den äldste, Rurik, bosatte sig i Novgorod, den andre, Sineus, bosatte sig i Beloozero, och den tredje, Truvor, i Izborsk. Och efter dessa varjager fick det rusiska folket sitt namn: folken i Novgorod är av varjagisk släkt, tidigare var de slaver.
— Nestorskrönikan, cirka 1113, [3]

Teorier om Ruriks ursprung[redigera | redigera wikitext]

Enligt den övervägande majoriteten historiker både i Sverige och internationellt var Rurik från Sverige[källa behövs]. Det hindrar dock inte att exempelvis vissa finska spekulationer gör gällande att han var av finsk-ugrisk härkomst. En dansk forskare har föreslagit att Rurik var en jylländsk storman vid namn Røric. Vissa ryska historiker vill göra gällande att Rurik egentligen var en vendisk (slavisk) storman och härrörde från den polsk-tyska Östersjökusten.

Några kilometer söder om Novgorod ligger en plats med tjocka kulturlager som sedan 1800-talet kallats för Rjurikovo Gorodisjtje ("Ruriks gamla stad"). Denna plats har undersökts arkeologiskt på senare år och uppvisar många fynd av nordisk typ från 800-talet. Dock är forskningen tveksam till om Rurik verkligen kan anses vara tillräckligt bevisad som historisk person. En hövding vid namn Rörik finns även omnämnd i klosterkällor som den som med sin här erövrade regionen motsvarande dagens Friesland på Nordsjökusten år 850.

Rurikätten härskade i Kievriket och senare även i Moskvariket till år 1598.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bertil Almgren: Vikingen. Stockholm 1973.
  • Mats G. Larsson: Rusernas rike. Nordborna och Rysslands födelse. Stockholm 1993.
  • Nestorskrönikan. Översatt av Gabriella Oxenstierna. Stockholm/Stehag 1998.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ КНЯЗІВСЬКІ ДИНАСТІЇ СХІДНОЇ ЄВРОПИ Vojtovytj, Leontij. Knjazivski Dinastiji Schidnoji Jevropi, Lviv 2000.
  2. ^ Nestorskrönikan, Hypatian codex
  3. ^ Nestorskrönikan 1998, s. 27


Företrädare:
ingen
Härskare i Novogorod
862–879
Efterträdare:
Oleg