Hoppa till innehållet

Ruth Law

Från Wikipedia
Ruth Law
Ruth Law anländer till Governor's Island i New York efter flygningen från Chicago (20 november 1916).
Född21 mars 1887
Lynn, USA
Död1 december 1970 (83 år)
San Francisco, USA
BegravdPine Grove Cemetery[1]
Medborgare iUSA
SysselsättningPilot
Redigera Wikidata

Ruth Law Oliver född Bancroft Law 21 mars 1887 i Lynn i Massachusetts, död 1 december 1970 i San Francisco, var en amerikansk flygpionjär. Hon slog under 1910-talet ett antal flygrekord,[2] inklusive som den första kvinna som utförde både en looping och flög i mörker.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Law föddes som dotter till Sarah Bancroft Breed och Frederick Henry Law.[2] Hon blev i tidiga år intresserad av flygning efter inspiration från sin bror, den två år äldre fallskärmshopparen och tidige stuntmannen Rodman Law.[3] Under barndomen utmanade hon sig själv i att fysiskt hänga med på hans fysiska äventyr.[4]

Laws första flygplan köptes 1912[5] direkt från Orville Wright[6] och av henne i samarbete med sin make Charles Oliver (bröllopet stod 1907).[7] 24-åringen fick flyginstruktioner av Harry Atwood och Arch Freeman vid Atwood Park i Saugus i Massachusetts.[8] Däremot förvägrade Wright henne flyglektioner, eftersom han enligt Law menade att kvinnor inte var lämpade för maskinrelaterade sysslor. Detta ökade dock Laws motivation, och senare sa hon att "Det mest effektiva sättet att få mig att göra något är att säga till mig att jag inte klarar av det."[4]

Ruth Law mottog sitt flygcertifikat i november 1912, samma år som hon börjat på Burgess Flying School och efter att övergått till soloflygningar efter endast två månader efter flygutbildningens start.[9] Law var en omvittnat skicklig mekaniker, och en samtida reporter beskrevs det som att hon på ljudet kunde höra vad som var fel på planet och därefter finna på sitt eget sätt att lösa problemet.[4]

Tidig pilotkarriär (1915–1916)

[redigera | redigera wikitext]

Under de kommande åren började Law tävlingsflyga, med syfte att slå olika flygrekord. 1915 gav hon en flyguppvisning i luftakrobatik vid Daytona Beach i Florida, inför en stor publik. Hon föranmälde en kommande looping, och hon utförde sedan manövern två gånger[4] – som första kvinna.[10]

Samma år deltog Law i ett reklamevent för "Grapefruit League", mellansäsongsmatcher inom den professionella basebollen i USA. LA Dodgers-chefen Wilbert Robinson och spelaren Casey Stengel hade fått reda på att Law släppt ner golfbollar från skyn på en närbelägen golfbana, och de bestämde sig för att ett liknande PR-trick skulle ge effekt. 13 mars 1915 flög Law med Stengel (alternativt en av lagets tränare) som bisittare, redo att släppa ner en baseboll på Robinsons väntande basebollhandske. Istället för en baseboll flög dock en grapefrukt ut ur planet, antingen av misstag eller som ett skämt. Frukten krossades vid nedslaget, och Robinson täcktes av grapefruktjuice och fruktkött; detta fick honom att tro att han hade skadats och var täckt av blod. En sägen säger att det var denna incident som gav Grapefruit League sitt smeknamn.[11]

Våren 1916 deltog Law i en höjdflygningstävling, där hon vid två tillfällen kom tvåa – tätt efter manliga medtävlare. Förlusterna stärkte även här hennes motivation att slå rekord som kunde stå sig emot både män och kvinnor. Här nådde hon dock 3 400 meters höjd, något ingen kvinna tidigare uppnått.[12]

Laws kanske största flygbedrift utfördes 19 november 1916, när hon slog det existerande amerikanska distansrekordet nonstop på 727 km satt av svenskamerikanen Victor Carlstrom. Law överträffade detta genom en flygning på 950 kilometer mellan Chicago och delstaten New York. Nästa dag fortsatte hon fram till staden New York, där hon på grund av bränslebrist tvangs glidflyga den sista biten in till Governors Island. President Woodrow Wilson närvarande 2 december på en middag som hölls tills hennes ära. Senare under december inkallades Law för att med sitt flygplan "stava" ordet liberty, när Frihetsgudinnan (Statue of Liberty) för första gången tändes upp.[4]

Inför flygningen hade Law köpt ett Curtissflygplan men fick nöja sig med ett mindre och äldre uppvisningsplan eftersom tillverkaren inte trodde att en kvinna klarade av att spaka större flygplan.[13] Det inköpta planet hade hon modiferat med en ombyggnad av styrsystemet, så att det liknade Wrights dubbla spaksystem. Hon lät även installera en extra bränsletank, men den tillagda vikten innebar att man istället tvangs montera bort planets lampor.[13]

Deltagande i världskriget (1917–1918)

[redigera | redigera wikitext]

I januari 1917 åkte Law och hennes make efter en inbjudan från tidningen The New York World ångbåt till Frankrike för att kunna studera den franska flygplansutvecklingen under världskriget. Enligt en intervju som hon 1960 gav till Columbia University hade tidningen även velat att hon skulle "ta med sig hem vad jag bedömde vara deras bästa flygplan." Detta var innan USA gått med i kriget, och USA hade kritiserats för sitt bristande luftförsvar. Tidningen hade gett Law 10 000 dollar för inköpet av flygplanet, vilket till slut blev en Morane som hon tog med till USA och började flyga med på ett litet flygfält utanför Boston.

Efter att USA i april samma år inträtt i världskriget på Ententens sida, kampanjade Law utan framgång för att kvinnor skulle få lov att flyga militära flygplan; hon till och med skickade en personlig vädjan till president Wilson.[9] Hennes eget intresse gällde att få en en kommendering att delta i signalkåren.[14] Stött av att bli refuserad skrev hon en artikel med titeln "Let Women Fly!" i tidningen Air Travel, där hon argumenterade för att hennes framgångar inom flygkonsten borde ha bevisat att kvinnor klarar av sådana uppdrag.

Trots att Law inte tilläts spaka militärflygplan i strid, använde hon sin flygskicklighet för att bidra till krigsinsatsen. Under olika flyguppvisningar kastade hon ner flygblad för att samla in pengar till krigsobligationer och för Röda korset, liksom för att att uppmuntra rekryteringar till USA:s flygtjänst. För att förstärka denna hennes roll som reklampelare för USA:s flygförsvar gavs hon 1917 tillstånd att bära den amerikanska militära pilotuniformen.[9] I armén ägnade hon sig i huvudsak åt att utbilda piloter.

Efter kriget

[redigera | redigera wikitext]

Efter krigsslutet fortsatte Law att sätta olika flygrekord, som ledare för sin egen uppvisningsensemble – "Ruth Law's Flying Circus".[6] Gruppen bestod av Law, som flög sitt Curtissflygplan, och av två manliga piloter som flög varsin Curtiss Jenny. Ett av gruppens höjdpunkter var när de genomförde en tät formationsflygning med Law i mitten.

Fransyskan Raymonde de Laroche hade den 7 juni 1919, med en notering på nästan 4 000 meter, slagit Laws gällande höjdflygningsrekord för kvinnor. Tre dagar senare återtog Law rekordet med en flygning upp till 4 500 meter, varefter Laroche den 12 juni gjorde detsamma med en notering på 4 800 meter.[15] Samma år blev Law den första person att leverera officiell amerikansk flygpost till Filippinerna.[14]

Som manager och allt i allo för gruppen fungerade Laws man Charles Oliver. Han kände sig mer och mer stressad när hon genomförde våghalsiga flygningar en meter över racerbilar på flyguppvisningarna, och han bad henne att sluta. En dag 1922 läste hon till sin förvåning i tidningen ett uttalande från Oliver att hon skulle avsluta sin flygarkarriär.[9] Det ledde till att hon gav med sig och lydde hans råd.[16] 1919 hade hennes bror avlidit, i tuberkulos som han ådragit sig under sin tid som fallskärmshoppare.[17] 1919 avled även den franska rekordkonkurrenten Laroche, efter att hennes plan inför en landning hamnat i ett okontrollerbart spinn.[18]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 16 oktober 2025.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Associated Press (4 december 1970). ”RUTH LAW OLIVER, 79, PIONEER FLIER, DIES” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1970/12/04/archives/ruthlaw-oliver-79-pioneer-flier-dies.html. Läst 19 maj 2026.
  3. ↑ ”Thrill World But Their Dad Is Not So Much Impressed” (på engelska). The Wichita Eagle: s. 39. 2 november 1919. https://www.newspapers.com/article/the-wichita-eagle-laws-father/9211065/. Läst 19 maj 2026.
  4. 1 2 3 4 5 McGraw, Eliza (22 mars 2017). ”This Ace Aviatrix Learned to Fly Even Though Orville Wright Refused to Teach Her” (på engelska). Smithsonian Magazine. https://www.smithsonianmag.com/smithsonian-institution/ace-aviatrix-learned-fly-even-though-orville-wright-refused-teach-her-180962606/. Läst 19 maj 2026.
  5. ↑ Powell, Meghan (1 april 2016). ”Women’s History Month: Florida’s first female pilot gave “hops” for people daring enough to go up! – Jacksonville History Center” (på amerikansk engelska). The Jacksonville History Center. https://jaxhistory.org/floridas-first-female-pilot-gave-hops-for-people-daring-enough-to-go-up/. Läst 19 maj 2026.
  6. 1 2 ”Ruth Law : Women Pilots (Museum Of Women Pilots)” (på amerikansk engelska). Museum Of Women Pilots. Arkiverad från originalet den 22 juli 2025. https://web.archive.org/web/20250722165805/https://www.museumofwomenpilots.org/women-pilots-ruth-law-29.htm. Läst 19 maj 2026.
  7. ↑ Dorothy Cochrane & P. Ramirez (2 november 2021). ”Ruth Law: Record Setting Early Aviator” (på engelska). airandspace.si.edu. https://airandspace.si.edu/stories/editorial/ruth-law-record-setting-early-aviator. Läst 19 maj 2026.
  8. ↑ Edwards, John Carver (2009-04-22) (på engelska). Orville's Aviators: Outstanding Alumni of the Wright Flying School, 1910-1916. McFarland. sid. 63. ISBN 978-0-7864-5303-0. https://books.google.se/books?id=swjGdOIu06QC&pg=PA63&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 19 maj 2026
  9. 1 2 3 4 ”Ruth Law” (på engelska). National WWI Museum and Memorial. https://theworldwar.org/learn/about-wwi/ruth-law. Läst 19 maj 2026.
  10. ↑ ”Ruth Law’s World War I Liberty Bonds Leaflet” (på engelska). airandspace.si.edu. 2 mars 2016. https://airandspace.si.edu/stories/editorial/ruth-laws-world-war-i-liberty-bonds-leaflet. Läst 19 maj 2026.
  11. ↑ Clair, Michael (13 mars 2020). ”Grapefruit League earned its name from a prank” (på engelska). MLB.com. https://www.mlb.com/news/wilbert-robinson-caught-grapefruit-from-a-plane. Läst 19 maj 2026.
  12. ↑ Billie Holladay Skelley. ”Ruth Law—Queen of the Air: Challenging Stereotypes and Inspiring a Nation” (på engelska). Ninety-Nines. https://www.ninety-nines.org/ruth-law.htm. Läst 19 maj 2026.
  13. 1 2 ”Law, Ruth (d. 1970)” (på engelska). www.encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/law-ruth-d-1970. Läst 19 maj 2026.
  14. 1 2 ”Ruth Law” (på engelska). postalmuseum.si.edu. https://postalmuseum.si.edu/exhibition/fad-to-fundamental-airmail-in-america-airmail-pilot-stories-mail-by-female/ruth-law. Läst 19 maj 2026.
  15. ↑ Hancock, Austin (10 juni 2025). ”Today in Aviation History: Ruth Law Breaks Women’s Altitude Record - Vintage Aviation News” (på amerikansk engelska). https://vintageaviationnews.com/warbird-articles/today-in-aviation-history-ruth-law-breaks-womens-altitude-record.html. Läst 19 maj 2026.
  16. ↑ ”Ruth Law Oliver: An American Aviatrix”. Aviation Oil Outlet. 30 november 2016. https://aviationoiloutlet.com/blog/ruth-law-american-aviatrix/. Läst 19 maj 2026.
  17. ↑ ”RODMAN LAW DEAD.; Parachute Jumper, Brother of Noted Aviatrix, Dies of Consumption.” (på amerikansk engelska). The New York Times. 15 oktober 1919. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1919/10/15/archives/rodman-law-dead-parachute-jumper-brother-of-noted-aviatrix-dies-of.html. Läst 19 maj 2026.
  18. ↑ Lebow, Eileen F. (2002) (på engelska). Before Amelia women pilots in the early days of aviation. Washington, D.C. : Brassey's, Inc. sid. 14. ISBN 978-1-57488-482-1. http://archive.org/details/beforeameliawome00lebo. Läst 19 maj 2026
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ruth_Law&oldid=59393666”