Ryssgubbe

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ryssgubbe
Bunias orientalis Ukonpalko VI08 C H4938.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningKålordningen
Brassicales
FamiljKorsblommiga växter
Brassicaceae
SläkteRyssgubbar
Bunias
ArtRyssgubbe
B. orientalis
Vetenskapligt namn
§ Bunias orientalis
AuktorL., 1753
Synonymer
# Stjälkstycke med blad och blomställningar # Ett rosettblad # Mogna, torra skidor # Mogen, ännu ej torr skida. Förstoring × 3 # Densamma i längdsnitt med ett av de båda fröna i längdsnitt. Förstoring × 3

  1. Stjälkstycke med blad och blomställningar
  2. Ett rosettblad
  3. Mogna, torra skidor
  4. Mogen, ännu ej torr skida. Förstoring × 3
  5. Densamma i längdsnitt med ett av de båda fröna i längdsnitt. Förstoring × 3
Hitta fler artiklar om växter med

Ryssgubbe (förr även kallad Långrova, Rysskål och Hundrättika[1]), Bunias orientalis L. är en art i familjen kålväxter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Ryssgubbe är en storväxt, vanligen flerårig ört med en kraftig pålrot. Stjälken blir upp till en meter hög, den är upprätt och vanligen strävhårig. De nedre bladen är parflikiga med en stor triangulär ändflik. De övre bladen är oftast enkla. Blommorna sitter i en rikt förgrenad blomställning. Kronbladen är gula, och cirka 0,5 cm långa. Blommorna har en svag, angenäm, kryddartad doft, liksom hos många andra korsblommiga växter. De snett äggformade frukterna har en tillplattad spets. Ytan är täckt med små vårtor. Frukterna är mycket typiska för arten. De innehåller endast två frön och öppnar sig inte vid mognaden.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Ryssgubbe förekommer vildväxande i centrala, östra och sydöstra Europa, till norra Iran och västra Sibirien. Arten är främmande, har fått stor spridning som förvildad i stora delar av Europa och Nordamerika och har tidigare, sedan 1700-talet, odlats både som prydnads- och foderväxt. Den betraktas idag som en invasiv art.[2][3]

År 1814 visade den sig plötsligt i stora mängder omkring Paris, sedan en rysk krigshär haft sitt läger i stadens närhet.

Förekomst i Norden[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är arten särskilt spridd och allmän i Uppland, men den förekommer också i andra landskap.[4]

Ryssgubbe påträffades första gången i Sverige 1768[2]. Den kom in i Norge i början av 1800-talet och är numera allmän i sydöst och längs kusten.[2]

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Ej ursprunglig i Nordamerika

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Ryssgubbe förekommer på kulturpåverkad mark, ofta längs vägar och banvallar. Växten kom till Skandinavien under senare delen av 1700-talet från Östeuropa, vilket antyds av flera av dess svenska namn såsom rysskål och ryssrova.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Släktnamnet Bunias härleds från grekiska buonias, ett slags rova.
  • Artepitetet Orientalis betyder från Orienten, orientalisk. Ordet kan härledas från latin oriens = öster.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Långrova i SAOB.
  2. ^ [a b c] NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet - Bunias orientalis. Noia 64 mimetypes pdf.png PDF 207 kB.
  3. ^ Bunias orientalis på Centre for Agriculture and Bioscience International (CABI) - Invasive Species Compendium.
  4. ^ ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 maj 2019. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]