Brassica rapa
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Rova | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Kålordningen Brassicales |
Familj | Korsblommiga växter Brassicaceae |
Släkte | Kålsläktet Brassica |
Art | Rova B. rapa |
Vetenskapligt namn | |
§ Brassica rapa | |
Auktor | (Linné) |
Hitta fler artiklar om växter med |
Rova (Brassica rapa) är en art i kålsläktet som har många former, bland annat åkerkål, majrova, kinakål och även rybs som är oljeväxt. Rova är nära besläktad med sareptasenap och raps som också tillhör kålsläktet.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Rybs odlades på flera platser, från Medelhavsområdet till Indien, så tidigt som 2000 f.Kr. [1] Rovor har troligen först börjat odlas i Nordeuropa och har varit en viktig matkälla i Romerska riket[1]. De har sedan spridits till Kina, och har nått Japan på 700-talet[1].
Carl von Linné beskrev rovor och ryps som separata arter och namngav dem B. rapa och B. campestris. Taxonomisterna har upptäckt under 1900-talet att deras korsning är fertil, således borde de sammanföras i samma art. Eftersom rova namngavs först fick arten namnet Brassica rapa.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Rova är en ett- till tvåårig växt[2] med en pålrot och gula blommor. Den kan vara upp till 1,5 m hög[3].
Odling[redigera | redigera wikitext]
Svensk kulturväxtdatabas delar rovor i flera sortgrupper[2]:
- Brassica rapa Autumnalis-Gruppen - höstrybs
- Brassica rapa Chinensis-Gruppen - sellerikål (pak choi)
- Brassica rapa Narinosa-Gruppen - tatsoikål
- Brassica rapa Nipposinica-Gruppen - mizunakål (japansk kål)
- Brassica rapa Oleifera-Gruppen - rybs
- Brassica rapa Parachinensis-Gruppen - blomsellerikål (choy sum)
- Brassica rapa Pekinensis-Gruppen - salladskål, bomdong
- Brassica rapa Perviridis-Gruppen - komatsuna (japansk spenat)
- Brassica rapa Praecox-Gruppen - vårrybs
- Brassica rapa Purpuraria-Gruppen - purpursellerikål
- Brassica rapa Rapifera-Gruppen - majrova, foderrova
- Brassica rapa Ruvo-Gruppen - broccolirybs (rapini)
- Brassica rapa Trilocularis-Gruppen - indisk rybs
Foderrovor[redigera | redigera wikitext]
Foderrovor (Brassica rapa subsp. rapa) är snabbetablerade ettåriga kålväxter, vilka idag används för bete och ensilage, och numera mer sällsynt som livsmedel för människor. Som människomat har i modern tid majrovor varit vanligare.
Namn på olika sorters odlade foderrovor är bland andra skålrova, korova och svedjerova[4].
Rybs[redigera | redigera wikitext]
Rybs (Brassica rapa ssp. oleifera) används för utvinning av olja, vilken ofta förväxlas med rapsolja. Raps är nära besläktat art i kålsläktet.
Åkerkål[redigera | redigera wikitext]
Åkerkål (Brassica rapa ssp. campestris) förekommer i hela Sverige och anses vara ett ogräs på många platser.
Sorter[redigera | redigera wikitext]
Sort | Bild | Namn |
---|---|---|
Blomsellerikål | Brassica rapa Parachinensis-Gruppen | |
Bomdong | ![]() |
Brassica rapa Pekinensis-Gruppen |
Broccolirybs | ![]() |
Brassica rapa Ruvo-Gruppen |
Indisk rybs | Brassica rapa Trilocularis-Gruppen | |
Komatsuna | ![]() |
Brassica rapa Perviridis-Gruppen |
Majrova | ![]() |
Brassica rapa Rapifera-Gruppen |
Rybs | ![]() |
Brassica rapa Oleifera-Gruppen |
Salladskål | ![]() |
Brassica rapa Pekinesis-Gruppen |
Sellerikål | Brassica rapa Chinensis-Gruppen | |
Tatsoikål | ![]() |
Brassica rapa Narinosa-Gruppen |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Sanderson, Helen (2005). The Cultural History of Plants. Routledge. sid. 72. ISBN 0415927463
- ^ [a b] ”Brassica rapa”. Svensk kulturväxtdatabas. Sveriges lantbruksuniversitet. https://skud.slu.se/nav/taxa/6238436. Läst 17 mars 2021.
- ^ ”Brassica rapa” (på engelska). Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. http://www.plantsoftheworldonline.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:279485-1. Läst 17 mars 2021.
- ^ Broschyren Amatör- och bevarandesorter – regler kring utsädesodling och försäljning, utgiven av Jordbruksverket i oktober 2011, sidan 16
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Elisabet Alnerson, Mariana Mattsson och Reginald Scholz: Minns du hur korovan smakade – gamla trädgårdar i Lycksele, 2010
|