Södermanlands runinskrifter 333

	Sö 333
	Runristning (runsten)
	Sö 333. Ruinen efter Ärja ödekyrka syns i bakgrunden.
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanland
Kommun	Strängnäs
Socken	Åker
Plats	Ärja ödekyrka
Koordinater	59°16′26″N 17°07′55″Ö / 59.27376°N 17.13199°Ö
	Kulturmärkning
Fornlämning
- FMIS beteckn	Åker 137:2
Tillkomsttid	V
Signum	Sö 333
Runristare	Äskil 1 (S); Äsger (S) [Källström 2007b]
Stil	Fp
	Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas.

Runinskrift Sö 333 är en runsten som står utanför södra långhusmuren till Ärja ödekyrka, belägen på en höjd vid Ärja by i Åkers socken och nordväst om Mariefred. En skylt finns vid Strängnäsvägen. Runstenen står omnämnd i Johan Peringskiölds rapport från hans sörmländska resor åren 1684-1686 och han uppger att kyrkan redan då övergivits och blivit raserad. Hans anteckningar om kyrkan och dess runstenar finns nu bevarad i Kungliga biblioteket i Stockholm. Likaså finns där ett kopparstick från en oidentifierad 1700-talshandling och enligt denna bild stod runsten Sö 333 uppställd utomhus på en blomstrande äng. Således var den inte alls inmurad i Ärjas kyrkovägg, vilket hävdas i vissa källor. Sannolikt har den förväxlats med Sö 335 som tidigare varit inmurad och som nu också står uppställd här vid ruinen.

Inskrift

Translitterering av runraden:

: amuit · rsti · sina · þina · yti · suna · sina · rnulfu/unulfu · aku · hrenki bruþur · sena · uarþi · uti · terebina · i · kalmarna · sutuma · furu · afu · skani ×× eski · rsti · runa · þasi ×^[1]

Normalisering till runsvenska:

Amundi(?) ræisti stæin þenna æftiR sun sinn Runulf/Unnulf ok Hring(?), broður sinn. Varð uti drepinn i Kalmarna sundum, foru af Skanøy. Æskell/ÆsgæiRR risti runaR þaRsi.^[1]

Översättning till nusvenska:

Amunde reste denna sten efter sin son Runulv och (efter) Ring, sin broder. (Han) blev dräpt uti Kalmarsund, (då de) foro från Skåne. Eskil ristade dessa runor.^[2]

Ornamentiken är en något slarvigt utförd ormslinga som löper utmed stenens yttre kanter och med kluven tunga biter den sej själv i svansen varmed cirkeln blir sluten. Runristaren Eskils namn står i en stump innanför den ordinarie slingan. Runorna är mer välskrivna och ger en intressant berättelse om ett dråp som utspelades vid Kalmarsund under en resa från Skåne. Två kända ortnamn har alltså kommit på pränt efter denna tragiska händelse och det är första gången Kalmarsund finns belagt i skrift. Stenen saknar det kristna korset.

Se även

Källor

Södermanland, Sörmländsk historia och sörmländska historier, sid. 25, Ivar Schnell, 1965, Allhems Förlag Malmö
Runstenar i Södermanland, Södermanlands museum, 1984, sid 109, red. Ingegerd Wachtmeister, ISBN 91-85066-52-4

Fotnoter

^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Sö 333 $, 2014
^ Runstenar i Södermanland, Södermanlands museum, 1984, sid 109, red. Ingegerd Wachtmeister, ISBN 91-85066-52-4

[rtdb-1] [a b] Samnordisk runtextdatabas, Sö 333 $, 2014

[0-2] Runstenar i Södermanland, Södermanlands museum, 1984, sid 109, red. Ingegerd Wachtmeister, ISBN 91-85066-52-4

[1]

[2]