Södermanlands län

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser av Södermanland och Södermanlands län, se Södermanland (olika betydelser).
Södermanlands län
Län
Södermanland vapen.svg
Vapensköld för Södermanlands län tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Närke
Uppland
Läge 58°46′16″N 16°52′10″Ö / 58.77111°N 16.86944°Ö / 58.77111; 16.86944
Residensstad Nyköping
Area Rankad 17:e
 - Totalt 6 060 km²
Folkmängd Rankad 9:e
 - Totalt 296 566 (2019-06-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 48,9 invånare/km²
Inrättat 1634
Landsting Södermanlands läns landsting
Landshövding Liselott Hagberg
Länskod 04
GeoNames 2676207
Länsbokstav D
Karta SCB geodata
Södermanlands läns läge i Sverige.
Södermanlands läns läge i Sverige.
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länets kommuner idag.
Gränsmarkering Södermanlands län–Stockholms län från 1935
Kommuner i Södermanlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Vid kommunreformen på 1970-talet överfördes hela Hölö, Enhörna samt del av Mariefreds stad (Taxinge församling) till Stockholms län.

Södermanlands län är ett av Sveriges län, beläget i landskapet Södermanland i sydöstra Svealand. Länets residensstad är Nyköping men dess största ort är Eskilstuna. Före 1850 benämndes länet även Nyköpings län.

Södermanlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Länsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en upprest svart grip med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Länsstyrelsen har sedan gammalt använt Södermanlands landskapsvapen och detta bruk stadfästes 1940, trots att enheterna inte geografiskt överensstämmer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Länet bildades 1634[2]. 1714 utbröts östra delen till det nybildade Stockholms län.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Södermanlands län 1970–2015
År Invånare
1970
  
248 412
1975
  
251 913
1980
  
252 536
1985
  
249 701
1990
  
255 636
1995
  
258 700
2000
  
256 033
2005
  
261 895
2010
  
270 738
2015
  
283 712
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

År 1800 återfanns 7 procent av länets befolkning i städerna. År 1900 hade siffran stigit till 17 procent fördelad på sex städer och köpingen Malmköping. År 1969 var 13 procent av länets befolkning bosatt utanför tätorterna.[3]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Länet omfattar de västra och södra delarna av landskapet Södermanland. En liten del av Vingåkers kommun tillhör Närke och en liten del av Strängnäs kommun tillhör Uppland.

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna i länet enligt SCB:

Nr Tätort Folkmängd
(31 december 2018)
1 Eskilstuna 69 816
2 Nyköping 32 957
3 Katrineholm 24 271
4 Strängnäs 14 265
5 Oxelösund 11 488
6 Torshälla 9 275
7 Flen 6 636
8 Trosa 6 260
9 Gnesta 6 248
10 Skiftinge 5 104

Residensstaden är i fet stil

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Södermanlands län[redigera | redigera wikitext]


Södermanlands län[redigera | redigera wikitext]

Kommuner i Södermanlands län
Kommuner i Södermanlands län
Landsting Politiskt styre Antal mandat Källa
Södermanlands läns landsting       S+VfP+C 42 av 79 [4]
Kommun Politiskt styre Antal mandat Källa
Eskilstuna       S+M+C 39 av 65 [5]
Flen       S+V+MP 19 av 45 (minoritet) [6]
Gnesta     S+M 15 av 31 (minoritet) [7]
Katrineholm     S+M 30 av 51 [8]
Nyköping       S+C+MP 28 av 61 (minoritet) [9]
Oxelösund     S+V 16 av 31 [10]
Strängnäs     M+S 29 av 55 [11]
Trosa         M+C+L+KD 19 av 35 [12]
Vingåker         S+C+KD+MP 16 av 31 [13]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019”. Statistiska centralbyrån. 20 augusti 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2019/. Läst 21 augusti 2019. 
  2. ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
  3. ^ Ivar Schnell, Vägvisare genom Södermanland. En studiehandbok i hembygdskunskap. Sörmlands museum. Nyköping 1981, s. 121
  4. ^ Eskilstuna-Kuriren: "S+VFP+C bildar majoritet i landstinget", 2018-09-24, läst 2018-09-26
  5. ^ Eskilstuna-Kuriren: "Majoriteten: "Vi fortsätter samarbetet"", 2018-09-10, läst 2018-09-26
  6. ^ ”Rödgrönt minoritetsstyre att vänta i Flen”. Sveriges Television. 23 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/rodgront-minoritetsstyre-att-vanta-i-flen. 
  7. ^ Södermanlands Nyheter: "S och M överens – fortsätter styra Gnesta", 2018-09-24, läst 2018-09-26
  8. ^ SVT Nyheter: "S och M fortsätter samarbetet i Katrineholm", 2018-09-14, läst 2018-09-26
  9. ^ ”Nytt styre klart i Nyköping: Centern går över till de rödgröna”. Sveriges Television. 22 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/nytt-styre-klart-i-nykoping-centern-gar-over-till-de-rodgrona. 
  10. ^ P4 Sörmland: "S och V fortsätter styra i Oxelösund", 2018-09-21, läst 2018-09-26
  11. ^ ”M och S fortsätter sitt samarbete fyra år till”. Strengnäs Tidning. 28 september 2018. https://www.ekuriren.se/strangnas/m-och-s-fortsatter-sitt-samarbete-fyra-ar-till/.  [inloggning krävs]
  12. ^ ”Alliansen i Trosa fortsätter styra kommunen - skolan i fokus”. Sveriges radio. 29 september 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7056083. 
  13. ^ Katrineholms-Kuriren: "Nytt politiskt styre väntar i Vingåker – en kvartett partier är överens", 2018-09-24, läst 2018-09-26

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]