Samordningsnummer

Från Wikipedia

Samordningsnummer är ett slags tillfälligt personnummer.

Sverige

Samordningsnummer är ett nummer som kan användas av svenska myndigheter som identitet på personer som inte är folkbokförda i Sverige, men ändå är registrerade. Det kan gälla för utländska personer som arbetar tillfälligt i landet, som pendlar från grannland, studerar vid universitet (kortvarigt, annars behövs personnummer), är sjöman på svenskt fartyg, äger sommarstuga och/eller svenskregistrerad bil, övningskör, behöver svenskt körkort, blir åtalade, hamnat i fängelse med flera situationer. Personerna kan senare få personnummer om de bosätter sig i Sverige, och har i så fall både samordningsnummer och personnummer, även om personnumret ska användas efter det. De som har ett personnummer eller ett samordningsnummer behåller det även om de flyttar utomlands.

Numret ser ut som ett personnummer men har talet 60 adderat till födelsedatumet.

Samordningsnummer tilldelas av skattekontoret på begäran av vissa myndigheter såsom Skatteverket, Rikspolisstyrelsen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, passmyndighet och Sjöfartsverket samt även Regeringskansliet (UD) för diplomater och andra som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier.[1]. Skatteverket kräver personnummer för att utfärda id-kort, och nöjer sig inte med samordningsnummer, eftersom id-kort ska indikera att man är bosatt i Sverige eller svensk medborgare.

Bestämmelser om samordningsnummer finns i 18a § folkbokföringslagen (1991:481)[2].

Historik

Samordningsnummer infördes i Sverige 1 januari 2000[2]. En motivering var ökat antal kontakter med utländskt bosatta, delvis som resultat av EU-medlemskapet, exempelvis sommarstugeägare. Man såg en risk för att personnummer skulle ta slut för vissa datum.

Problem

Trots att samordningsnumret har funnits i över 15 år möter personer som endast besitter samordningsnummer ofta problem vid användning av elektroniska tjänster. Åtskilliga myndigheter och institutioner, däribland postombud, sjukvårdsgivare, banker och arbetsgivare saknar kunskap om samordningsnummer. De flesta webbsidor och elektroniska verktyg som kräver identifikationsnummer godtar enbart formatet av ett svenskt personnummer. Det krävs personnummer för att få ett svenskt id-kort vilket oftast krävs för flera tjänster, såsom hos postombud och banker. En utomlands bosatt som har svensk sommarstuga kan behöva svensk internetbank för att betala räkningar, eftersom svenska post och bankgironummer inte är användbara i utländska banker. Internationellt nummer (IBAN) krävs, vilket ofta inte står på svenska räkningar. Samordningsnummer söks hos Skattekontoret av en myndighet, inte direkt av en person. En EU-medborgare har rätt att söka arbete och då ska samordningsnumret sökas av Arbetsförmedlingen, vars handläggare dock ofta inte har kunskap om detta.[3] Asylsökande får varken personnummer eller samordningsnummer såvida de inte får ett arbete, men det krävs ofta ett sådant nummer för arbete, och det är mycket byråkrati för dem att få rätt att söka arbete.[4]

Utomlands

I Norge finns liknande nummer som kallas D-nummer (länk till Norska Wikipedia).

I Danmark finns det liknande nummer som kallas Erstatningspersonnummer.

Noter

Se även

Externa länkar