Reservnummer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Reservnummer är i Sverige ett tillfälligt nummer som används för att kunna identifiera en patient med sin vårddokumentation när personnummer eller samordningsnummer saknas eller är okänt.

Patienter som får reservnummer[redigera | redigera wikitext]

Patienter som får ett reservnummer är de som inte har, inte kan eller inte vill uppge ett personnummer. Exempel på sådana patienter är:[1] [2]

  • Asylsökande som ej är folkbokförda (inte har uppehållstillstånd).
  • Nyfödda för vilka egen journal ska läggas upp. Helt friska nyfödda får i regel inte ett reservnummer utan dokumenteras i moderns journal.
  • Patienter som har rätt till anonym provtagning enligt förordningen (1986:198) om provtagning för infektion av HIV.
  • Patienter som inte kan uppge eller identifieras med personnummer på grund av till exempel medvetslöshet, att de är förvirrade eller inte går att tolka.
  • Patienter som inte vill identifiera sig eller uppge personnummer.
  • Patienter vars läkare vill att bara remitterande instanser skall kunna identifiera vårddokument till en viss patient.
  • Utländska medborgare som inte har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer.

Format[redigera | redigera wikitext]

Socialstyrelsen rekommenderar ett korrekt födelsedatum samt minst en bokstav i de fyra sista siffrorna för att man inte ska råka skapa ett befintligt personnummer, men utöver det finns det inget fastlagt format.[3]

Socialstyrelsen hittade tre olika varianter av reservnummer i patientregistret för 2008:

  • Ca 12 000 hade en eller flera bokstäver i de fyra sista fälten och korrekt födelsedatum
  • Ca 10 000 hade ett nummer som börjar med 50-99 och resten är ett löpnummer av olika sort
  • Ca 3 000 har ett löpnummer

Källor[redigera | redigera wikitext]

”Socialstyrelsens termbank – reservnummer”. Socialstyrelsen. https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=273&SrcLang=sv. Läst 29 augusti 2009.