Samuel Linnaeus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Samuel Linnaeus, född 1718 i Stenbrohult, död 1797 där. Han var son till Nils Ingemarsson och Christina Brodersonia och yngre bror till Carl von Linné.[1]

Linnaeus blev student vid Lunds universitet år 1738, men flyttade 1742 till Uppsala, där brodern Carl året innan hade blivit professor. Samuel forskade i den Palmskiöldska samlingen. Redan året därpå flyttade han tillbaka till Lund, där han 30 november 1743 och 10 december 1744 disputerade hos Sven Lagerbring på den topografiska avhandlingen De Wexionia ("Om Växjö"), som innehåller en detaljerad beskrivning av Växjö domkyrka innan branden år 1740. Han blev magister 1745 och efterträdde sin far (död 1748) som präst i Stenbrohult.

Linnaeus publicerade år 1768 en bok om biodling, Kort men tillförlitelig bijskjötsel. 90 år senare, 1858, gavs den ut i en ny upplaga under namned Bikungen.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Samuel Linnæus” (på en-US). geni_family_tree. https://www.geni.com/people/Samuel-Linn%C3%A6us/6000000005908547448. Läst 12 maj 2017. 
  2. ^ Hans GillingstamLinné, von; Linnæus, släkt läst i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981), läst 2017-05-12