Morton Peto

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Samuel Morton Peto)
Morton Peto
Född4 augusti 1809[1][2][3]
Woking, Storbritannien
Död13 november 1889[1][2][3] (80 år)
Medborgare iStorbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
SysselsättningCivilingenjör, politiker[4], ingenjör, affärsman
Befattning
Ledamot av 15:e brittiska parlamentet
Storbritanniens 15:e parlament, Norwich (1847–1852)[5]
Ledamot av Förenade kungarikets 18:e parlament
Storbritanniens 18:e parlament, Finsbury (1859–1865)[5]
Ledamot av Förenade kungarikets 19:e parlament
Storbritanniens 19:e parlament, Bristol (1865–1868)
Politiskt parti
Liberal Party
MakaMary Grissell
(g. 1831–)[6]
Sarah Ainsworth Kelsall
(g. 1843–)[6]
BarnEllen Edith Peto[7]
ukendt datter Peto[7]
Emily Lydia Peto[7]
Mary Peto (f. 1832)[7]
Ann Peto (f. 1834)[7]
Sir Henry Peto, 2. Bt. (f. 1840)[7]
Morton Kelsall Peto (f. 1845)[7]
Sarah Maude Peto (f. 1847)[7]
William Herbert Peto (f. 1849)[7]
Samuel Arthur Peto (f. 1852)[7]
Harold Peto (f. 1854)[7]
Frank Kelsall Peto (f. 1858)[7]
Helen Agnes Peto (f. 1860)[7]
Basil Peto (f. 1862)[7]
FöräldrarWilliam Peto
Sophia Alloway[7]
Redigera Wikidata

Sir Samuel Morton Peto, född den 4 augusti 1809, död den 13 november 1889 i Blackhurst, var en engelsk järnvägsentreprenör och politiker.

Efter att 1830–1846 ha drivit ett större byggnadsentreprenörsföretag tillsammans med en kusin kastade han sig från 1846 företrädesvis över järnvägsbyggen och byggde under kommande år en mängd banor, inte endast i England, men i de flesta världsdelar, som kompanjon till andra, således 1846–1872 tillsammans med Edward Betts banor i England, Norge Hovedbanen (Kristiania-Eidsvold), Ryssland, Argentina och Algeriet samt Victoria-dockorna i London (1852–1855), tillsammans med Thomas Brassey banor i Frankrike (LyonAvignon 1852), Danmark (bland annat på Jylland: AarhusLangaaRanders, Langaa—ViborgStruer 1859–1867 samt FlensborgHusumTønning 1852), Kanada och Australien (1858–1863), och slutligen tillsammans med Thomas Russell Crampton banan RustjukVarna i nuvarande Bulgarien, de underjordiska sträckorna i London, Chatham and Dover Railway (1860) med flera. Petos sista järnvägskontrakt rörde bygget av Cornwall Mineral Railway (1873). Med enstaka avbrott satt Peto i parlamentet 1847–1868. Under Krimkriget föreslog Peto och byggde för den brittiska regeringen en bana från Balaklava till fältlägret utanför Sevastopol, och till belöning upphöjdes han den 14 februari 1855 till baronet. Den 11 maj 1866 måste Peto inställa sina betalningar och förde sedan ett mer tillbakadraget liv.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, Morton Peto, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Dictionary of Scottish Architects, Samuel Morton Peto, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Samuel Morton Peto, 1st Bt..[källa från Wikidata]
  4. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]