San Tommaso ai Cenci

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
San Tommaso ai Cenci
Kyrka
Kyrkans exteriör vid Via Monte de' Cenci.
Kyrkans exteriör vid Via Monte de' Cenci.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling Santi Biagio e Carlo ai Catinari
Plats Via Monte de' Cenci
San Tommaso ai Cenci (nummer 751 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748. Övriga avbildade kyrkobyggnader: 748) San Bartolomeo dei Vaccinari, 753) Santa Maria del Pianto och 754) Oratorio di Santa Maria del Pianto.
San Tommaso ai Cenci (nummer 751 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748. Övriga avbildade kyrkobyggnader: 748) San Bartolomeo dei Vaccinari, 753) Santa Maria del Pianto och 754) Oratorio di Santa Maria del Pianto.

San Tommaso ai Cenci, även benämnd San Tommaso dei Cenci och Sancti Thomae in Capite Molarum,[1][2] är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige aposteln Tomas. Kyrkan är belägen vid Via Monte de' Cenci i Rione Regola och tillhör församlingen Santi Biagio e Carlo ai Catinari.[3] Tillnamnet ”Cenci” syftar på den romerska familjen Cenci. ”Capite Molarum”, av latinets caput ”huvud” och mola ”vattenkvarn”, åsyftar de talrika vattenkvarnar, vilka fanns mellan Tiberön och Tiberns vänstra strand.[1][2][4]

Kyrkans historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan uppfördes under medeltiden. Enligt en inskription från år 1114 invigdes det renoverade altaret av Cencio (eller Cinzio), kardinalbiskop av Sabina. Inskriptionen anger även vilka helgonreliker som finns i altaret:[5][6][7][8]

ANNO DNI MILLESIMO CENTESIMO XIIII INDIC VII HOC ALTARE RENOVATVM EST PER
MANVS PETRI ARCHIPRESBITERI ATQVE DICATVM PER MANVS CENCII SABINENSIS EPI
IN FESTIVITATE SCI THOME APLI ET IN HOC
MAGNO ALTARE SVNT RELIQVIE SCORVM DE
VESTIMENT SCE MARIE PINGVEDO SCI
LAVRENTII RELIQVIE S ADRIANI PP VRBANI PP
CORNELII PP STEPHANI PP FELICIS PP
FELICIS EPI GORDIANI EPI MAMILIANI EPI
PONTIANI EVSEBII VINCENTII PEREGRINI
MARCELLINI ET PETRI MARCI ET MARCELLIANI ABDON ET SENNEN AQVILI
PRISCE ABVNDII ABVNDANTII NIMPHE
FELICVLE VIRGINIS ET MARTIRE

Kyrkan nämns i en bulla promulgerad 1186 av påve Urban III; bullan uppräknar den bland filialerna till församlingskyrkan San Lorenzo in Damaso.[9] Därtill förekommer den i Catalogo di Cencio Camerario, en förteckning över Roms kyrkor sammanställd av Cencio Savelli år 1192 och bär där namnet sco. Thome fraternitatis[10] samt i Il catalogo Parigino (cirka 1230) som s. Thomas caput malorum,[11] i Il catalogo di Torino (cirka 1320) som Ecclesia sancti Thome[12] och i Il catalogo del Signorili (cirka 1425) som sci. Thome de Capite molaris.[13]

I mitten av 1400-talet erhöll familjen Cenci patronatsrätt över det första sidokapellet på vänster hand, invigt åt Madonna della Sbarra. Cristoforo Cenci lät 1559 påbörja en renovering av kyrkan, vilken fullbordades 1575 av sonen Francesco Cenci.[2][14] Familjen Cenci ägde det närbelägna Palazzo Cenci Bolognetti.

San Tommaso ai Cenci var församlingskyrka i över tvåhundra år, innan den rätten upphävdes 1823. Två år senare övertogs kyrkan av Confraternita della Dottrina Cristiana, men inom kort överläts kyrkan åt Confraternita dei Vetturini, droskförarnas skrå. Detta skrå lät, varje år den 11 september, en präst celebrera mässan för Beatrice Cencis själ.[14][15]

I mitten av 1900-talet övergavs kyrkan och stängdes. Emellertid genomfördes en restaurering under 1970-talet.[16]

Kyrkans exteriör[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans egentliga fasad är belägen vid Via Monte de' Cenci. Fasaden har två likadana portaler med triangulära pediment; den vänstra portalen är igensatt. Ovanför portalerna sitter två runda fönster och mellan dessa fanns en gång en freskmålning, som dock har försvunnit. Nedanför denna sitter en marmortavla med en dedikationsinskrift. Kyrkans sidofasad, som vetter mot Piazza delle Cinque Scole, har tre lynettfönster samt en kornisch med modilioner. Portalen med ett triangulärt pediment och ett kors utgör numera kyrkans huvudingång.[7][14]

Kyrkans interiör[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan har ett skepp med ett sidokapell på höger sida och två sidokapell på vänster sida. Absiden är rektangulär till grundplanen. Interiören har doriska pilastrar i gul marmor, vilka bär upp ett entablement med en fris i samma färg. I taket sitter familjen Cencis vapen.[17]

Koret[redigera | redigera wikitext]

Högaltarmålningen Den tvivlande Tomas är utförd av Giuseppe Vermiglio i början av 1600-talet. Ovanför denna, i ett pediment, står det Dominus meus et Deus meus (”Min Herre och min Gud”), vilket Tomas – enligt Johannesevangeliet 20:28 – yttrade då han fick sticka in fingret i såret i Kristi sida. Högaltaret flankeras av två målningar som avbildar evangelisterna Matteus och Johannes av Giuseppe Vermiglios skola. Ovanför högaltaret finns en målning som visar Den smärtofyllda Modern. Själva altarbordet vilar på två ben i form av lejonhövdade karyatider, vilka dateras till första århundradet efter Kristus. Under altarbordet står en liten dopfunt, i vilken Beatrice Cenci skall ha blivit döpt. Dess bas är smyckad med tre delfiner.[14][18]

Höger sida[redigera | redigera wikitext]

Det högra sidokapellet är invigt åt den korsfäste Kristus. Altaruppsatsen i senbarock är tillverkad i polykrom marmor och har ett träkrucifix från 1700-talet. Detta krucifix ersatte på 1960-talet det tidigare krucifixet från 1200-talet, vilket numera återfinns i Palazzo Venezias museum.[19]

Vänster sida[redigera | redigera wikitext]

Det första kapellet på vänster hand är invigt åt Jungfru Maria och dekorerat med fresker av Girolamo Siciolante da Sermoneta. Altarmålningen visar Jesu födelse, medan sidoväggarna har Jungfru Marie födelse och Bebådelsen. Taket har fresker med scener ur den helige Joakims liv: Joakim fördrivs från templet, Ängeln uppenbarar sig för Joakim och Joakims och Annas möte vid den gyllene porten.[20]

Det andra kapellet är invigt åt den helige Franciskus av Assisi. Freskerna, vilka beställdes år 1612 av Ludovica Velli, änka efter Giacomo Cenci, är utförda av en okänd konstnär och visar scener ur Franciskus liv: Franciskus födelse, Franciskus mottar stigmata, Franciskus död, Franciskus frestelse samt Kristus och Jungfru Maria uppenbarar sig för Franciskus. Altartavlan visar Franciskus i bön.[21]

På insidan av fasaden ses den anonyma 1600-talsfresken Kristus och den samariska kvinnan samt två fresker föreställande evangelisterna Markus och Lukas, utförda av Giuseppe Vermiglios skola.[18]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Hülsen 1927, s. 490
  2. ^ [a b c] Ausenda 2000, s. 489
  3. ^ ”Chiesa rettoria San Tommaso ai Cenci” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 30 september 2016. https://archive.is/20160930193228/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=852. Läst 30 september 2016. 
  4. ^ Armellini 1891, s. 572–573
  5. ^ Tomassetti 1881, s. 153
  6. ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1462
  7. ^ [a b] Catalano 1998, s. 43–44
  8. ^ Venuti 1767, s. 223
  9. ^ Catalano 1998, s. 43
  10. ^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#170. Läst 30 september 2016. 
  11. ^ ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#251. Läst 30 september 2016. 
  12. ^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#353. Läst 30 september 2016. 
  13. ^ ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#38. Läst 30 september 2016. 
  14. ^ [a b c d] Lombardi 1993, s. 181
  15. ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1463
  16. ^ Catalano 1998, s. 46
  17. ^ Catalano 1998, s. 45
  18. ^ [a b] Catalano 1998, s. 45–46
  19. ^ Catalano 1998, s. 46–47
  20. ^ Catalano 1998, s. 48
  21. ^ Catalano 1998, s. 47–48

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. OCLC 2997278 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. ISBN 88-365-2541-5 
  • Catalano, Angela (Ottobre 1998). ”San Tommaso ai Cenci” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (14): sid. 43–48. ISSN 1126-6546. 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954 
  • Kuhn-Forte, Brigitte (1997) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms. 4. Band, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms. Die Kirchen von Trastevere. Purkersdorf: Verlag Brüder Hollinek. ISBN 3-85119-266-4 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Tomassetti, Giuseppe (1881). ”La chiesa di S. Tomaso a' Cenci” (på italienska). Studi e documenti di storia e diritto: pubblicazione periodica dell'Accademia di conferenze storico-giuridiche (Roma: Accademia di conferenze storico-giuridiche) II: sid. 153–163. ISSN 1723-8404. OCLC 436647275. http://scans.library.utoronto.ca/pdf/5/16/studiedocumentid02acca/studiedocumentid02acca.pdf. Läst 3 oktober 2016. 
  • Venuti, Ridolfino (1767) (på italienska). Accurata, e succinta descrizione topografica e istorica di Roma moderna. Roma: Carlo Barbiellini al Corso. OCLC 8825495 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]