Saturn I
- För andra betydelser, se Saturn.
| Saturn I | |
 | |
| Fakta | |
|---|---|
| Land | USA  |
| Mått | |
| Höjd | 55 m |
| Diameter | 6,52 m |
| Massa | 509 660 kg |
| Antal steg | 2 eller 3 st (3:e steget flögs aldrig) |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | (2 steg) 9 000 kg |
| Nyttolast till Månen | (2 steg) 2 200 kg |
| Familj | |
| Familj | Saturn |
| Efterföljare | Saturn IB |
| Historik | |
| Status | Nedlagd |
| Uppskjutningar | 10 st |
| Lyckade | 10 st |
| Jungfrufärd | 27 oktober 1961 Cape Canaveral AFS |
| Sista färd | 30 juli 1965 Cape Canaveral AFS |
| Första steget - S-I | |
| Motorer | 8x H-1 |
| Kraft | 6,7 MN |
| Bränntid | ~150 sek |
| Bränsle | RP-1/ Flytande syre |
| Andra steget - S-IV | |
| Motorer | 6x RL10 |
| Kraft | 400 kN |
| Bränntid | ~482 sek |
| Bränsle | Flytande väte/ Flytande syre |
| Tredje steget - S-V | |
| Motorer | 2x RL10 |
| Kraft | 133 kN |
| Bränntid | ~430 sek |
| Bränsle | Flytande väte/ Flytande syre |
Saturn I var den första raketen i den amerikanska Saturn-serien. Till skillnad från tidigare raketprogram var serien endast avsedd för rymdutforskning. Tidigare raketer som använts i det amerikanska rymdprogrammet var modifierade militära raketer.
Under en tid fanns det planer på att använda raketen för att skjuta upp USA:s flygvapens X-20 Dyna-Soar. Det fanns även planer på att använda raketen för att skjuta upp bemannade Gemini-farkoster mot månen.
Konstruktion
[redigera | redigera wikitext]Saturn I flögs endast som tvåstegsraket, även om en trestegsversion fanns planerad.
S-I
[redigera | redigera wikitext]Första raketsteget bestod av flera sammansatta första steg från redan beprövade raketer. Åtta bränsletankar från PGM-11 Redstone-raketens första steg, monterades runt en bränsletank från en PGM-19 Jupiter-rakets första steg. I botten på raketsteget satt fyra fasta och fyra styrbara H-1 raketmotorer.
S-IV
[redigera | redigera wikitext]Raketens andra steg bestod av två bränsletankar monterade på varandra. Steget drevs av sex RL10-raketmotorer. Genom att montera samman stegets båda bränsletankar och på så sätt endast behöva en gemensam skiljeväg mellan tankarna, sparade man ungefär 20% av stegets tomvikt. Detta gjorde också att stegets totala höjd kunde reduceras.
Saturn I flygningar
[redigera | redigera wikitext]| Nr | Flygning | Uppskjutning | Notering |
|---|---|---|---|
| SA-1 | SA-1 | 27 oktober 1961 | Första testflygningen. Kastbana. Nåde en höjd av 136,5 km. |
| SA-2 | SA-2 | 25 april 1962 | Andra testflygningen. Kastbana. Nåde en höjd av 145 km, där 86 m3 vatten släpptes ut, som en del av ett experiment. |
| SA-3 | SA-3 | 16 november 1962 | Tredje testflygningen. Kastbana. Nåde en höjd av 167 km, där 86 m3 vatten släpptes ut, som en del av ett experiment. |
| SA-4 | SA-4 | 28 mars 1963 | Fjärde testflygningen. Kastbana. Nåde en höjd av 129 km. |
| SA-5 | SA-5 | 29 januari 1964 | Första flygningen med ett aktivt S-IV andra steg. Första gången raketen gick in i omloppsbanan runt jorden. |
| SA-6 | AS-101 | 28 maj 1964 | Första flygningen av en modell av Apollos kommandomodul. |
| SA-7 | AS-102 | 18 september 1964 | Andra flygningen av en modell av Apollos kommandomodul. |
| SA-9 | AS-103 | 16 februari 1965 | Tredje flygningen av en modell av Apollos kommandomodul. På toppen av raketens andra steg fanns Pegasus 1-satelliten. |
| SA-8 | AS-104 | 25 maj 1965 | Fjärde flygningen av en modell av Apollos kommandomodul. På toppen av raketens andra steg fanns Pegasus 2-satelliten. |
| SA-10 | AS-105 | 30 juli 1965 | Femte flygningen av en modell av Apollos kommandomodul. På toppen av raketens andra steg fanns Pegasus 3-satelliten. |
| |||||||||||||||||||
