USA:s flygvapen

Från Wikipedia
Förenta Staternas flygvapen
Amerikanska flygvapnets vapen.
Service mark[1]
Information
Datum18 september 1947
LandUSA Amerikas Förenta Stater
TypUSA Flygvapen
RollAtt flyga, utkämpa och vinna ... i luften, rymden och cyberrymden
Del avUSA:s försvarsdepartement
USA:s flygvapendepartement
MarschThe U.S. Air Force
Befälhavare
Nuvarande befälhavareUSA:s flygvapenminister
Nuvarande stabschefUSA:s flygvapenstabschef
Tjänstetecken
Alternativ symbol
Nationalitetsbeteckning
Flygplan
AttackflygplanA-10 Thunderbolt
AC-130
BombflygplanB-1 Lancer
B-2 Spirit
B-52H Stratofortress
Telekrigförings
flygplan
E-3 Sentry
E-4B (NAOC)
E-8 Joint STARS
JaktflygplanF-15C Eagle
F-15E Strike Eagle
F-16 Fighting Falcon
F-35A Lightning II
F/A-22 Raptor
SpaningsflygplanRC-135 Rivet Joint
RQ-9B Predator
U-2
TransportflygplanC-5 Galaxy
C-17 Globemaster
C-130 Hercules
KC-10 Extender
KC-46 Pegasus
KC-135 Stratotanker
VC-25A
Övriga typerX-37

USA:s flygvapen eller Förenta staternas flygvapen (United States Air Force), är en försvarsgren inom USA:s väpnade styrkor och som konstituerades i sin nuvarande form och namn då kongressen antog 1947 års nationella säkerhetsakt. Flygvapnet är organiserat inom och är en del av USA:s flygvapendepartement, som i sin tur är en del av USA:s försvarsdepartement.

Det amerikanska flygvapnet är världens i särklass största flygvapen. Två tredjedelar av USA:s kärnvapentriad, strategiskt bombflyg och Interkontinentala ballistiska robotar, ingår i flygvapnets förbandsstruktur. På senare år har betydelsen av obemannade luftfarkoster, även kallad drönare, ökat signifikant. Under 2019 avknoppades flygvapnets rymdverksamhet till en egen försvarsgren inom flygvapendepartementet, USA:s rymdstyrka.

Innan 1947 var föregångaren till dagens flygvapen en del av armén. Flygverksamheten ombord på USA:s hangarfartyg ligger inte under flygvapnets ansvar utan sköts helt och hållet av USA:s flotta samt med vissa flygförband från marinkåren.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Rekryteringsposter från andra världskriget.

Före ombildningen 1947 hade flyget varit underordnat krigsministern (Secretary of War) och en del av USA:s armé i olika former: innan dess hette organisationen Förenta Staternas arméflygvapen (U.S. Army Air Forces), efter att i juni 1941 ändrat namn från Förenta Staternas arméflygkår (U.S. Army Air Corps).

När National Security Act of 1947 trädde i kraft blev flygvapnet ett militärdepartement med en egen minister (Secretary of the Air Force), fristående från armén, men en del försvarsdepartementet (Department of Defense).

När armén förlorade sina flygplan 1947, upprättades arméflyget Army Aviation med små propellerflygplan och senare i takt med den tekniska utvecklingen helikoptrar. Under årens lopp har det upprättats flera avtal mellan flygvapnet och armén, samt direktiv från ovan, om vilka typer av vapensystem som respektive försvarsgren får lov att upprätthålla. Vid samma tidpunkt bildades flygnationalgardet (Air National Guard), en reservorganisation under delvis delstatlig kontroll, liksom motsvarigheten inom armén (Army National Guard).

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Karta över flygvapnets anläggningar i USA, Europa samt i Ostasien.

Flygvapnet är en integrerad del av Flygvapendepartement, vars chef är den civile flygvapenministern (Secretary of the Air Force), som är underordnad och ansvarig inför försvarsministern (Secretary of Defense) att flygvapnet har rustade och dugliga förband redo för insatser.[2] Flygvapenministern biträds av en civil understatssekreterare (Under Secretary of the Air Force).[3] Den militäre flygvapenstabschefen (Chief of Staff of the Air Force) är den flygvapenofficer med högst rang, och denne är, likt de andra försvarsgrenarnas stabschefer, vid sidan av sin roll i flygvapnet medlem av det rådgivande organet Joint Chiefs of Staff under försvarschefens (Chairman of the Joint Chiefs of Staff) ordförandeskap.[4]

Högkvarter[redigera | redigera wikitext]

Tjänstetecken för personal vid högkvarteret.

Flygvapnets högkvarter (Headquarters Department of the Air Force), med säte i Pentagon, består av två stabsorganisationer:

  • Office of the Secretary of the Air Force, flygvapenministerns kansli.[5]
  • The Air Staff, den militära flygstaben.[6]

Vidare inom flygstaben tillkommer militäre vice flygvapenstabschefen (Vice Chief of Staff of the Air Force) som är flygvapenstabschefens ställföreträdande.[7] Innehavaren av den högsta posten för en underofficerare i flygvapnet (Chief Master Sergeant of the Air Force) fungerar som rådgivare till ministern och stabschefen i frågor som rör underofficerare och manskap.

Större kommandon och förband[redigera | redigera wikitext]

Alla flygvapnets förband sorterar i den administrativa befälskedjan under flygvapenministern, biträdd av flygvapenstabschefen. De förband som inte har stridande enheter och som inte står under en militärbefälhavare i den operativa befälskedjan, lyder helt och hållet under flygvapenministern och flygvapenstabschefen i alla avseenden.

Huvudkommandon[redigera | redigera wikitext]

Innanför kontinentala USA[redigera | redigera wikitext]
Vapensköld Namn Förkortning Beskrivning Upprättat Högkvarter
Air Combat Command ACC Taktiskt jakt- och attackflyg, huvudsakligen stationerat i kontinentala USA.
Flygvapenkomponent till U.S. Central Command, U.S. Northern Command samt U.S. Southern Command.
1 juni 1992 Langley Air Force Base, Virginia
Air Education and Training Command AETC Utbildning och fortbildning 1 juli 1993 Randolph Air Force Base, Texas
Air Force Global Strike Command AFGSC Strategiskt bombflyg och interkontinentala ballistiska robotar. Operativt en del av U.S. Strategic Command. 7 augusti 2009 Barksdale Air Force Base, Louisiana
Air Force Materiel Command AFMC Forskning, utveckling, utprovning och anförskaffning 1 juli 1992 Wright-Patterson Air Force Base, Ohio
Air Force Reserve Command AFRC Understödjer det reguljära flygvapnet med reservstyrkor 17 februari 1997 Robins Air Force Base, Georgia
Air Force Special Operations Command AFSOC Flygvapnets specialförband och en del av U.S. Special Operations Command. 22 maj 1990 Hurlburt Field, Florida
Air Mobility Command AMC Strategiska och taktiska flygtransporter samt lufttankning. Flygvapnets komponent till U.S. Transportation Command. 1 juni 1992 Scott Air Force Base, Illinois
Utanför kontinentala USA[redigera | redigera wikitext]
Vapensköld Namn Förkortning Beskrivning Upprättat Högkvarter
United States Air Forces in Europe – Air Forces Africa USAFE-AFAFRICA USA:s flygvapenstyrkor baserade i Europa.
Flygvapnets komponent till U.S. European Command samt till U.S. Africa Command.
7 augusti 1945 Ramstein Air Base, Rheinland-Pfalz, Tyskland
United States Pacific Air Forces PACAF USA:s flygvapenstyrkor baserade runt stilla havet.
Flygvapenkomponent till U.S. Indo-Pacific Command.
3 augusti 1944 Hickam Air Force Base, Hawaii

Direktrapporterande förband[redigera | redigera wikitext]

Direktrapporterande förband (Direct Reporting Units) är till storleken mindre än de större förbanden, men de har såpass unika uppgifter att de rapporterar direkt till högkvarteret (därav namnet).

Vapensköld Namn Förkortning Beskrivning Upprättat Högkvarter
Air Force District of Washington AFDW Ceremoni och musiktrupper samt andra aktiviteter i huvudstadsregionen 7 juli 2005 Bolling Air Force Base, Washington, D.C.
Air Force Operational Test and Evaluation Center AFOTEC Flygvapnets centrum för testning och utvärdering 1 januari 1974 Kirtland Air Force Base, New Mexico
United States Air Force Academy USAFA Flygvapnets officershögskola 11 juni 1955 Belägen i El Paso County, utanför Colorado Springs, Colorado

Flygvapnets stödmyndigheter[redigera | redigera wikitext]

Stödmyndigheterna utför specialiserade uppgifter och står under överinsyn av områdesberörda civila ämbetsmän i flygvapenministerns kansli, och/eller högre officerare i flygstaben.

Vapensköld Namn Förkortning Beskrivning Upprättat Högkvarter
Air Force Agency for Modeling and Simulation AFAMS Simuleringar och modellering för planering juni 1996 Orlando, Florida
Air Force Audit Agency AFAA Flygvapnets revisionsmyndighet juni 1996 Washington DC
Air Force Civil Engineer Center AFCEC Civilingenjörstjänster 2012 Joint Base San Antonio, Texas
Air Force Flight Standards Agency AFFSA Upprätthåller flygsäkerhetsstandarder 1 oktober 1991 Oklahoma City, Oklahoma
Air Force Legal Operations Agency AFLOA Juridiska tjänster som tillhandahålls av flygvapnets auditörskår 1 juli 1978 Joint Base Andrews, Maryland
Air Force Mortuary Affairs Operations AFMAO Återföring, identifiering och begravningstjänster för stupade i militärtjänst 2014 Dover Air Force Base, Delaware
Air Force Office of Special Investigations AFOSI Flygvapnets kriminalpolis och säkerhetsunderrättelsetjänst 1 augusti 1948 Marine Base Quantico, Virginia
Air Force Public Affairs Agency AFPAA Flygvapnets public affairs 1 juni 1978 San Antonio, Texas
Air Force Real Property Agency AFRPA Flygvapnets fastighetsverk 15 november 1991 Lackland Air Force Base, Texas
Air Force Security Forces Center AFSFC Utbildning av och organisation för flygvapnets basskyddsstyrkor 1 september 1979 Lackland Air Force Base, Texas
Air National Guard Readiness Center ANGRC Säkerställande av beredskap inom de olika delstaternas flygnationalgarden 1979 Joint Base Andrews, Maryland

Gradbeteckningar[redigera | redigera wikitext]

Officerare[redigera | redigera wikitext]

Officersgrader i Förenta Staternas flygvapen
Am. lönegrad O-11 O-10 O-9 O-8 O-7 O-6 O-5 O-4 O-3 O-2 O-1
Axelklaff
Class A
Hylsa
Class B
Saknas
Axelklaff
Mässdräkt
Grad General of the Air Force1 General Lieutenant General Major General Brigadier General Colonel Lieutenant Colonel Major Captain First Lieutenant Second Lieutenant
Förkortning GOAF Gen Lt Gen Maj Gen Brig Gen Col Lt Col Maj Capt 1stLt 2ndLt
Dagligt tilltal General Colonel Major Captain Lieutenant
NATO-kod OF-10 OF-9 OF-8 OF-7 OF-6 OF-5 OF-4 OF-3 OF-2 OF-1
Motsv. i Sveriges flygvapen Fältmarskalk General Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik
1 Graden General of the Air Force har enbart utdelats till Henry H. Arnold.

Underofficerare[redigera | redigera wikitext]

Underofficersgrader i Förenta Staternas flygvapen
Am. lönegrad E-9 E-8 E-7 E-6 E-5
Ärmmärken
Tjänstegrad Chief Master Sergeant of the Air Force1 Command Chief Master Sergeant Chief Master Sergeant Senior Master Sergeant Master Sergeant Technical Sergeant Staff Sergeant
Förkortning CMSAF CCM CMSgt SMSgt MSgt TSgt SSgt
NATO-kod OR-9 OR-8 OR-7 OR-6 OR-5
Motsv. i Sveriges flygvapen Flottiljförvaltare Förvaltare Fanjunkare Översergeant Sergeant
1 Det finns bara en person i aktiv tjänst med graden Chief Master Sergeant of the Air Force och denne fungerar som rådgivare åt flygvapenministern och flygvapenstabschefen i ärenden som rör underofficerare och manskap.

Manskap[redigera | redigera wikitext]

Meniga grader i Förenta Staternas flygvapen
Am. lönegrad E-4 E-3 E-2 E-1
Ärmmärke Finns ej
Tjänstegrad Senior Airman Airman First Class Airman Airman Basic
Förkortning SrA A1C Amn AB
NATO-kod OR-4 OR-3 OR-2 OR-1
Motsv. i Svenska flygvapnet Korpral Vicekorpral Menig 1kl Menig

Operationer[redigera | redigera wikitext]

Berlinare ser en C-52 gå ner för landning på Tempelhof under Berlinblockaden 1948.
F-15 Eagle, F-15E Strike Eagle och F-16 plan från USA:s flygvapen i Kuwaitkriget 1991.

Historiska flygplanstyper[redigera | redigera wikitext]

Jaktflygplanstypen F-102 Delta Dagger var i tjänst mellan 1956 och 1976.
Spaningsflygplanet SR-71 Blackbird.

Siffrorna inom parentes anger årtalen då flygplanstypen var i tjänst.

Attackflyg[redigera | redigera wikitext]

Bombflyg[redigera | redigera wikitext]

Jaktflyg[redigera | redigera wikitext]

Prototyper och experimentfarkoster[redigera | redigera wikitext]

Skolflyg[redigera | redigera wikitext]

  • F-5 (1975-1990)

Spaningsflyg[redigera | redigera wikitext]

Transportflyg[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States Air Force, tidigare version.

Notförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]