Schweiziska mittlandet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Schweiziska mittlandet (de: Schweizer Mittelland. fr: plateau suisse) är en kuperad platå som sträcker sig från Genève till Bodensjön. Mittlandet är Schweiz ekonomiskt rikaste och mest tätbefolkade del.[1]

Mauensee vid Sursee
Satellitbild
Kulturlandskap vid Grenchen
Mittlandet i snäv betydelse, utan föralperna
Luzern sett från Pilatus

Geografi[redigera | redigera wikitext]

I nordväst begränsas Mittlandet av Jurabergen. Den sydostliga gränsen mot Alperna är något oklar: I en snäv mening är (lägre) Mittlandet enbart det plana till kulliga landskapet mellan 400 och 800 m ö.h. I vidare mening hör även föralpina områden som Napf och Toggenburg med berg upp till 1500 meter, till Mittlandet.[2] Mittlandets bredd är då 40-60km, smalare längs Genèvesjön. Längden är cirka 300 km.

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Mittlandet utgörs av ungtertiära bildningar avsatta i hav och insjöar, huvudsakligen molass. Dessa bildningar fortsätter utanför Schweiz gränser: Söder om Genevesjön i Savoyen till Chambéry och öster om Bodensjön i den bayerska slätten.
Under istiderna täcktes landet av bördiga morän och smältvattenavlagringar.[1].

Kulturgeografi[redigera | redigera wikitext]

Genom att under 18- och 1900-talen kanalisera floder och sänka sjöar vanns nya jordbruksmarker. I Mittlandet bor huvuddelen av Schweiz befolkning. De största städerna är Zürich, Genève, Bern, Lausanne och Winterthur. Här finns mycket verkstads- och elektronikindustri men många arbetar i tjänsteföretag.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bonniers Lexikon - Schweiz. 1966 
  2. ^ Schweizer Mittelschulatlas. Konferenz d. kantonalen Erziehungsdirektoren. 1976 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]