Selångers församling
| Selångers församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Sundsvalls kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Härnösands stift |
| Pastorat | Medelpads södra pastorat (–) |
| Bildad | medeltiden |
| Avskild från | Selångers socken (1863) |
| Utbrutet | Sundsvalls församling (1624) |
| Medlemmar | 8 010 (66 %) ()[2] |
| Folkmängd | 12 164 ()[2] |
| Upphov till | Selångers distrikt |
| Karta | |
 i Västernorrlands län.  Selångers församlings läge i Västernorrlands län. | |
| Koordinat | 62°24′30″N 17°12′26″Ö / 62.40836667°N 17.20725°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 220502 (–) 228106 (–) |
| Pastoratskod | 100708 (–) 100704 (–) |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010170 |
| Redigera Wikidata | |
Selångers församling är en församling i Medelpads södra pastorat i Medelpads kontrakt i Härnösands stift. Församlingen ligger i Sundsvalls kommun i Västernorrlands län, Medelpad.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Församlingen har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 1624 Sundsvalls församling.
Församlingen var till 1873 moderförsamling i pastoratet Selånger och Sättna som mellan 1624 och 1822 också omfattade Sundsvalls församling. Från 1873 till 2025 utgjorde församlingen ett eget pastorat.[3] Den 1 januari 2025 blev församlingen en del av Medelpads södra pastorat
Kyrkoherdar
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[4] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| –1497 | Laurens | ||
| 1543–1561 | Lars | ||
| 1568–1577 | Olaus Jonae | ||
| 1577–1621 | Petrus Olai | ||
| 1622–1648 | Henricus Laurentii | –1648 | |
| 1649–1661 | Torstnus Jonae Helsing | –1661 | |
| 1663–1668 | Andreas Laurentii Hernodius | 1626–1668 | |
| 1669 | Elias Samuelis Halling | –1670 | |
| 1672–1682 | Ivarus Ivari Teet | 1638–1682 | |
| 1682–1699 | Ericus Bozaeus | 1644–1699 | |
| 1701–1711 | Laurentius Jonae Hägg | –1711 | |
| 1713–1743 | Isac Biberg | –1743 | |
| 1744–1768 | Johannes Laurentii Huss | 1701–1768 | |
| 1771–1777 | Salomon Åman | 1725–1777 | |
| 1779–1788 | Eric Johan Dillner | 1749–1817 | Senare kyrkoherde i Tuna församling. |
| 1788–1820 | Anders Petri Hallberg | 1751–1820 | |
| 1823–1837 | Carl Rudolf Carling | 1788–1837 | |
| 1841–1853 | Erik Daniel Selander | 1800–1853 | |
| 1857–1869 | Johan Hellman | 1810–1869 | |
| 1873–1892 | Pehr Elfström | 1815–1892 | |
| 1894–1902 | Olof Konrad Hellzén | 1847–1921 | Senare kyrkoherde i Stöde församling. |
| 1902–1924 | Knut Wilhelm Hallberg | 1856–1948 | Emeritus från 1923. |
| 1923–1931 | Gabriel Fredrik Bergström | 1872–1931 | Tidigare kyrkoherde i Eds församling.[5] |
| 1931–1938? | Joel Lodin | 1884–1971 | Dövstumspräst i Härnösands distrikt 1938–1949.[6] |
Kyrkor
[redigera | redigera wikitext] |
 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/228106000.[källa från Wikidata]
- 1 2 Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ↑ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1925). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 231-244. Libris 490180. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Bygd%C3%A9nL/titlar/Hern%C3%B6sandsStiftsHerdaminne3/sida/233/faksimil
- ↑ "G. F. Bergström". Dödsruna i Svenska Dagbladet, 16 juni 1931.
- ↑ "Joel Lodin". Dödsruna i Svenska Dagbladet, 9 november 1971.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||
| ||||||||||