Sundsvalls kommun

	Sundsvalls kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Norrlands huvudstad
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Medelpad
Län	Västernorrlands län
Centralort	Sundsvall
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	4 445,86 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	3 189,14 kvadratkilometer
- därav vatten	1 256,72 kvadratkilometer
Folkmängd	99 439 (2020-12-31)
Bef.täthet	31,18 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	62°24′00″N 17°19′00″Ö / 62.4°N 17.316666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Sundsvalls domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2411
Anställda	9 075 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2281
GeoNames	2670776
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Gimsjön i Sundsvalls kommun.

Sundsvalls kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Sundsvall. Sundsvalls kommun är, invånaremässigt, nittonde folkrikaste kommun i Sverige, tredje folkrikaste kommun i Norrland, och folkrikaste kommun i Västernorrlands län (2018). Kommunen var folkrikast i Norrland från bildandet till och med 1991, och näst folkrikast åren 1992 till 2012.^[7]

Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna av landskapet Medelpad, med en liten del i Hälsingland (del av Attmars socken). Kommunen har Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län, i väster till Ånge kommun i Västernorrlands län samt Bräcke kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län. I norr gränsar kommunen till Sollefteå kommun och Timrå kommun, bägge i Västernorrlands län. I riktning från nordväst till sydost rinner Selångersån genom kommunens centrala delar medan älven Ljungan rinner genom kommunens södra delar, och Indalsälven genom kommunens nordvästra del.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Alnö, Attmar, Holm, Indal, Liden, Njurunda, Selånger, Skön, Stöde, Sättna och Tuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sundsvalls stad som 1863 bildade en stadskommun.

Skönsmons municipalsamhälle inrättades i Sköns landskommun 16 oktober 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades Sundsvalls stad. Gångvikens municipalsamhälle och Skönsbergs municipalsamhälle inrättades båda i Sköns landskommun 21 september 1894 och upplöstes vid utgången av 1947 när landskommunen ombildades till Sköns köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades två storkommuner i området, Selånger (av de tidigare kommunerna Selånger och Sättna) och Indals-Liden (av Holm, Indal och Liden) medan landskommunerna Alnö, Attmar, Njurunda, Stöde och Tuna samt Sundsvalls stad och Sköns köping förblev opåverkade. 1963 bildades Matfors landskommun av Attmar och Tuna landskommuner.

1965 införlivades Alnö, Selångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. Sundsvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sundsvalls stad. 1974 införlivades kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde.^[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sundsvalls kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en stormhatt över tvåkorslagda muskötgafflar, allt i blått.

Vapnet fastställdes för Sundsvalls stad av Kungl Maj:t år 1937 och går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett "S" med drakhuvud. Det skapades 1988.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen Sundsvalls kommun och dess föregångare 1810–2020

År			Invånare
1810			12 507
1830			16 326
1850			20 320
1860			25 464
1870			31 544
1880			44 351
1890			59 739
1900			64 431
1910			67 984
1920			70 837
1930			76 916
1940			73 965
1950			76 657
1960			83 190
1970			90 795
1975			93 992
1980			94 742
1985			93 181
1990			93 808
1995			94 531
2000			93 126
2005			94 044
2010			95 732
2015			97 633
2020			99 439
Gröna staplar indikerar storleken innan den senaste kommunsammanslagningen 1974. Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter. Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Befolkningstillväxten 2010–2035 prognostiseras till +1%.^[9]

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 11 629, eller 11,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 338 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 941, eller 7,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 252 den 31 december 2002).^[10]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sundsvalls kommun 97 338 personer. Av dessa var 9 481 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[11]

Födelseland^[11]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&087857.&&&&&087 857
2	Finland	&&&&&&&&&&&01355.&&&&&01 355
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01262.&&&&&01 262
4	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01020.&&&&&01 020
5	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0752.&&&&&0752
6	Irak	&&&&&&&&&&&&0658.&&&&&0658
7	Somalia	&&&&&&&&&&&&0634.&&&&&0634
8	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447
9	Thailand	&&&&&&&&&&&&0435.&&&&&0435
10	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0415.&&&&&0415
11	Iran	&&&&&&&&&&&&0377.&&&&&0377
12	Norge	&&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282
13	Syrien	&&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237
14	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221
15	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
16	Polen	&&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203
17	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194
18	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0185.&&&&&0185
19	Kina	&&&&&&&&&&&&0171.&&&&&0171
20	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0158.&&&&&0158
21	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114
22	Danmark	&&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075
23	Island	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
25	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är indelad i åtta kommundelar med ett antal glesbygdsområden, tätortsområden och stadsdelar.^[12]^[13]

NYKO	Delområde	Motsvarande distrikt
1	Sundsvalls tätortsområde	Sundsvalls Gustav Adolfs distrikt Sköns distrikt Skönsmons distrikt Selångers distrikt (del av)
2	Alnö kommundel	Alnö distrikt
3	Sättna kommundel	Sättna distrikt Selångers distrikt (del av)
4	Njurunda tätortsområde	Njurunda distrikt (del av)
5	Njurunda glesbygdsområde	Njurunda distrikt (del av)
6	Matfors kommundel	Tuna distrikt Attmars distrikt
7	Stöde kommundel	Stöde distrikt
8	Indals-Lidens kommundel	Indals distrikt Lidens distrikt Holms distrikt

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Sundsvalls kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[14]:

Sundsvallsregionen[redigera | redigera wikitext]

Sundsvallsregiongruppen är sex kommuner (Hudiksvalls, Nordanstigs, Sundsvalls, Timrå, Ånge och Härnösands kommuner) som sedan 2004 försöker att lansera varumärket Sundsvallsregionen.^[15] Tillsammans består kommunerna av 196 531 invånare 2011. Gruppen har som mål att uppnå hållbar tillväxt genom att kommunsamverkan och kortare restider ska leda till framtida regionförstoring, så att de sex kommunerna bildar en gemensam arbets-, utbildnings- och boenderegion.

Några exempel på samverkan som idag sker mellan kommunerna i Sundsvallsregionen och intilliggande kommuner vid sidan av själva regionsamverkansorganet är:

MittSverige Vatten AB - kommunerna Nordanstig, Sundsvall, Timrå, Ånge har ett gemensamt VA-bolag
Servanet AB - kommunägt bolag som driver fiberbredbandsnät i kommunerna Berg, Härnösand, Ragunda, Strömsund, Sundsvall, Timrå och Ånge
Räddningstjänsten Medelpad - gemensam räddningstjänst för kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge
Sundsvall Timrå Airport - flygplats som ägs av kommunerna Sundsvall och Timrå
Överförmyndarnämnden Mitt - gemensam överförmyndarnämnd för kommunerna Sundsvall, Timrå, Nordanstig, Ånge

Enligt Tillväxtverkets indelning baserat på pendlingsmönster består FA-regionen Sundsvall idag endast av kommunerna Timrå, Härnösand, Sundsvall och Ånge. Denna FA-region är Norrlands tredje största med 150 070 invånare 2011.^[16] LA-regionen Sundsvall består enligt SCB idag av samma fyra kommuner.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar i väster till Ånge kommun och i norr till Sollefteå och Timrå kommuner i Västernorrlands län. I nordväst gränsar Sundsvalls kommun till Bräcke och Ragunda kommuner i Jämtlands län och i söder till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län. Öster om Sundsvall ligger Bottenhavet.

I kommunens östligaste del ligger Sundsvalls skärgård med Alnön som största ö, känd för Alnöiten, Medelpads landskapssten, en vulkanisk bergart som hittats på Alnön som för 550 miljoner år sedan var en vulkan.^[17]

Insjöar[redigera | redigera wikitext]

Se även Lista över insjöar i Sundsvalls kommun

Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11

Namn	Areal (km²)
Holmsjön (del av)	36,56
Stödesjön	16,28
Armsjön	13,55
Stor-Skälsjön	10,42
Navarn	10,16
Öjen	7,39
Marmen	7,13
Stor-Gussjön	5,70
Fagervikssjön	5,37
Stor-Hullsjön	5,13
Malungen (del av)	4,65

Havsområden och fjärdar[redigera | redigera wikitext]

Alnösundet
Bergafjärden
Björköfjärden

Vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Öar[redigera | redigera wikitext]

Berg[redigera | redigera wikitext]

Drygt 12 kilometer söder om Stöde fågelvägen finns kommunens högsta punkt, Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

2019 fanns det 22 tätorter i Sundsvalls kommun. ^[18] I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 31 december 2019.

Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22

Tätort	Kod	Befolkning	Landareal (hektar)	Täthet (inv./km²)
Sundsvall	T7688	&&&&&&&&&&058955.&&&&&058 955	&&&&&&&&&&&04095.&&&&&04 095	&&&&&&&&&&&01440.&&&&&01 440
Vi/Alvik	T7404	&&&&&&&&&&&05876.&&&&&05 876	&&&&&&&&&&&&0636.&&&&&0636	&&&&&&&&&&&&0924.&&&&&0924
Kvissleby	T7532	&&&&&&&&&&&05133.&&&&&05 133	&&&&&&&&&&&&0608.&&&&&0608	&&&&&&&&&&&&0844.&&&&&0844
Matfors	T7580	&&&&&&&&&&&03400.&&&&&03 400	&&&&&&&&&&&&0471.&&&&&0471	&&&&&&&&&&&&0722.&&&&&0722
Njurundabommen	T7600	&&&&&&&&&&&02830.&&&&&02 830	&&&&&&&&&&&&0335.&&&&&0335	&&&&&&&&&&&&0845.&&&&&0845
Stockvik	T7670	&&&&&&&&&&&02474.&&&&&02 474	&&&&&&&&&&&&0141.&&&&&0141	&&&&&&&&&&&01755.&&&&&01 755
Stöde och Fanbyn	T7676	&&&&&&&&&&&01304.&&&&&01 304	&&&&&&&&&&&&0398.&&&&&0398	&&&&&&&&&&&&0328.&&&&&0328
Ankarsvik	T7408	&&&&&&&&&&&01012.&&&&&01 012	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208	&&&&&&&&&&&&0487.&&&&&0487
Svartvik	T7696	&&&&&&&&&&&&0981.&&&&&0981	&&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0112	&&&&&&&&&&&&0876.&&&&&0876
Indal	T7504	&&&&&&&&&&&&0970.&&&&&0970	&&&&&&&&&&&&0251.&&&&&0251	&&&&&&&&&&&&0387.&&&&&0387
Lucksta	T7560	&&&&&&&&&&&&0590.&&&&&0590	&&&&&&&&&&&&0156.&&&&&0156	&&&&&&&&&&&&0378.&&&&&0378
Klingsta och Allsta	T7402	&&&&&&&&&&&&0579.&&&&&0579	&&&&&&&&&&&&0167.&&&&&0167	&&&&&&&&&&&&0347.&&&&&0347
Vattjom	T7726	&&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534	&&&&&&&&&&&&0134.&&&&&0134	&&&&&&&&&&&&0399.&&&&&0399
Hartungviken och Spikarna	T7486	&&&&&&&&&&&&0488.&&&&&0488	&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250	&&&&&&&&&&&&0195.&&&&&0195
Kovland	T7520	&&&&&&&&&&&&0481.&&&&&0481	&&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058	&&&&&&&&&&&&0829.&&&&&0829
Selånger	T7642	&&&&&&&&&&&&0337.&&&&&0337	&&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114	&&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296
Liden	T7548	&&&&&&&&&&&&0301.&&&&&0301	&&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086	&&&&&&&&&&&&0350.&&&&&0350
Nedansjö	T7596	&&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275	&&&&&&&&&&&&&087.&&&&&087	&&&&&&&&&&&&0316.&&&&&0316
Vikarbodarna och Skatan	T7646	&&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255	&&&&&&&&&&&&0121.&&&&&0121	&&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211
Slädaviken och Åssjön	T7758	&&&&&&&&&&&&0216.&&&&&0216	&&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110	&&&&&&&&&&&&0196.&&&&&0196
Hovid	T7492	&&&&&&&&&&&&0214.&&&&&0214	&&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054	&&&&&&&&&&&&0396.&&&&&0396
Viforsen och Tunbyn	T7714	&&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210	&&&&&&&&&&&&&078.&&&&&078	&&&&&&&&&&&&0269.&&&&&0269

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan/Ådalsbanan. Från Sundsvall utgår E14 och Mittbanan i nordvästlig riktning mot Östersund och Trondheim. Från E14 avatar länsväg 305 åt söder i Stöde samt riksväg 86 och länsväg 320 åt nordväst i Sundsvall. Mittbanan trafikeras av Norrtågs regiontåg. Ostkustbanan/Ådalsbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg, Ostkustbanan av regiontåget X-Tåget från Gävle och Ådalsbanan av regiontåget Norrtåg mot Umeå.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna var, sedan kommunsammanslagningen i början av 70-talet, det styrande partiet i kommunen. Efter valet 2014 såväl som 2018 styrs kommunen av en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Arianne Sundman

Kommunalråd 2018–2022
Finans- och näringslivsutskottet	S	Bodil Hansson
Plan- och utvecklingsutskottet	S	Niklas Säwén
Service- och förvaltningssutskottet	C	Hans Forsberg

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Kommunstyrelsen	S	Bodil Hansson	S	Niklas Säwén
Vård- och omsorgsnämnden	S	Mikael Westin	C	Jeanette Lindblom
Kultur- och fritidsnämnden	V	Niklas Evaldsson	S	Jeanette Hedlund
Miljönämnden	C	Kjell Bergkvist	S	Leif Nilsson
Lantmäterinämnden	S	Anders Hedenius	C	Magnus Persson
Individ- och arbetsmarknadsnämnden	S	Jonas Väst	V	Erfan Kakahani
Barn- och utbildningsnämnden	S	Lisa Tynnemark	S	Eva Bergström Selling
Stadsbyggnadsnämnden	S	Anders Hedenius	C	Magnus Persson
Valnämnden	S	Lena Sjöberg	S	Stefan Aronson

Mandatfördelning i Sundsvalls kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

4

32

10

9

6

4

32

10

9

6

61

87,2

52

9

1973

5

42

22

5

7

5

42

22

5

7

81

91,0

63

18

1976

5

40

21

8

7

5

40

21

8

7

81

91,0

58

23

1979

5

41

17

7

11

5

41

17

7

11

81

90,2

53

28

1982

4

46

15

4

12

4

46

15

4

12

81

90,5

52

29

1985

4

43

1

10

13

4

43

10

13

81

88,3

51

30

1988

4

41

7

11

8

1

9

4

41

7

11

8

9

81

84,3

47

34

1991

4

39

4

1

8

4

13

4

39

4

8

4

13

81

84,8

47

34

1994

5

44

7

6

7

12

5

44

7

6

7

12

81

84,7

41

40

1998

10

36

5

4

7

14

10

36

5

4

7

14

81

78,91

47

34

2002

7

38

4

7

10

5

10

7

38

4

7

10

5

10

81

77,57

42

39

2006

4

35

4

2

7

8

4

17

4

35

4

7

8

4

17

81

78,96

46

35

2010

4

32

5

4

3

7

1

25

4

32

5

4

7

25

81

82,22

44

37

2014

4

38

4

8

4

5

2

16

4

38

4

8

4

5

16

81

84,05

42

39

2018

6

33

10

7

5

4

16

6

33

10

7

5

4

16

81

85,81

42

39

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Tidigare kommunfullmäktigeordförande i Sundsvall[redigera | redigera wikitext]

Alex Bergström (1970–76), lantbrukare
Bo Forslund (1977–2002), riksdagsman
Fredd Sandberg (2002–07), elektriker
Marianne Sjöblom (2007–10), verksamhetsansvarig
Rodney Engström (2010 - 2014)

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sundsvall är en av Mittuniversitetets campusorter.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kvissle-Nolby-Prästbolet. Unik fornlämningsmiljö vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Historiskt maktcentrum under åtminstone tusen år där Norrlands mest monumentala storhög uppfördes under folkvandringstid tillsammans med tolv andra storhögar. Runsten med kors och tidigmedeltida gårdskyrkoruin berättar om kristendomens införande hos stormannaätten. Områdets reservatskaraktär och den välbevarade helheten gör detta historiska landskap till ett av de märkligaste i Norrland och Sverige. Storhögar av liknande dignitet finns dessutom i Högoms gravfält och i Sundsbruk.

Friluftsmuseet Norra berget innefattar utsiktstorn, gamla byggnader, ett hantverks- och sjöfartsmuseum vars mest kända föremål är den uppstoppade Skvadern, samt Bureplatsen som är en slags konstnärlig gestaltning och festivalplats.

Kulturmagasinet innefattar Sundsvalls museum med fotomuseet och fynd från utgrävningen av hövdingagraven i Högom.

Galtströms bruk

Gudmundstjärn

Himlabadet

Köpstaden Birsta, 8 kilometer norr om Sundsvall, är Norrlands största handelsområde.

Sveriges första internationella kasino öppnade 1 juli 2001 i Sundsvall. Kasinots ägare är Casino Cosmopol, ett dotterbolag till Svenska Spel.

Sundsvallsbron^[19]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
^ ”http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b. Läst 12 november 2018.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^ ”områdesfakta 2015_K 1s”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921034945/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Befolkning/Omr%C3%A5desfakta/omr%C3%A5desfakta%202015_K%201s.pdf.
^ ”Hela Sundsvalls kommun”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921035308/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Statistikomr%C3%A5deskartor/Kommundelar/Hela%20Sundsvalls%20kommun.pdf.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Sundsvallsregionen.se
^ ”Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv”. Tillväxtanalys. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151003215456/http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.1d7fbce414d2f83fc769ee8b/1431501592888/WP_PM_2011_47.pdf. Läst 2 oktober 2015.
^ ”I A-G Alnö geologiska lokaler”. https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/08/A-G-Aln%C3%B6-geologiska-lokaler.pdf.
^ ”Statistiska tätorter 2018; befolkning, landareal, befolkningstäthet”. Arkiverad från originalet den 21 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200621220656/https://scb.se/contentassets/2ae651f3169142a7a5812c0aaa4a6070/mi0810_2019a01_tatorter2018_bef_arealer.xlsx. Läst 19 oktober 2020.
^ ”Sundsvallsbron”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525233229/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/E4-Sundsvall/Sundsvallsbron/. Läst 17 maj 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Sundsvalls kommun
Wikimedia Commons har media som rör Sundsvalls kommun.
Bilder & media

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)

[0659ce8b7e95aea8b374aac9226fa3b408cd09c7-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)

[7] ”http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b. Läst 12 november 2018.

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X

[9] Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.

[10] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)

[Scbfödelseland-11] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016

[12] ”områdesfakta 2015_K 1s”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921034945/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Befolkning/Omr%C3%A5desfakta/omr%C3%A5desfakta%202015_K%201s.pdf.

[13] ”Hela Sundsvalls kommun”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921035308/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Statistikomr%C3%A5deskartor/Kommundelar/Hela%20Sundsvalls%20kommun.pdf.

[14] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[15] Sundsvallsregionen.se

[16] ”Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv”. Tillväxtanalys. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151003215456/http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.1d7fbce414d2f83fc769ee8b/1431501592888/WP_PM_2011_47.pdf. Läst 2 oktober 2015.

[17] ”I A-G Alnö geologiska lokaler”. https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/08/A-G-Aln%C3%B6-geologiska-lokaler.pdf.

[18] ”Statistiska tätorter 2018; befolkning, landareal, befolkningstäthet”. Arkiverad från originalet den 21 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200621220656/https://scb.se/contentassets/2ae651f3169142a7a5812c0aaa4a6070/mi0810_2019a01_tatorter2018_bef_arealer.xlsx. Läst 19 oktober 2020.

[19] ”Sundsvallsbron”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525233229/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/E4-Sundsvall/Sundsvallsbron/. Läst 17 maj 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]