Selektiv katalytisk reduktion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Selektiv katalytisk reduktion, SCR, är en teknik för att reducera kväveoxider (NOx) i avgaser från motorer eller annat.[1] En vätska som innehåller urea (med handelsnamnet AdBlue) och vatten sprutas in i avgasströmmen (andra alternativ förekommer, till exempel fast urea).[2] Denna vätska omvandlas till ammoniak under den temperatur som råder i avgasröret. NOx och ammoniak omvandlas till vatten och kväve i SCR-katalysatorn.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

SCR-katalysatorer används på fordon som lastbilar och personbilar, båtar men även inom industrin. På fordon sitter SCR-katalysatorn efter den vanliga katalysatorn och partikelfiltret. På personbilar brukar SCR-katalysatorn sitta mellan bälgen och kallsidan av avgassystemet. Transportsträckan mellan insprutningsmunstycket för urea och SCR-katalysatorn är av stor vikt eftersom det är på denna sträcka som urean ska ombildas till ammoniak. Därför sitter insprutningsmunstycket som kortast ca 15 cm framför SCR-katalysatorn men ofta nära den vanliga katalysatorn vid motorn för att garantera att urean ombildats.[3]

SCR-katalysatorer har samma grunduppbyggnad som vanliga oxidations katalysatorer som används på nästan alla personbilar. Katalysatorns kärna består oftast av koppar- eller järnzeolit.[1]

Begränsningar[redigera | redigera wikitext]

SCR-system med flytande urea blir inaktiva i låg omgivningstemperatur då vätskan fryser (system för tankvärmning förekommer).

Ammoniaken och urearester är kraftigt korrosiva för många rostfria legeringar vid temperaturer över 400°C.[4] Austenitiskt rostfritt stål har ett bättre korrosionsskydd jämfört med ferritiskt mycket tack vare en högre kromhalt.[5]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ökade utsläppskrav på kväveoxider från fordonsmotorer har gjort att ett extra reningssteg behövts för att uppnå exempelvis Euro 5 (2009), Euro 6 (2014) och EPA Tier 4 (2008-2015).[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nishiyama et al. (2015) (på Engelska). A Study on the Improvement of NOx Reduction Efficiency for a Urea SCR System. SAE International. sid. 1. ISSN 0148-7191. 
  2. ^ Nockert, Johanna (2010) (på Engelska). Corrosion of Stainless Steel in Diesel Exhaust Gas After-treatment Systems with Urea Injection. Göteborg: Johanna Nockert. Sid. 10 
  3. ^ ”A2mac1 Automotive Benchmarking”. https://www.a2mac1.com. Läst 4 maj 2016. 
  4. ^ Saedou, Santacreu and Leseux (2011). Suitable Stainless Steel Selection for Exhaust Line Containing a Selective Catalytic Reduction (SCR) System. SAE International. sid. 2. doi:10.4271/2011-01-1323. ISSN 0148-7191. 
  5. ^ Johanna Nockert (2010) (på Engelska). Corrosion of Stainless Steel in Diesel Exhaust Gas After-treatment Systems with Urea Injection. "63/2010". Göteborg: Department of Materials and Manufacturing Technology. sid. 17. ISSN 1652-8891. 
  6. ^ Saedlou, Santacreu and Leseux (2011). Suitable Stainless Steel Selection for Exhaust Line Containing a Selective Catalytic Reduction (SCR). SAE International. sid. 1. doi:10.4271/2011-01-1323. ISSN 0148-7191.